FSDs dataserier

Obs! Denna sida uppdateras inte för närvarande. Vänligen använd seriebeskrivningar på finska eller på engelska istället.

Internationella dataserier

ESS (European Social Survey)

European Social Survey (ESS) genomförs vartannat år i över 20 länder. Den första datainsamlingen genomfördes 2002/2003. EU-kommissionen och European Science Foundation (ESF) bekostar projektet tillsammans med varje lands forskningsråd. Finlands Akademi finansierar projektet i Finland.

Datamaterialen innefattar en relativt fast kärnmodul och två eller tre roterande moduler som repeteras med jämna mellanrum. Kärnmodulen kartlägger förändring och kontinuitet i en mängd sociala variabler som medieanvändning; socialt och politiskt förtroende; politiskt intresse och deltagande; sociopolitiska värderingar; förvaltning och effektivitet; social exklusion; välfärd, hälsa och trygghet; moraliska, politiska och sociala värderingar; national, etnisk och religiös tillhörighet; samt sociodemografiska faktorer.

För mer information, se ESS-hemsida.

EVS (European Values Study) och WVS (World Values Survey)

European Values Systems Study Group (EVSSG) genomförde de första EVS-undersökningarna i flera europeiska länder år 1981. WVS-serien sattes igång efter den originella EVS-undersökningen väckt ett sådant intresse att den upprepades i ytterligare 14 länder. EVS-undersökningarna har samlats in i tre omgångar: 1981, 1990 och 1999/2000. WVS-materialen har samlats in i fem omgångar: 1981-1984, 1990-1993, 1995-1997, 1999-2001 och 2005-2006.

De internationella WVS-materialen liknar både Eurobarometrarna och ISSP-programmet. Projektet kartlägger människors verksamhet, attityder och samhälleliga värden i olika länder genom enhetliga och strukturerade förfrågningar.

European Values Study-gruppen är numera ansvarig för datainsamlingen. Planering av WVS, samt koordination och dokumentation av båda forskningsserierna genomförs av World Values Survey-nätverket och dess ledare professor Ronald Inglehart.

Finland har från början deltagit WVS-undersökningarna med material insamlat av Gallup Finland (TNS Gallup). Gallup Finland har i regel fungerat som huvudsponsor för insamlingen av det finländska materialet. WVS-materialen samlas vanligen in genom intervjuförfrågningar. År 1990 insamlades det finländska materialet elektroniskt genom GallupKanava, dvs. genom datorer placerats i respondenternas hem.

WVS/EVS-datamaterialen och dokumentation finns på Values Survey Database-webbsidor. Servicen är gratis, men registrering krävs för nedladdning.

Eurobarometrar

Eurobarometrarna är survey-undersökningar som genomförs samtidigt i Europeiska unionens medlemsländer. De finansieras av Europeiska kommissionen. Eurobarometrarna kartlägger EU-medborgarnas sociala och politiska åsikter. Förfrågningarna har genomförts sedan 1974, och de består av regelbundet upprepade frågor, samt aktuella frågor på ämnesområden som ansetts viktiga vid förfrågningstillfället. De upprepade frågorna berör den Europeiska gemenskapen/unionen, Europaparlamentet, samt det samhälle i vilket respondenten lever och dess demokratiska funktionsförmåga.

Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Italien, Nederländerna, Belgien, Danmark, Irland och Luxemburg har varit med från starten 1974. Senare har Grekland (1980), Portugal och Spanien (1985), f.d. Östtyskland (1990), Sverige och Österrike (1994), Finland (1995), Cypern, Polen, Slovenien, Tjeckien, Ungern, Estland, Lettland, Litauen, Malta och Slovakien (2004), samt Rumänien och Bulgarien (2007) anslutit sig till gruppen. Finland har delvis varit med i barometrarna sedan våren 1993 (EB 39) och fullständigt sedan 1995 (EB 43). Materialinsamlingen sköts av organisationer som specialiserat sig på opinionsundersökningar, i Finland av Gallup Finland (TNS Gallup).

Variablerna i Eurobarometrarna är vanligtvis under s.k. embargo för två år, varefter de fritt kan användas av alla forskare. Det tyska dataarkivets GESIS:s Eurobarometer-sidor har mycket information om bl.a. forskningsprofiler (innehåller frågeformulär på olika språk och information om eventuella fel och embargo), trendfrågor, samt materialinsamling och fältarbete. På GESIS:s sidor finns dessutom en sökmaskin, med vilken man kan söka i Eurobarometrarnas frågeformulär och kodböcker. Resultaten från de senaste opinionsmätningarna kan läsas på Europeiska kommissionens Public Opinion Analysis-webbsidor.

Dessutom har kommissionen samlat in jämförbar data från icke-EU-länder. Central and Eastern Eurobarometrar (CEEB) genomfördes åtta gånger mellan 1990 och 1997, och Candidate Countries Eurobarometrar (CCEB) elva gånger mellan 2001 och 2004.

GESIS ZACAT, GESIS:s (det tyska dataarkivets) portalen, erbjuder också diverse information om alla Eurobarometrar. Eurobarometrarna från 34.0, Candidate Countries Eurobarometrar och Central and Eastern Eurobarometrar är tillgängliga för nedladdning. Servicen är gratis, men registrering krävs för nedladdning.

FSD erbjuder finskspråkiga beskrivningar till alla Eurobarometrar.

Flash Eurobarometrar

Flash Eurobarometrarna är smala enkätundersökningar som kompletterar de mer omfattande Eurobarometrarna. Förfrågningarna om aktuella teman har genomförts sedan slutet av 1980-talet på Europeiska kommissionens initiativ. Undersökningarna genomförs av Public Opinion Analysis-enheten på uppdrag av kommissionen eller andra EU-organ.

Datainsamlingen genomförs vanligen med telefonenkäter. Det representativa urvalet omfattar EU-medborgare som är femton eller över, och den normala urvalsstorleken är 500 personer i varje land. I Tyskland dras vanligen separata urval för f.d. Öst- och Västtyskland. TNS opinion (EOS Gallup Europe), och dess nationella medlemsorganisationer (Gallup Finland (TNS Gallup) i Finland), är ansvariga för datainsamlingen. TNS opinion producerar ett integrerat och kombinerat datamaterial från nationella datamaterial. Flash Eurobarometrarna är tillgängliga för sekundäranalys ett år efter datainsamlingen.

Ämnesområden har fokuserat på företagsamhet, EU-utvidgning, jordbrukspolitik, medborgerliga rättigheter inom EU, konsumentmedvetenhet, Europaparlamentsval, informationssamhälle och internet. De undersökningar som Finland har deltagit i läggs till FSD:s datakatalog först, men andra Flash Eurobarometrar arkiveras också.

Mer information om Flash Eurobarometrarna finns på det tyska dataarkivet GESIS:s Flash Eurobarometer-webbsidor och på webbsidor av Europeiska kommissionens enhet för Public Opinion Analysis.

ISSP (International Social Survey Programme)

ISSP är ett samhällsvetenskapligt världsomfattande och jämförande forskningsprogram som grundar sig på en årlig, internationellt integrerad materialinsamling i deltagarländerna. Programmet är en sammanslutning av nationella forskningsenheter, och varje land ansvarar för sin egen finansiering. ISSP:s materialinsamling inleddes 1985 och Finland blev medlem 2000.

GESIS (det tyska dataarkivet) är ansvarig för arkivering av ISSP data. På GESIS:s ISSP-webbsidor finns kodböcker och frågeformulär för varje land. De är tillgängliga för nedladdning via GESIS ZACAT -servicen, som är gratis att använda, men registrering krävs för nedladdning.

De finländska medlemsorganisationerna i ISSP är FSD, Institutionen för sociologi och socialpsykologi vid Tammerfors universitet och Statistikcentralens enhet för intervju- och forskningsservice.

Finländska dataserier

Användning av online service och informationsteknologi i Tammerfors

Denna forskningsserie är en del av Infocity-projektet, som i sig är en del av eTampere-programmet. Infocity-projektet syftar till att främja och utveckla online service för invånarna i Tammerfors. Undersökningarna kartlägger de 15-74-åriga respondenternas användning av informationsteknologi, internet och online service i Tammerfors. Forskningsserien sattes igång år 2000, och Taloustutkimus Ab har ansvarat för datainsamlingen.

EVA:s EU-attitydundersökningar

Förändringarna i finländarnas integrationstänkande uppföljs i denna forskningsserie som startades år 1992 av Näringslivets Delegation EVA. Undersökningarna utreder finländarnas åsikter om EU-medlemskapet, Europeiska unionens framtid och utvidgning, europeisk finans- och penningpolitik, EMU, Europaparlamentet, Finlands säkerhetspolitik, EU-stöd och den europeiska integrationen. Undersökningarna kartlägger också hur nöjda respondenterna är med tillgänglighet av information om EU, samt regeringens och riksdagens sätt att ta hand om EU-ärenden.

Från början av 2000-talet har undersökningarna också utrett internationella ämnesområden. Seriens bakgrundsinformation omfattar respondentens ålder, kön, bosättningslän, utbildning, yrkesgrupp och tillhörighet i fackliga centralorganisationer. Ytterligare frågor handlar om vilket partis kandidat respondenten skulle rösta på om riksdagsvalet var nu. Forskningsmaterialen insamlades genom postenkäter två gånger per år före EU-folkomröstningen 1994, och en gång per år fr.o.m. 1995. Undersökningarna utförs av Yhdyskuntatutkimus Ab på uppdrag av EVA.

EVA:s nationella attitydundersökningar

Näringslivets Delegation EVA:s nationella attitydförfrågningar har genomförts vartannat år sedan 1984. Dessa undersökningar utreder finländarnas samhälleliga attityder och värderingar, samt uppfattningar om nuläget och framtiden. Med forskningsserien vill man mäta och analysera medborgarnas erfarenheter av samhällets funktionalitet och dess olika sektorer. Materialet möjliggör en detaljerad empirisk granskning av den allmänna opinionen och en systematisk uppföljning av dess förändringar. I varje undersökning finns både nya, aktuella områden och fasta teman vilka man använt tidigare i forskningsserien.

Bland ämnen som behandlats finns demokrati, marknadsekonomi, välfärd, miljö, samhälle och politik, Finlands internationella position, lågkonjunktur, ekonomisk tillväxt och finländarnas identitet och framtidsutsikter. Undersökningarna utförs av Yhdyskuntatutkimus Ab på uppdrag av EVA. I dataarkivet finns också undersökningar som kartlägger företagsledarnas värderingar och attityder (t.ex. FSD1091). I dessa undersökningar har man delvis använt samma frågor som i de nationella attitydförfrågningarna.

Familjebarometrar

Institutet för befolkningsforskning (en avdelning av Finska befolkningsförbundet) har sedan år 1996 genomfört en serie av familjebarometrar genom postenkäter. Familjebarometrarna koncentrerar sig på familjerelaterade frågor, men varje barometer har också ett eget tema. Dessa teman har varit bl.a. hjälpsamhet mellan olika generationer, tillräcklighet av samhälleliga bidrag och service, ansvarsfördelning i familjen, balans mellan arbete och familj, föräldraskap, barnuppfostran, samt barnens tidsanvändning och intressen.

Finländarnas energiattityder

Denna undersökningsserie, som kartlägger finländarnas attityder i energifrågor, inleddes år 1983 vid Tammerfors Universitet med Imatran Voima Ab:s (numera Fortum Ab) finansiering. Undersökningsserien utförs årligen genom postenkäter. De jämförbara datamaterialen möjliggör en detaljerad empirisk analys och en systematisk uppföljning av finländarnas uppfattningar, attityder och kunskaper gällande energifrågor.

Yhdyskuntatutkimus Ab har genomfört energiattitydförfrågningarna fr.o.m. 1994, och de finansieras av Fortum Ab (f.d. Imatran Voima Ab) och Teollisuuden Voima Ab (TVO). Resultaten har publicerats av Finsk Energiindustri Rf (ET) sedan 2004.

Finländska väljarbarometrar

Finländska väljarbarometrar hör till en serie av riksdagspartiernas gemensamma undersökningar, som genomförs på uppdrag av de största partierna. Under valår har undersökningarna också haft andra finansiärer. Fram till 1988 var undersökningarna planerade av Gallup Finland (TNS Gallup) och Institutionen för allmän statslära vid Helsingfors universitet i samarbete med partierna. Fr.o.m. 1988 har Gallup Finland ansvarat för planeringen tillsammans med de finansierande partierna.

De årliga väljarbarometrarna utfördes till största delen som besöksintervjuer mellan 1973 och 1990 (förutom 1985 och 1989, då inga undersökningar genomfördes). Materialen har insamlats främst med strukturerade frågeformulär, ungefär 1000-2000 intervjuer per barometer. Fr.o.m.1991 har undersökningarna genomförts med hjälp av GallupKanava (datorer med internet-anslutningar i respondenternas hem).

Alla undersökningar utreder befolkningens väljarbeteende, attityder, åsikter om regeringen och partierna, samt förhållning till nationella politiska frågor. Dessutom efterfrågar man ofta respondenternas förväntningar om den ekonomiska situationen, ordförandens roll för partiet, respondentens engagemang i politisk verksamhet och åsikter om kommunalpolitiken. Bakgrundsinformation omfattar vanligtvis respondentens och familjeöverhuvudets socialgrupp, familjeöverhuvudets ekonomiska aktivitet, respondentens utbildning, ålder, modersmål, kön, eventuella partimedlemskap, eventuella medlemskap i fackföreningar och familjens årsinkomst. Dessutom innehåller materialen regionala variabler. Undersökningsserien möjliggör jämförelser över tiden även om variablerna inte är fullt jämförbara. Alla datamaterial fr.o.m. 1973 finns arkiverat i FSD.

Från barn till vuxen

Denna longitudinella undersökning började som professor Lea Pulkkinens doktorsavhandling vid Jyväskylä universitet i 1968. Därefter har undersökningen fortsatt att följa samma personer i över 30 år. 369 åttaåringar deltog i den första datainsamlingen. De var slumpvist utvalda ur elever som gick i tvåan i grundskolan. Efter den första undersökningen har data insamlats när respondenterna har varit 14, 20, 27, 33 och 42 år gamla. Nästa datainsamling kommer att utföras år 2009, då deltagarna är 50-åriga.

När undersökningsdeltagare ännu var skolelever var de främsta datainsamlingsmetoderna lärarvärderingar och kamratvärderingar om elevernas sociala beteende. När deltagare blivit vuxna, har data vanligen insamlats genom intervjuer och enkäter. I 42 års ålder deltog de i läkarundersökningar och laboratorieförsök. Forskningsämnen har omfattat socioemotionell utveckling och personlighet, utbildning och arbetskarriär, familj, hälsobeteende och hälsa, och anpassning till samhället. Mer information om forskningen och dess metoder finns till exempel på webbsidan för Psykologiska institutet vid Jyväskylä universitet.

Antalet deltagare har förblivit stort under hela projektet: över 80 procent av det originella urvalet har deltagit i varje datainsamling i vuxen ålder. Urvalet har bevisats att vara representativt för sin åldersgrupp med avseende på familjerelationer, utbildning, yrkesstatus och arbetslöshet.

Finlands Akademi har varit projektets största finansiär sedan 1986. Forskning bedrevs av universitetsstuderande och personal vid Jyväskylä universitet till 1986. Från barn till vuxen-forskning är en av de tre stora longitudinella undersökningarna i Människans utveckling och dess riskfaktorer-forskningprogram, som utsågs till spetsforskningsenhet både 1997-1999 och 2000-2005 av Finlands Akademi och undervisningsministeriet.

Icke-registrerad alkoholkonsumtion i Finland

Denna undersökningsserie kartlägger den finländska alkoholkonsumtionen, med fokus på den icke-registrerade konsumtionen. Undersökningarna utreder användning av hemtillverkade, smugglade och importerade alkoholdrycker, samt ren alkohol. Först genomfördes undersökningarna av Alkoholpolitiska forskningsinstitutet, som inlemmades i Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (STAKES) år 1996. Datamaterialen fr.o.m. 1995 finns arkiverat i FSD.

Idrottsundersökningar

Idrottsundersökningar kartlägger finländarnas idrotts- och motionsvanor. Undersökningarna har utförts vart fjärde år sedan 1994, och de genomförs separat för 3-18-åriga barn och ungdomar och 19-65-åriga vuxna. Ämnesområden omfattar bl.a. hur mycket, hur ofta och med vem finnar motionerar eller idrottar, vilka idrottsgrenar man utövar, idrottsföreningarnas roll, fysiska fritidsaktiviteter, och villighet att pröva nya grenar. Några frågor fokuserar på frivilligarbete för idrottsföreningar, deltagande i idrottsevenemang, och respondenternas roll som idrottsåskådare. I detta avseende omfattar undersökningarna både motionsvanor och medborgardeltagande i idrott.

Eftersom man har fyra distinkta årstider i Finland, datamaterial insamlas året runt för att alla typer av idrottsgrenar ska bli representerade. Datamaterialen insamlas av Gallup Finland (TNS Gallup) på uppdrag av Finlands Idrott (SLU) och Ung i Finland, i samarbete med undervisningsministeriet.

KommunFinland 2004

Kommunförbundet satte forskningsprogrammet KommunFinland 2004 igång i samarbete med flera finländska universitet och forskningsenheter. Projektet analyserar utvecklingen under perioden 1995-2004 på ett systematiskt och jämförbart sätt. Programmet omfattar 47 kommuner som representerar de finländska kommunerna så bra som möjligt.

Forskningsprogrammet är indelat i 14 forskningsmoduler. Data från de flesta modulerna insamlas genom postenkäter och kan kombineras sinsemellan (horisontellt) och med avseende på tidsperiod (vertikalt).

Kommunalsektorns barometrar

Stiftelsen för kommunal utveckling genomförs årliga barometerundersökningar med kommuninvånare, kommundirektörer och kommunstyrelseordföranden som målgrupp. Materialen möjliggör en jämförelse av åsikterna hos de nämnda aktörerna. Ämnesområden i undersökningar innefattar bl.a. kommunal demokrati och självstyrelse, kommunernas uppgifter och ekonomi, samt de kommunala uppgifternas och servicens kvalitet och deras utvecklingsbehov. Kommunledningen har dessutom värderat bl.a. det kommunala samarbetet med olika aktörer, statsförvaltningens nuläge och utvecklingsutsikter, samt statens informationsinsamling från kommuner.

Nationella riksdagsvalundersökningar

Nationella valundersökningar baserar sig på nationellt representativt enkätmaterial av valens väljarkårer där uppgifter samlas in i närheten av ett parlamentsval. Finlands valforskningskonsortium har genomfört valundersökningar i samband med riksdagsvalet i Finland sedan 2003. Mer information om valundersökningar på Valforskningsportal.

Materialet från respektive valår innehåller en internationell jämförbar frågemodul (Comparative Study of Electoral Systems) samt andra frågor. Huvudteman är politisk deltagande, politiska attityder, valkampanjer, kandidat- och partival, och åsikter om demokratin, partier och partiledare.

PFI-undersökningar

Planeringskommissionen för försvarsinformation PFI:s årliga enkätundersökningar fokuserar på finländarnas åsikter och attityder till säkerhetspolitik, utrikespolitik och rikets försvar. Datamaterialen fr.o.m. 1992 finns arkiverat i FSD.

Forskningsprogrammet är indelat i 14 forskningsmoduler. Data från de flesta modulerna insamlas genom postenkäter och kan kombineras sinsemellan (horisontellt) och med avseende på tidsperiod (vertikalt).

Polisbarometrar

Polisbarometrar genomförs av inrikesministeriets polisavdelning. Undersökningarna kartlägger de över 15-åriga finländarnas attityder till polisens roll, aktiviteter och service. Teman omfattar bl.a. respondenternas rädslor, brottsrisk och åsikter om rikets inre säkerhet. Taloustutkimus Ab och Gallup Finland (TNS Gallup) är ansvariga för datainsamlingen. Datamaterialen fr.o.m. 1999 finns arkiverat i FSD.

Religion och religiositet i Ryssland

Religion och religiositet i Ryssland är en forskningsserie som genomfördes som ett gemensamt projekt av Finlands Akademi och Rysslands konstakademi. Institut sravnitel'nyh social'nyh issledovanij (Institutet för jämförande socialforskning) ansvarade av det praktiska genomförandet i Ryssland och Kyrkans forskningscentral i Finland. Undersökningarna genomfördes 1991, 1993, 1996 och 1999, och datamaterialen har arkiverats i FSD.

Social- och hälsoundersökningar i Tammerfors

Tammerfors stads social- och hälsovårdsförvaltning och UKK-institutet satte igång detta undersökningsprojekt år 1990. Social- och hälsoundersökningarna utreder respondenternas hälsa och användning av social- och hälsovårdsservice i Tammerfors. Undersökningarna genomförs vart tredje år och datamaterialen möjliggör jämförelser över tiden, eftersom majoriteten av frågorna upprepas i varje undersökning.

Socialbarometrar

Socialbarometrar har årligen genomförts av Centralförbundet för Socialskydd och Hälsa Rf (STKL) sedan år 1991. Olika serviceproducenter (kommunernas socialsektorer, hälsocentraler, arbetskraftsbyråer, Folkpensionsanstaltens lokalbyråer samt social- och hälsovårdsorganisationer) utvärderar servicens tillstånd och förändringar i medborgarnas välstånd i dessa undersökningar. Socialbarometrarna fr.o.m. 1994 har arkiverats i FSD.

Statistikcentralens material

Statistikcentralen samlar material från bl.a. företag, kommuner och hushåll med hjälp av förfrågningar och intervjuer. FSD erbjuder dokumentation av enkätundersökningarna inriktat på hushåll, men datamaterialen arkiveras inte i FSD. Forskningsinstitut, universitet och högskolor kan kontakta Statistikcentralen och begära tillgång till materialen för forskningsanvändning. Datamaterialen är tillgängliga mot betalning.

Sysselsättningsuppföljning av de nyutexaminerade från Tammerfors universitet

Tammerfors universitets rekryteringsservice, planeringsenhet och studiebyrå har regelbundet studerat de nyutexaminerades placering på arbetsmarknaden sedan 1994 i sina sysselsättningsundersökningar. Respondenterna är personer som avlagt examen på avancerad nivå vid Tammerfors universitet. Undersökningarna studerar deras placering på arbetsmarknaden ett år efter avslutade studier. Förfrågningarna utförs årligen i två omgångar, med dem som avslutat sina studier på hösten och på våren i skilda grupper. I varje datamaterial finns åtskilliga frågor om den nuvarande arbetssituationen, arbetsgivaren och arbetssökandet. Bakgrundsinformation omfattar bl.a. respondentens kön, examen, fakultet, institution, huvudämne, bosättningsort, och startår till högskolestudier.

Undersökningar om servicen i städer

Finlands Stadsförbund (efter 1993 Efektia och Efeko) har utfört undersökningar om service i städer sedan 1983. Enkätundersökningarna kartlägger kommuninvånarnas åsikter om den kommunala servicen och förvaltningen i Finland. Uppgifter från de olika förfrågningarna är till största delen jämförbara med varandra.

Undersökningar om utvecklingssamarbete

Taloustutkimus Ab utför opinionsmätningar om utvecklingssamarbete på uppdrag av utrikesministeriets avdelning för utvecklingssamarbete. Dessa undersökningar kartlägger finländarnas kunskapsbehov om och attityder till utvecklingssamarbete. Undersökningarna har genomförts sedan 1997.

Ungdomsbarometrar

Statens delegation för ungdomsärenden (Nuora) har regelbundet genomfört ungdomsbarometrar varje år sedan 1994. Enkätundersökningarna består av både aktuella och regelbundet upprepade frågor som möjliggör jämförelser av förändringar i attityder över tiden. Ungdomsbarometrarna utreder de finländska 15-29-åriga ungdomarnas levnadsförhållanden, ställning i samhället och attityder till och förväntningar av bl.a. utbildning, arbete, socialskydd, konsumtionsvanor, samhällsengagemang, medborgaraktivitet samt inställning till droger.

Ungdomsbrottslighetsundersökningar

Rättspolitiska forskningsinstitutet inledde våren 1995 ett forskningsprojekt med målet att undersöka ungdomsbrottsligheten under en längre tidsperiod. I dessa undersökningar används en s.k. självrapporterad brottslighet-forskningsmetod. Respondenterna är elever från olika delar av Finland som går i grundskolans nionde klass. De svarar anonymt på frågor om sin egen förbjudna och brottsliga verksamhet.

Vetenskapbarometrar

Vetenskapbarometrar studerar finländarnas attityder till vetenskap och forskning. Ämnesområden omfattar vetenskapens nyttighet och kvalitet, forskningsetik, fördelar och risker med den vetenskapliga och teknologiska utvecklingen, och världsåskådning. Den första barometern genomfördes år 2001, och därefter har materialinsamlingar utförts vart tredje år. Datainsamlingar utförs av Yhdyskuntatutkimus på uppdrag av Tieteen tiedotus Ry.

Välfärdsundersökningar

Det sammansatta forskningsprojektet av Folkpensionsanstalten och Institutionen för socialpolitik vid Åbo universitet fokuserar på finländska erfarenheter och åsikter om välfärd, socialpolitik och socialskydd. Forskningsserien kartlägger de 18-74-åriga respondenternas socio-ekonomiska situation, sysselsättningsstatus, hälsa, boende, erfarenheter av arbetslöshet, sociala förmåner och inkomstöverföringar, försörjning och den allmänna levnadsstandarden.

Forskningsteman omfattar också finländarnas sociala förhållanden, livshändelser och livskontroll. Datainsamlingen startade år 1995.

Enstaka datamaterial

Enstaka datamaterial

Enstaka datamaterial omfattar de datamaterial som inte tillhör någon serie.

uppdaterad 2011-11-03