suomeksi | på svenska

VAALIMAATTI 2011 - Ohjelma vslvalprogram2011

Puolue:Vapaan Suomen Liitto
Otsikko:Självständighetspartiets program för riksdagsvalet 2011
Laatimisvuosi:2011
Tämä dokumentti löytyi Vaalimaatti 2011 -hakupalvelusta.

Självständighetspartiets program för riksdagsvalet 2011

Vi kan lösgöra oss från EU

Ett rättvist och tryggt samhälle, där människorna mår bra, går att bygga, om samhället baserar sig på äkta folkvälde och statlig självständighet. Ett Finland, som lösgjort sig från EU kan bedriva ett äkta internationellt samarbete bättre än det nuvarande underkuvade EU-Finland. Den rätta säkerhetspolitiska lösningen för Finland är en neutralitetspolitik samt ett avståndstagande från Nato och EU:s utveckling som militärpakt. Ekonomin och marknaden bör underställas människan. Man bör sträva till att finna en balans mellan människans behov och naturens bärkraft.

Våra kandidater i riksdagsvalet förbinder sig att understöda Finlands utträde ur EU, att motsätta sig ett medlemskap i Nato och andra militärpakter och att understöda en utökning av folkväldet. Beträffande andra punkter i programmet har Självständighetspartiet ingen gruppdisciplin. Kandidaterna bör också förbinda sig till principen om att alla människor är likvärdiga oberoende av nationalitet, etnisk bakgrund, religion eller sexuell inriktning.

1. Låt oss träda ut ur EU och euron, ty Finland klarar sig bättre som ett självständigt land utanför EU.

Som grund för välfärd och äkta folkvälde behövs en egen beslutanderätt. Därför måste vi träda ut ur EU, som leds av de stora medlemsländerna och storföretagen. Medlemskapet i EU har inte medfört något gott, som vi inte hade uppnått eller skulle komma att uppnå utanför EU.

Euron har inneburit ett fiasko och en katastrof för Finlands industri, sysselsättning och nationalekonomi.

När Finland har en egen valuta, centralbank och beslutanderätt, behöver landet inte skuldsätta sig utomlands.

Utanför EU och euro-valutan skulle Finland inte heller behöva låna pengar med stor risk åt konkursfärdiga stater för att stöda euron, såsom man gjorde först i fallet Grekland. Också Grekland led i likhet med andra länder och i synnerhet Finland av eurons vansinnigt höga kurs.

När vi träder ut ur EU, faller vi inte på tomma intet, ty vi har ett i kraftvarande avtal om ekonomisk region (EES) med EU. Norge och Island, som står utanför EU har också ett EES-avtal, Schweiz har ett separat avtal.

Finland ska och behöver alltså inte isolera sig från den övriga världen, även om den nuvarande så gott som fria världshandeln inte är förenlig med vårt lands intressen. Det finns inte ens någon teoretisk grund för en fullständig frihandel eller världsomfattade spekulation, ty den sk. komparativa fördelen fungerar inte idag bl.a. på grund av kapitalets fria rörlighet. Det är den centraliserade "absoluta fördelen" som gäller. För att minska spekulationsverksamheten måste man nu allra först förverkliga den sk. Tobinskatten och förbjuda utnyttjandet av "skatteparadis". Det är i främsta rum världens storkapitalister som drar nytta av kapitaltransaktioner och en fullständig frihandel.

[Logo poistettu]

2. Från skendemokrati till medborgarstat

Självständighetspartiet vill, att Finland i stället för den nuvarande skendemokratin blir en verklig demokrati, ett medborgarsamhälle, där människorna är inflytelserika beslutsfattare och inte föremål för härskande. I ett medborgarsamhälle ska man inte acceptera, att det går att köpa röster och inflytande för pengar.

För att bekämpa korruptionen bör partiernas och kandidaternas medelanskaffning förändras. Bara privatpersoner ska ha rätt att donera pengar för politisk verksamhet och bara 1 000 euro om året. Också politikernas egen penningförbrukning i val bör begränsas. Företags, föreningars och andra samfunds parti- och valfinansiering bör förbjudas. Exempelvis Kanada har en lagstiftning i denna riktning.

Om partistöd utbetalas, måste alla partier, som varit med i riksdagsvalet bli delaktiga av det i proportion till det antal röster de fått.

Stat och kommuner bör ta bindande folkomröstningar i bruk. Alla betydelsefulla lagar och beslut bör automatiskt underställas medborgarnas godkännande enligt schweizisk modell. En folkomröstning bör ordnas också då två procent av de röstberättigade kräver det. Också en åsikt som förmedlats genom internet bör godtas som ett krav.

En förutsättning för demokrati är en öppen debatt och informationsförmedling, en dialog. Varje medborgare, beslutsfattare och media har ett eget ansvar för samhället och dess utveckling. Partier, som representerar nya ideologier, får inte uteslutas från den viktigaste politiska debatten och den offentliga TV:n och radion, d.v.s YLE, bör finansieras med skattemedel.

Man bör skapa ett system, där alla partier erbjuds eget spaltutrymme i de största tidningarna och riksomfattande medierna. Man bör alltså bli medveten om medians betydelse som en ytterst viktig statsmakt och ta detta i beaktande också i grundlagen.

Eftersom presidenten är direkt vald av folket, bör han eller hon ges t.o.m. något mera regeringsmakt än vad som nu är fallet. Nu håller man ju på att förflytta makten över på tjänstemän.

För att folkväldet kan fungera, bör också människorna utöva sin makt och rösta på ett ansvarsfullt sätt. Röstningen bör inte göras till en nöjestillställning, där man tippar på segraren.

Folkväldet kan tryggas och riksdagens ansvarslöshet förhindras också så att man grundar en konstitutionell domstol, som är oberoende av politiker.

3. Medlemskapet i Nato bör avvärjas

Militär anslutning och krigföring utomlands är skadligt för Finland. Vi behöver inte fiender eller lockande av terroristanfall mot oss. Finlands säkerhet ligger i en neutralitetspolitik av schweizisk modell utanför Nato och EU:s militarisering. Finländska soldater behövs inte i Afghanistan.

Den finska armén bör bibehållas som en värnpliktsarmé. Ett neutralt Finland, som utträtt ur EU kan skapa goda kontakter till alla länder och och fungera som medlare och förlikningsman i världens kriser.

4. Rättvisa och måtta i invandringspolitiken

Problemen med invandring bör varken underskattas eller överdrivas. Vi måste förbereda oss för kommande problem redan nu. Ytterst få gagnas av en helt fri inflyttning som är förenad med dumpning av löner och arbetsvillkor. Man måste tillämpa kvoter i samband med arbetsrelaterad invandring, såsom t.ex. i USA. Utanför EU är detta möjligt. Varje stat är främst ansvarig för sina egna medborgare. Detta gäller såväl de länder, därifrån emigrationen sker som Finland. Det är också omoraliskt att locka folk till Finland från t.ex. de baltiska länderna eller fjärran länder, ty en vidsträckt emigration äventyrar samhällets framtid i de här länderna då unga och välutbildade flyttar bort.

Vår moraliska plikt är att delta i det internationella samarbetet i utvecklingsländer på det sätt som FN förutsätter för att råda bot på den existerande fattigdomen och nöden och för att lösa flyktingproblemet. Alla kan inte bli hjälpta i sitt eget land och inte ens på närområden och därför bör vårt land också ta emot ett rimligt antal nödlidande s.k. kvotflyktingar. Vårt land måste agera i enlighet med internationella överenskommelser, men å andra sidan så självständigt som möjligt.

För att underlätta invandrarnas anpassning och förhindra en utslagning av dem bör man arrangera tillräckligt med undervisning i finska språket och finländska seder och bruk samt ordna arbetstillfällen åt alla, som är kapabla till arbete.

5. Arbetslöshet och regional ojämlikhet bör bemötas på allvar

Den tekniska utvecklingen har minskat antalet avlönade arbetsplatser. Den förhärskande ideologin och de regerande partierna har tillåtit det faktum att ökningen av fritiden kommit att innebära en obehärskad arbetslöshet, som de unga mest lider av.

Man ämnar fortsättningsvis upprätthålla arbetslösheten bl.a. genom att förlänga arbetskarriären. Nu anklagar man arbetstagare för förtida pensionering, även om arbetsgivare i verkligheten börjar med de äldsta när de uppsäger arbetstagare. Den allmänna propagandan är helt förvrängd också i den här frågan.

För att underlätta arbetslösheten bör man ha en förkortning av arbetskarriären som mål. Det kan göras t.ex. genom att övergå till fyra dagars arbetsvecka.

Att sidokostnaderna för arbetet uppbärs på basen av lönesumman, medverkar till en ökande mekanisering. I stället för detta bör man utveckla ett system, där sidokostnaderna för arbetet erläggs på basen av en avgift, som grundar sig på förädlingsvärdet, alltså ett slags öronmärkt mervärdesskatt.

Man måste underlätta startandet av företagsverksamhet och hjälpa småföretagare genom att höja den nedre gränsen för skyldighet till mervärdesskatt till en omsättning på 100 000 euro.

Den offentliga makten, d.v.s. stat och kommuner, bör med hjälp av ett system för sysselsättningsstöd se till att alla arbetslösa och också de unga får jobb inom en rimlig tid.

Arbetslösheten är fortfarande störst i norra och östra Finland. För att minska på migrationen inom landet och för att dämpa trängselområdenas problem behövs en effektiv regional- och landsbygdspolitik, som EU-medlemskapet de facto urvattnat.

Numera betalas en stor del av det s.k. regionalpolitiska stödet i form av investeringar i infrastrukturen, som tidigare kom automatiskt ur statens budgetmedel. En del av stödet är bara lindringsstöd för landsbygden. Det behövs alltså ett betydande, regionalt graderat investeringsstöd, startstöd, transportstöd och teknologiskt utvecklingsstöd oberoende av vilken bransch eller företagsstorlek det rör sig om.

6. Bastjänster måste garanteras för alla i hela landet

Krisen inom hälsovården och andra grundläggande tjänster är medvetet förorsakad. Staten har skurit ned kommunernas statsandelar och beskattningen av de förmögna. Målet är en ständigt växande privatisering och privatiseringen har främjats av att man utbildat allt för lite läkare och sjukskötare. Nu lockar man utländsk arbetskraft till landet. I sin nöd har kommunerna tvingats ty sig till köp av tjänster.

Krisen, som förlamar de grundläggande tjänsterna kan bekämpas med hjälp av beslut, som fattas av regering och riksdag. Till exempel måste kommunernas statsandelar höjas och medlen kan tas genom att återta skattesänkningarna för höga inkomster. Resultatet av krisen inom de grundläggande tjänsterna och EU-politiken är att de rika männens medellivslängd förlängts med ett och ett halvt år jämfört med den fattigaste tiondelen. Även skillnaden mellan livslängden hos kvinnor har vuxit, men mindre.

EU driver en privatisering av de grundläggande tjänsterna, den amerikanska modellen, men Självständighetspartiet anser att Finlands eget system har varit bättre och rättvisare.

7. Rättvisare grundinkomst, beskattning och inkomstfördelning

Man måste skapa ett system för grundinkomst, som uppmuntrar till aktivitet och försäkrar en skälig inkomst i alla livssituationer. Månadsinkomsterna, som underskrider 1 000 euro måste göras skattefria. Kapitalinkomster ska beskattas progressivt, d.v.s stora kapitalinkomster bör beskattas hårdare. Ett tak för de högsta pensionerna måste införas.

Ingens disponibla inkomster behöver vara tiofaldiga jämfört med de lägsta inkomsterna. Ingen har förtjänat det, eftersom vår levnadsstandard och vår kultur bygger på arbete och uppfinningar som gjorts av tidigare generationer och dagens människor. En rimlig inkomstfördelning kan ske genom beskattning, varvid även sk. negativ beskattning utgör ett alternativ som komplement till andra inkomster.

8. Man måste övergå till inhemska förnybara energikällor

Man måste avstå från byggandet av kärnkraft. De av den korrumperade riksdagen beviljade kärnkraftstillstånden måste underställas en folkomröstning efter valet. Påståendena om att kärnenergin produceras utan utsläpp av koldioxid är vilseledande och det sk. ETS (Systemet för utsläppshandel) är ett stöd för kärnkraften.

Medlemskapet i EU gör det tillåtet att importera kärnavfall från utlandet till Finland. Vårt land bör inte göras till en avstjälpningsplats för kärnavfall, utan importen av kärnavfall bör avvisas. Man bör kräva nya undersökningar om hållbarheten för de kopparkapslar som är designade för slutförvaring av kärnavfall samt för kvalitetsstandarderna för bentonitlera. Uranbrytningsprojekten, som alla hotar miljön, bör avvisas.

En energiproduktion som baserar sig på inhemska förnybara energikällor är förenlig med landets övergripande intressen och är också bäst med tanke på säkerhet, sysselsättning, självförsörjning och försörjningstrygghet samt för miljö och ekonomi.

På detta sätt är Finland för sin del med om att minska människans inverkan på klimatet.

9. Ren inhemsk mat är en grundläggande rättighet

Utanför EU kan vi säkra den inhemska livsmedelsproduktionen, förhindra de genetiskt modifierade livsmedlen från att komma till Finland och kräva ursprungsmärkningar på livsmedlen.

Genom en självständig jordbrukspolitik måste vi trygga ett jordbruk som baserar sig på familjeodling, bättre självförsörjning beträffande livsmedel och försörjningstrygghet i vårt land samt rimliga matpriser.

10. Målet är en balans mellan människan och naturen

Totalproduktionen, BNP mäter inte välfärden i samhället. För att mäta välfärden måste man beakta till exempel inkomstfördelningen, miljöns tillstånd och hur de grundläggande mänskliga behoven blir tillfredsställda.

I stället för fortsatt tillväxt är huvudmålet att försäkra de mänskliga grundläggande behoven och att finna en balans mellan människans behov och naturens bärkraft. En ekonomi, som stöder dessa värden leder till medborgarnas och hela mänsklighetens och naturens bästa.


Yleistä | Ohjelmapankki | Hakukone | Hakuohje | Hakutilastoja | Vaalimaatin etusivu

FSD:n etusivulle
© Yhteiskuntatieteellinen tietoarkisto 2003-2012