FSD2269 Riksdagsvalundersökning 2007
Detaljerad studiebeskrivning (insamling | citering | publikationer)Primärforskare
Paloheimo, Heikki (Tammerfors universitet. Institutionen för politisk forskning)
Nyckelord: politisk deltagande, politiska ledare, politiska partier, politiska åsikter, riksdagskandidat, riksdagsval, röstning
Detta datamaterial, insamlat efter riksdagsvalet 2007 i Finland, består av två delar: data insamlade med besöksintervju och data insamlade med frågeformulär som intervjuarna lämnade till intervjudeltagarna. Materialet innehåller ett urval där den svenskspråkiga befolkningen är överrepresenterad. Besöksintervjumaterialet innehåller den internationella CSES-modulen.
I besöksintervjun svarade respondenterna på frågor om deras intresse för politik, i vilken mån de hade följt val i olika media, graden av deras partiidentifikation, gruppidentifikation, vilken samhällsklass de ansåg sig tillhöra, röstning i olika val, politisk deltagande, användning av Internet, kommunala förtroendeuppdrag, uppfattningar om demokrati, röstning, medborgarinflytande och målsättningar för de valda riksdagsledamöterna.
CSES-delen av intervjun innehöll frågor om: de viktigaste politiska problem i Finland, de viktigaste sakfrågor i riksdagsvalen i 2007, spelade det någon roll vilka som sitter vid makten, hur bra Finlands regering hade lyckats med sitt uppdrag, huruvida något parti eller partiledare representerade respondentens åsikter väl, uppfattningar om olika partier och partiledare, placering av finska partier och partiledare på vänster-höger skalan, uppfattningar om demokratin, respondentens partiidentifikation, vilken parti och kandidat hade röstat. Några frågor testade respondenternas faktiska politiska kunskap. De som hade låtit bli att rösta tillfrågades orsaken till detta beslut. De som hade röstat tillfrågades vad som hade varit viktigast för deras partival och kandidatval.
Frågeformulären kartlade hur viktiga respondenterna ansåg vissa sakfrågor som diskuterades vid valet vara, åsikter om några påståenden (gällande medborgarlön, inkomstklyftor, sjätte kärnkraftverk osv.), betydelsen om olika informationskällor för deras röstningsbeslut, vilka skäl som var av betydelse för deras kandidatval, åsikter om påståenden om Finlands internationella relationer, riksdagen och politiska beslutsfattande, deltagande i olika organisationers verksamhet, hur ofta respondenterna diskuterade politik med andra människor, åsikter om omröstning på Internet, och i vilket mån partiledarna inverkade på väljarstödet för respektive parti. Respondenterna tillfrågades också deras opinioner om valfriheten mellan offentlig och privat service och om sociala reformerna i Finland. Till slut fick de ange om de tänkte att deras egen eller Finlands ekonomiska situation och sysselsättningsläge hade blivit bättre eller sämre och om de tänkte dessa saker skulle vara bättre eller sämre i framtiden.
Bakgrundsvariabler innehöll respondentens födelseår, kön, grundskoleutbildning, yrkesutbildning, civilstånd, medlemskap i fackförbund, yrke, arbetssektor, religiositet, religion, modersmål, bostadskommun, och arbetslöshetsperioder.
