Kristdemokraternas

PRINCIPPROGRAM

www.kd.fi

INLEDNING

Kristdemokraterna i Finland samlar medborgare som vill främja kristna demokratiska värderingar i beslutsfattandet. Vi vill bygga det finländska samhället som ett mera medmänskligt, familjevänligt och företagsvänligt närsamhälle, där varje människa är lika värdefull och kan leva i trygghet. Vi försvarar de svagares ställning. Vi uppmuntrar medborgarna till entreprenörskap och självutveckling, samt till att bära ansvar för familj, anhöriga och naturen. Vi försvarar varje människas rätt till yttrande- och religionsfrihet.

Det krävs nytänkande i samhällsbyggandet och nya strukturer, samt möjligheter att utnyttja ny teknik. Reformarbetet måste bygga på en stark värdegrund och respektera goda traditioner. Flit och omsorg om vår nästa är egenskaper som präglar vår nation. Vi uppskattar Finlands kulturella egenskaper, fosterlandskärleken och Finlands nationella suveränitet, i en mångfaldig och allt mer internationell atmosfär. Samtidigt eftersträvar vi internationellt samarbete, samt att hjälpa nödlidande människor i världen.

Finlands Kristdemokrater (KD) r.f. är en del av den mångfaldiga kristdemokratiska rörelsen. Vi tillhör det Europeiska folkpartiet (EPP). I det internationella samarbetet mellan de kristdemokratiska partierna och mittenpartierna, främjar vi det kristdemokratiska inflytandet. Främst samarbetar vi med de nordiska systerpartierna, kristdemokraterna i Norden.

Rörelsens rötter härrör sig från 1800-talet i Tyskland, där medborgarna steg upp för att försvara yttrandefrihet, religion och jämlikhet mellan människor. Rörelsen grundades efter andra världskriget och kom att få en ledande position i Europa. Den nordiska kristdemokratin kom via Norge till Finland. Mitt i den kulturella oron på 1950-talet, inspirerades mänskor av den nordiska kristdemokratin, som istället för att fokusera på makt, stod upp för hållbara värderingar, självständighet och demokrati.

1. VÄRDERINGAR

Vi bygger samhället utgående från hållbara kristna värderingar. Med kristna värderingar syftar vi på de universala och varaktiga värderingar som grundar sig på Bibeln, samt på sådana kristna traditioner som främjar ett gott och fungerande samhälle. Dessa inkluderar värdering av människolivet under alla livsskeden, frihet och ansvar, jämlikhet och rättvisa, ärlighet, samt omsorg för vår nästa. Den kristna människosynen är utgångspunkten för värderingarna. I stället för en mångfald av olika värderingar betonar vi betydelsen av grundläggande värderingar för att skydda alla människor.

MÄNNISKOVÄRDET

Vi försvarar de mänskliga rättigheterna och ett fullständigt människovärde. Alla människor är unika och oersättliga individer. Människovärdet grundar sig på att man är människa, inte på handling, förmåga, födelseursprung eller andra egenskaper. Individens människovärde måste respekteras ända från befruktningen till den naturliga döden.

Att respektera människovärdet i beslutsfattandet innebär att säkerställa de grundläggande behoven som mänskan har, bl.a. mat, boende, läkemedel, omsorg, vård, utbildning och en trygg levnadsmiljö. Möjligheter att vara delaktiga i samhället och till arbete och utkomst. Den kreativitet som mänskan har uttrycks genom en levande kultur, vetenskap och konst. Det berikar mänskolivet, samt stärker den materiella och mentala utvecklingen.

FRIHET OCH ANSVAR

Mänsklig frihet och ansvar är oskiljaktigt sammankopplade. Alla har rätt att utveckla sig, rätt till yttrande- och religionsfrihet. Genom att utöva sin religion och ge uttryck för sina åsikter och sin övertygelse, samt att förbättra sitt eget och samhällets välbefinnande. Friheten betyder även att man bär ansvar för sig själva och andra, och i sista hand hela samhällets välfärd.

Vi vill bygga ett samhälle som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart, som även främjar människors fysiska och mentala välbefinnande. Vi värnar om samhällets svaga. Solidaritetsprincipen sträcker sig över hemlandets gränser. Vi jobbar för att minska fattigdomen i utvecklingsländerna och försöker hjälpa människor som lider av krig och naturkatastrofer.

JÄMSTÄLLDHET OCH LIKVÄRDIGHET

Den viktigaste utgångspunkten för ett fungerande och rättvist samhälle är jämlikhet mellan människor. Det betyder jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhet mellan olika grupper av människor. Alla måste behandlas som individer. Vi stöder medborgarnas jämlika

möjligheter till ett gott liv, hälsa och delaktighet i samhället. Alla måste garanteras möjlighet till utbildning, lycka och framgång, oberoende av bakgrund. Regional ojämlikhet och nedärvd fattigdom måste bekämpas. Alla bör ha likadan tillgång till service.

RÄTTVISA

Ett samhälle som utvecklas utgående från rättsstatsprincipen säkerställer bäst en rättvis behandling av medborgarna. En förutsättning för att kunna utvärdera hur rättsstatsprincipen fungerar är transparens i myndigheters och beslutsfattandes verksamhet. Korruptionen måste konsekvent bekämpas. För att hindra möjligheterna till ökad strukturell korruption måste praxis och lagstiftning förnyas. Medborgarna måste kunna lita på rättsväsendet och ha tillgång till regionala och juridiska tjänster på sitt modersmål. Varje medborgare måste garanteras tillgång till rättsskydd, oberoende av inkomst.

SANNING OCH ÄRLIGHET

Transparens och ärlighet är viktiga värden för oss i politiken. Vi vill främja en fungerande demokrati och ett aktivt medborgarsamhälle samt medborgarnas påverkningsmöjligheter.

Tillförlitlig forskning och pålitligt källmaterial används som grund för vår verksamhet och i beslutsfattande. Vi vill hålla vad vi lovat i valkampanjerna. När man söker lösningar på olika samhällsfrågor förutsätts det fördomsfrihet, samarbetsvillighet och kreativitet. Förmågan att utvärdera ärenden ur helhetsperspektiv på ett omfattande sätt, till förmån för alla samhällsgrupper och de gemensammas bästa. I enskilda ärenden söker vi samarbete med andra likasinnade grupper.

NÄRHET

För att bygga ett närsamhälle krävs såväl reformer som hållbara grundvärderingar. De sociala rötterna växer i familjen och lokalsamhället, vilket gör det lättare att förstå omvärlden. Grunden för välbefinnande är att uppskatta människor, interaktion och förtroende. Omsorgen om vår nästa innebär gärningar till förmån för våra medmänniskor.

LOKALT BESLUTSFATTANDE

Beslut som berör medborgarna bör göras så nära dem som möjligt. Utövande av makt bör alltid vid mån av möjlighet decentraliseras.

Ansvaret för att främja det goda skall vara i balans mellan de offentliga myndigheterna, det civila samhället, familjen och individerna. Samhället skall stöda sina medborgare till att kunna ta ansvar för sig själva och deras nära vänner samt naturen.

2. MEDMÄNSKLIGT SAMHÄLLE

För att bygga ett medmänskligt närsamhälle krävs såväl reformer som hållbara grundvärderingar. De sociala rötterna växer i familjer och lokalsamhällen, vilket gör det lättare att förstå omvärlden. Grunden för välbefinnande är att uppskatta människor, interaktion och förtroende. Omsorgen om vår nästa innebär gärningar till förmån för våra medmänniskor.

2.1. Familjen

Familjen är varje människas första gemenskap - en plats där människan växer upp till samhällsmedlem och lär sig ta ansvar för sig själv och andra. Familjen är samhällets grundenhet vars välbefinnande påverkar samhället. Det är viktigt att stöda föräldrarna, för att de skall lyckas i föräldrarollen.

De familjepolitiska lösningarna måste främst utgå från barnens bästa. Familjerna bör ges största möjliga valfrihet vad som gäller vården av sina barn. Med hjälp av olika förmåner för familjen, skapas förutsättningar för att barnen ska ha möjlighet till en balanserad uppväxt.

Medelåldern för den finländska befolkningen stiger snabbt. Vi behöver flera barn, för att i framtiden ha resurser att trygga välfärdstjänsterna och pensionerna. De familjepolitiska åtgärderna bör syfta till bättre förutsättningar för att bilda familj och få barn.

Samhället bör vara ett stöd för de som besluter sig för att bilda familj. Vi anser att äktenskapet baserat på partnerskap mellan kvinna och man är den bästa grunden för barnen. Far- och morföräldrarnas stöd för barnfamiljerna är också viktiga.

2.2. Bildingen

Alla medborgare ska, oberoende av tillgångar, ha jämlika rättigheter till att utveckla och utbilda sig. På detta sätt kommer allas förmågor till samhällets bästa.

Det måste finnas tillräckliga resurser för att trygga kvaliteten på utbildning och utvecklingsmöjligheter. Det finns behov av både allmänbildande utbildning och praktisk utbildning. Nya tekniska lösningar och applikationer ska fungera som hjälpmedel vid inlärning, men kan inte ersätta närstudier av hög kvalité. Studiemiljön måste vara hälsosam, trivsam och uppmuntra till inlärning. Det måste garanteras en lugn studiemiljö, för både elever och lärare. Någon som helst form av mobbning får inte accepteras.

Samarbetet mellan hem och skola ska utgöra grunden för utvecklingen av kunskap, färdigheter och värderingar. Politisk eller religiös korrekthet får inte leda till att våra finländska traditioner utplånas. Vi månar om att det kristna kulturarvet och goda gemensamma värderingar också överförs till kommande generationerna. Skolor och förskolor ska svara för att alla elever garanteras en positiv religionsfrihet. Den bästa garanten för religionsfrihet och jämlik livsåskådning betjänas bäst av en inlärningsmodell för den egna tros- och livsåskådningen.

Finlands framgång förutsätter att vi uppehåller en hög kompetens tack vare högskoleutbildning och forskning. Satsningar på forskning och utveckling återbetalar sig mångdubbelt igen. Den kompetensflykt som nu sker, är ett hot mot vår konkurrenskraft och vår vetenskapliga potential. Därför måste kompetensflykt stoppas. Resurserna för högkvalitativ forskning bör tryggas även på längre sikt.

Forskningen ger nya möjligheter som kan användas både på gott och ont. Respekten för och skyddet av människoliv bör bygga på principen att man definierar gränserna för den vetenskapliga forskningen och hur dessa tillämpas i praktiken. I synnerhet när man använder sig av möjligheter som genteknik erbjuder när det gäller människor, djur och växter.

Digitalisering, automatisering, robotisering och framförallt användandet av artificiell intelligens, kommer att leda till stora förändringar i samhället. Inom många yrken kan den mänskliga arbetskraften ersättas med tekniska lösningar. Detta kan leda till stora förändringar i både produktion och ekonomin. Helt nya möjligheter öppnas som påskyndar forskningen och nya mänskliga prestationer. Tyvärr ökas samtidigt även möjligheten för destruktiva krafter. För att på bästa möjliga sätt tjäna mänskligheten och undvika eventuella hot, är det nödvändigt att definiera klara etiska riktlinjer och gränser för användningen av smart-teknologi och robotar. Vi poängterar betydelsen av ett aktivt medborgarsamhälle som en del av ett välfungerande samhälle. Medborgarna bör uppmuntras till initiativtagande och frihet under ansvar.

Samhället måste svara för ett mångsidigt utbud av kulturella tjänster. De nationella, kulturella och konstnärliga institutionerna, muséernas och bibliotekens verksamhet måste tryggas. Kulturen spelar en stor roll för utvecklande av ekonomi, sysselsättning och turism.

I ett mångkulturellt samhälle bör samarbetet byggas konstruktivt och med väl integrering som beaktar den kulturella balansen. Invandrare måste behandlas med respekt. Vi kan hjälpa dem i vardagen och på så sätt underlätta deras integrering. Man bör också öppet kunna diskutera olika kulturers negativa aspekter. Vår lagstiftning gäller lika för alla.

Vi uppskattar vårt lands tvåspråkighet och dess kulturella bakgrund. Alla medborgare måste erbjudas den grundläggande servicen på finska eller svenska enligt vår gällande språklag.

Som ett politiskt parti tar vi inte ställning till kristna trossamfunds eller andra religiösa samfunds lärofrågor. Vi uppskattar att de kristna kyrkorna och trossamfunden aktivt deltar i den etiska samhällsdiskussionen, samt uppmuntrar till en dialog mellan dem och de politiska aktörerna.

2.3. Välfärden

Välfärden skapas i närsamhället. Det yttersta målet för samhällets primära uppgift är att trygga förutsättningarna till att vi mår bra både socialt, ekonomiskt, mentalt, andligt och fysiskt.

Tillgången på välfärds- och basservice måste garanteras i hela landet. Vi vill stärka basnivån på servicen genom att skapa smidiga vårdkedjor och satsa mera på förebyggande arbete. Vi vill öka resurserna för att minska arbetslösheten bland unga samt förebygga utslagning.

Servicen bör vara mera lättillgänglig samt av bättre kvalité och förmånligare. Besparingar kan uppnås när vardagen går sin gilla gång och människor känner att de mår bättre.

Livsmiljön kan förbättras genom en mera hälsofrämjande samhällsplanering, genom investeringar i idrottsanläggningar, parker och motionsstigar. Målet är en ökad vardagsmotion. Vi betonar vikten av att var och en tar ansvar sin egen hälsa. Drogfria vanor är ett skydd för hälsan och välmåendet för både individen själv, såväl som hans eller hennes nära släktingar.

Äldreomsorgen måste skötas bättre. Servicen måste fås till en sådan nivå, att ingen ska behöva oroas för att åldras. Alla har rätt till ett människovärdigt liv. Gemenskapen över generationsgränserna är viktiga. De äldres kunskap bör tillvaratas.

2.4. Social marknadsekonomi

Vi förespråkar en social marknadsekonomi där principerna om marknadsekonomi och konkurrens kombineras med social rättvisa, miljöskydd och användandet av naturresurser på ett hållbart sätt. Privat ägo- och arvsrätt är viktigt för individens och familjens självständighet.

I en social marknadsekonomi ges människor frihet till att jobba, idka företagsamhet och lyckas. Den offentliga sektorns uppgift är att jämna ut skillnaderna i välfärden och tillgångarna genom beskattnings- och inkomstöverföringar. Med skatteintäkter upprätthålls utbildning, socialskyddet och andra välfärdstjänster. Den offentliga sektorn måste fungera effektivt. Beskattningen får inte vara på en sådan nivå att det lamslår ekonomin, eller inverkar negativt på företagens verksamhetsförutsättningar eller att ta emot arbete.

Vi främjar företagsamhet och ett samhälle som uppmuntrar till entreprenörskap. Det är endast företagandet och arbete som skapar grunden för finansieringen av samhällsservicen. Samhället måste visa mer uppskattning för entreprenörskap. Det ska bli lättare att grunda företag. Företagarens socialskydd måste förbättras. Freden på arbetsmarknaden måste tryggas genom en bättre avtalskultur.

Alla bör beredas rätt till arbete och utkomst och få en skälig lön för sitt arbete så att man klarar sig. Det ska vara betydligt lönsammare att jobba, än att leva på samhällsstöd. Säkerheten och välmåendet på arbetsplatsen bör tryggas på en hög nivå.

Arbetslösheten måste åtgärdas och i synnerhet måste lösningar hittas för att förebygga långtidsarbetslösheten. Framför allt måste möjligheten till sysselsättning bland ungdomar utvecklas, för att förhindra utslagning. Alla ungdomar måste garanteras möjlighet till fortsatta studier efter grundskolan.

Finlands internationella konkurrenskraft måste stärkas. Detta uppnås bäst genom att investera i utbildning och forskning samt genom att aktivt utnyttja den tekniska utvecklingen. Den offentliga sektorns ägarpolitik och den offentliga upphandlingen ska främja sysselsättningen och tillväxten.

Den ekologiska marknadsekonomin tar hänsyn till naturens hållbarhet och fungerar utgående från dess villkor. Vi strävar till att uppnå ett kolneutralt samhälle vars ekonomi är oberoende av kolanvändningen.

2.5. Säkerheten

Statens första och viktigaste uppgift är att säkerställa Finlands oberoende, territoriella integritet och demokratiska samhällsordning. Resurserna för de myndigheter som svarar för den externa och interna säkerheten måste kontinuerligt förbättras.

Myndigheterna som ansvarar för vår interna säkerhet måste beviljas tillräckliga resurser. Bekämpningen av terrorism och kampen mot den internationella brottsligheten, samt beredskapen inför hybrida hot, blir allt viktigare för att upprätthålla den interna säkerheten. Den ökade användningen av droger och rusmedel leder också till en ökad mängd av utslagna människor.

Tryggandet av den externa säkerheten förutsätter internationellt samarbete och en fortgående utveckling av den nationella försvarsförmågan. Det nationella försvaret måste grunda sig på den allmänna värnplikten, ett trovärdigt och självständigt försvar, samt ett regionalt täckande försvar. Värnplikten bör utvecklas så, att trupperna i reserven har kapacitet att snabbare än tidigare reagera på snabba förändringar i säkerhetsläget och den hybrida krigföringen. Ett fördjupat försvarssamarbete med Sverige är naturligt, liksom samarbetet med de övriga nordiska länderna, Nato och EU. Det är viktigt att måna om ett mångsidigt samarbete och goda förbindelser med de baltiska grannländerna och Ryssland.

2.6. Miljön

Vi vill säkerställa en ren miljö för våra kommande generationer. Alla uppoffringar måste göras, för att förhindra att den biologiska mångfalden försvagas. Förebyggande åtgärder för att minska klimatförändringar bör vidtas. Utvecklingen och användningen av teknik som sparar på naturresurserna måste främjas.

Istället för användningen av icke förnybara energiresurser bör vi övergå till att använda oss av förnybara energiresurser och cirkulär ekonomi på ett för naturen hållbart sätt. Medborgare och grupper bör uppmanas att undvika onödig och slösande konsumtion.

Finlands traditionella styrka ligger i ett mångfaldigt energisystem och det är viktigt att sträva efter självförsörjning inom energianvändningen.

Infrastrukturen och trafiknätet i Finland måste utvecklas ur ett helhetsperspektiv, där man beaktar de regionala och lokala behoven. Investeringar i trafiknätet bör fokusera på reparations- och saneringsprojekt, eftersom reparationsskulden har ökat till en alarmerande hög nivå. Den negativa miljöpåverkan som trafiken medför bör minskas genom att utnyttja nya innovationer och främja användningen av fordon med låga utsläpp. Beredskap för en växande användning av el-bilar bör beaktas.

En levande landsbygd och ett mångsidigt jord- och skogsbruk är livsviktigt för vårt land. Vi måste därför säkerställa den finländska jordbruksproduktionen och jordbrukarnas utkomstmöjligheter. Därför behövs ett nytänkande som siktar på nya lösningar. I bästa fall kan jord- och skogsbrukssektorn generera betydligt flera arbetsplatser och nya exportmöjligheter. Samtidigt kan vi förbättra vår energiförsörjningsgrad och försörjningstrygghet.

Boendekostnaderna måste fås ner och boendekvalitéten förbättras. Problemen med inomhusluften måste aktivt åtgärdas, särskilt när det gäller skolor och daghem. Användningen av inhemska råvaror, särskilt trä, bör ökas inom byggandet.

2.7. Internationalitet

Den globala ekonomiska integrationen fortsätter skapa nya marknader och former av ekonomiskt samarbete, men det ger också nya konkurrensformer. Vi arbetar för att se till att Finland lyckas som en del av välfärden i alla länder. Vi stöder liberaliseringen av den globala världshandeln men det förutsätter rättvisa regler för frihandeln.

Företagen måste betala skatter till rätt adress. Olika arrangemang gällande skatteflykt ökar skattebelastningen på löntagarna. Skatteparadisen måste stängas och nödvändiga åtgärder måste vidtas för att hindra möjligheten till skatteflykt.

Finlands roll som fredsmäklare och krishanterare måste stärkas. Freden är en frukt av rättvisa. Orättvisa, miljöförstörelse och fattigdom leder till krig och oro. Vi vill hjälpa människor i utvecklingsländerna till möjligheten för utbildning och starta upp företag. För att uppnå ekonomisk självförsörjning samt att utveckla partnerskap inom internationell handel.

Världen måste bekämpa den extrema fattigdomen. Vi är positiva till FN:s mål att öka biståndsstödet till 0,7% av bruttonationalinkomsten. I utvecklings- och biståndsarbetet strävar vi efter att främja jämställdheten, utbildning, arbete och utkomst, samt till mänskliga rättigheter.

Sund fosterlandskärlek, respekt för tidigare generationers arbete och respekt för det egna kristna kulturarvet, ger en bra grund för att lära sig respektera människor från andra kulturer.

2.8. Europeiska unioinen

Vi vill utveckla den Europeiska unionen till ett samarbetsorgan bestående av oberoende stater, som främjar sysselsättning och välstånd genom en fungerande inre marknad. Vi motsätter oss en utveckling som skulle leda till att EU blir en federal stat.

Subsidiaritetsprincipen är en grundläggande princip. Unionen kan delegeras beslutskompetens och utövande av sina befogenheter, endast om det medför ett väsentligt mervärde för medlemsstaternas nationella verksamhet. Varje EU-medlemsland ska ansvara för sina egna skulder och ekonomiska problem. Övriga medlemsländer skall inte tvingas att ta solidariskt ansvar och betala för andra.

Godkänd i KD:s XXXII stadgeenliga partikongress 19.8.2017 i Seinäjoki.

VÄLJ ETT VÄRDEPARTI!