Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/KD/646

Kristillisdemokraatit

Kommunprogram: En mänsklig och livskraftig hemkommun


  • Puolue: Kristillisdemokraatit
  • Otsikko: Kommunprogram: En mänsklig och livskraftig hemkommun
  • Vuosi: 2001
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

KRISTDEMOKRATERNA I FINLAND rp
KOMMUNPROGRAM ÅR 2001

EN MÄNSKLIG OCH LIVSKRAFTIG HEMKOMMUN

MÄNNISKOSYN OCH MÄNNISKOVÄRDE

Kristdemokraterna i Finlands verksamhet baserar sig på den kristna människosynen. Med det avser vi att alla människor har samma värde och att människovärdet är okränkbart. All maktutövning äger sitt berättigande endast i omtanken om de svaga.

De centrala värderingarna i vårt program är människovärde, frihet och ansvar, medmänsklighet och omsorg. Vi accepterar inte ett utökat materiellt välstånd på bekostnad av natur och miljö. En frisk miljö är en förutsättning för god livskvalitet.

Vi har förbundit oss att arbeta för ett samhälle fritt från rasism. Invandrarna ibland oss skall bemötas som jämlika, med samma värde som infödda medborgare.

1. FULLMÄKTIGES UPPGIFT

Det finns i vårt land ca 12 000 fullmäktigeledamöter som fattar beslut i frågor som berör vårt dagliga liv. Fullmäktige har ansvar för kommunens ekonomi och verksamhet, sörjer för invånarnas basservice och ansvarar för 2/3 av hela den offentliga förvaltningens ekonomi.

1.1 Fullmäktige ansvarar för kommunens ekonomi och verksamhet

Kommunerna i Finland har en långtgående självbestämmanderätt i sitt ansvar för basservicen. Fullmäktige ansvarar för kommunens verksamhet och ekonomi. Likaså definierar fullmäktige kommunens verksamhetsidè, värderingar och centrala målsättningar. Det är också fullmäktiges uppgift att utvärdera kommunens verksamhet.

Strategisk planering och beslutsfattande är fullmäktiges uppgifter. Därför är det viktigt, att fullmäktige inom sig kommer överens om arbetsmetoder som ger förtroendemännen möjlighet att fördjupa sig i kommunens angelägenheter.

Basservicen finansieras med skatteintäkter. Fullmäktige fastställer årligen kommunens skattöre och fastighetsskatteprocent. För att trygga skatteinkomstflödet, skall fullmäktige driva en aktiv och långsiktig näringspolitik.

1.2 Förhållandet mellan stat och kommun

Arbetsfördelningen mellan stat och kommun gällande basservicen definierades genom den reform av statsandelssystemet, som genomfördes på 1990-talet. Staten ansvarar tillsammans med kommunen för basservicen. Trots att kommunerna har ganska fria händer att ordna sin service på det sätt de finner ändamålsenligt, är över 80 % av kommunens utgifter lagstadgade. Staten deltar i finansieringen av basservicen i form av statsandelar, samt genom att rikta en del av samfundsskatteinkomsterna till kommunerna.

Kommunernas problem är att samfundsskatteinkomsterna är ytterst konjunkturkänsliga och statens skatteinkomstutjämningssystem fungerar trögt. Kristdemokraterna betonar vikten av att alla kommuner sinsemellan behandlas opartiskt och rättvist. Statsandelssystemet bör utvecklas så att det jämlikt stöder kommuner med olika förutsättningar. Statsandelssystemet bör stöda en långsiktig utveckling av kommunens ekonomiplanering och bereda den möjligheter till en verksamhet som svarar mot tidens krav.

1.3 Närhetsprincipen

Kommunallagen borgar för att beslutsprocessen förs nära medborgarna. Den kommunala beslutsprocessen innebär en representativ demokrati som kompletteras med direkt demokratiska principer. Med direkt demokrati avses invånarnas deltagande och påverkningsmöjligheter. (Kommunlagen 365/1995, 27 §)

Kristdemokraterna anser att man på kommunförvaltningens alla nivåer bör lyssna till invånarnas önskemål och åsikter. Fullmäktige bör också delges hur detta har förverkligats i förvaltningen. En god kommunförvaltning innebär en öppen växelverkan mellan kommunens innevånare, beslutsfattare och tjänstemän.

1.4 Beslutsfattandets trovärdighet

Vi vill betona att fullmäktigeledamöterna är förpliktade att agera på ett öppet, ärligt och förtroendeingivande sätt. Varje fullmäktig har ansvar för att den lokala demokratin bevarar sin trovärdighet. Förtroende och intresse för beslutsprocessen kan bäst uppnås om man kan utveckla förtroendemannauppgiften, uppehålla ett öppet informationsflöde och låta kommuninvånarna vara delaktiga i processen.

2. KOMMUNENS UPPGIFT ÄR ATT SVARA FÖR SERVICEN

Vi betonar att det är kommunens uppgift att uppehålla en kvalitativ basservice, att ta hand om de svaga och bereda de åldrande trygghet i vardagen och uppmuntra dem till egen aktivitet i den egna boendemiljön. Mentalvård och handikapptjänster, missbrukarvård och förebyggande verksamhet är områden som kräver ökad satsning. För att förebygga att mänskor blir utslagna anser vi det vara viktigt att utöva en välplanerad och långsiktig barn- och ungdomspolitik. För den åldrande befolkningens behov bör det ordnas ett mångsidigt serviceutbud inklusive vårdplatser som tar de äldres tillstånd i beaktande. Vi förespråkar samarbete vid produktion av tjänster. Vi vill vara med och utveckla anhörigvården till ett verkligt alternativ.

Kommunen är till för sina invånare.

Kommunen är inte ett affärsföretag, utan den är framför allt ett invånarnas samfund, där omsorgen om nästan är den centrala uppgiften. Det är viktigt att kommunens verksamhet sköts på ett ekonomiskt sätt, men lika viktigt är det att se till helheten och till mänskornas verkliga väl. Rättvisa och jämlikhet är viktiga värderingar i kommunens verksamhet.

2.1 Produktion av service

Servicen bör produceras på ett ändamålsenligt sätt, så att kommuninvånarnas säkerhet och välfärd såväl som servicens kvalitet kan garanteras. Serviceproduktionen kan ske i samarbete med den tredje sektorn eller tillsammans med andra kommuner. Kommunen kan också köpa tjänster av företag, men då bör man komma ihåg att det är kommunen som bär det yttersta ansvaret för tjänsternas kvalitet och säkerhet. Serviceutbudet bör kompletteras med hjälp av nättjänster.

För kommuninvånarnas bästa vill vi befrämja samarbetet mellan kommunen, församlingarna och olika organisationer. Omsorgen om de svaga och kommuninvånarnas bastrygghet bör ges första prioritet i det kommunala arbetet.

2.2 Basservicen är viktigast

Basservicen svarar för kommuninvånarnas hälsa, säkerhet, sjukvård, bildning, boende och tekniska tjänster. Kommunen bör i första hand tillgodose dessa behov. Övrig service produceras i relation till kommunens resurser.

Varje kommuninvånare bör garanteras en mänskovärdig vård och tillräckligt stöd. Vi betonar vikten av att den öppna vården är fungerande och trygg och att bashälsovården håller en kvalitet som garanterar folkhälsa och ett gott liv. Ett ökat samarbete mellan den öppna vården bashälsovården och sjukhusen är viktigt för patienten men också ur samhällsekonomisk synpunkt det enda förnuftiga.

2.3 Att förebygga utslagning

När det gäller barnens och ungdomarnas bästa bör alla förvaltningsenheter samarbeta. Kvalitet i uppfostran och utbildning är det effektivaste sättet att förebygga problem. Barnens föräldrar bör få stöd och uppmuntran så att de vågar vara föräldrar och sätta gränser. Vi vill erbjuda familjerna alternativa barn- dagvårdsformer. Kvaliteten på daghemmens fostran och undervisning får inte bli lidande av att vårdsplatserna ökar.

Kristdemokraterna vill satsa på att förebygga drog- och rusmedelsproblem. Detta förutsätter ett långsiktigt barnpolitiskt program, men också samarbete och solidaritet av alla parter som arbetar med barn. För att detta skall kunna förverkligas har vi som mål att i varje kommun få ett barn- och ungdomspolitiskt program, som alla samarbetsparter gemensamt verkställer.

2.4 Egenvården bör utvecklas

Missbrukarvården samt de handikappades och mentalvårdspatienternas situation bör uppmärksammas. Lågkonjunkturen medförde att dessa grupper hamnade i ett allt sämre läge. Det är vårt gemensamma ansvar att ta hand om och stöda dessa människor.

Vi vill säkerställa tillräckligt många alternativa vårdplatser åt sjuka- och åldrande kommuninvånare. Äldre ensamboendes situation bör följas upp regelbundet t.ex. genom årliga hembesök. De som vårdar anhöriga hemma bör få ett skäligt ekonomiskt stöd, men också hjälp och uppmuntran så att de orkar med sin vårdaruppgift .

3. VI VILL SE AKTIVA INVÅNARE

Vi vill arbeta för att kommuninvånarna skall kunna ta del i och utveckla användardemokratin i den kommunala servicen, utveckla informationsnätet vid sidan om den traditionella servicen, samt befrämja barnens och ungdomarnas möjligheter att påverka.

3.1 Delaktighet är växelverkan

Vår grundsyn är att makten skall finnas hos den lilla enheten dvs. familjen och individen, medborgarsamhället. Samhället är för oss mera en kollektiv struktur än ett politiskt system. Därför förespråkar vi att individen och familjen skall kunna påverka de ärenden som berör dem själva. Vi vill här betona att det är kommuninvånarnas plikt att också själva sätta sig in i och delta i behandlingen av gemensamma ärenden.

3.2 Barn och ungdom skall höras

Delaktigheten och informationsgången i kommunerna bör förbättras genom att man förutom de traditionella informationskanalerna också utvecklar informationen genom nättjänster. Genom att förbättra och utveckla både barnens- och ungdomarnas påverkningsmöjligheter, skapar vi framtidens demokrati. I skolor och daghem skall man i planeringen precisera hur barn, ungdomar och deras föräldrar kan komma till tals i frågor som berör dem.

3.3 Den tredje sektorn

Aktiva invånarföreningar, byasamfund och olika organisationer är en resurs i kommunen och en viktig identitetsskapare i sitt respektive bostadsområde. De gör att folk trivs och mår bättre där de bor och är mera intresserade av frågor som rör deras närmiljö. Kommunen bör på allt sätt befrämja de lokala medborgarorganisationernas verksamhet.

3.4 Användardemokrati

Vi vill utveckla användardemokratin i de kommunala tjänsterna genom att tillvarata kommuninvånarnas reaktioner. Ett system med kontinuerlig feedback med påföljande utvärdering är värdefulla hjälpmedel när man vill utveckla en kommun. Kommuninvånarna bör också få svar på sina frågor och möjlighet att möta tjänstemän och beslutsfattare t.ex. vid offentliga frågetimmar och öppna samlingar för invånarna. Offentlighetslagen förutsätter en allt större öppenhet från administrationens sida.

4. VI TAR ANSVAR FÖR MILJÖN

Vi vill befrämja ett gemensamt ansvarstagande för kommunens och regionens natur och miljö, betona växelverkan mellan planering och markanvändning och beakta de äldres och barnens speciella behov i boendemiljön.

4.1 Effektivit och miljövänlig energianvändning

Det är kommunens uppgift att i samverkan med invånarna se till att boendemiljön är trivsam, hälsosam och trygg. Kommunens tekniska service svarar för att vardagen fungerar med vatten- och avfallservice, gatuunderhåll, trafikarrangemang och belysning etc. Kommunen bör även se till att dessa tjänster produceras på ett miljövänligt sätt. Kommunen bör utveckla energieffektivitet i sin egen organisation och bland invånarna bl.a. genom att utveckla avfallssorteringen.

4.2 Miljömålsättning för hela administrationen

Ansvaret för miljön vilar på hela kommunens organisation, dvs. kommunplanering, serviceproduktion, skolor, daghem och förvaltning. Förutom uppgörande av en miljöplan, bör varje förvaltningsenhet uppgöra egna miljömålsättningar och utvärdera hur de uppfyllts.

4.3 Växelverkan vid planering av markanvändning

Byggnadslagen förutsätter en allt större växelverkan mellan invånarna och markanvändningsplanerarna. Kommunerna kan, enligt lagen, själva långt besluta om markanvändning och byggande. Kommunen förutsätts uppgöra en delaktighets- och utvärderingsplan för varje planläggning. På detta sätt utreds förutom miljökonsekvenserna också planens inverkan på mänskornas levnadsförhållanden. Delaktighet i planläggningen tillkommer alla de mänskor, som anser att planen inverkar på deras liv. Kommunens beslutsfattare har ett stort ansvar för att markanvändningen motsvarar kommuninvånarnas behov och att de beslut som tas även på långsikt är hållbara såväl för miljö som för människor. Man bör se till att de beslut som fattas är rättvisa och opartiska.

Vi vill försvara invånarnas rätt till grönområden också i tätorter och städer. Servicen i glesbygderna bör kunna upprätthållas genom effektivt samarbete mellan olika instanser. I samhällsplaneringen är det viktigt att man beaktar hela människans livscykel. Här vill vi speciellt nämna de äldres behov av anpassat boende och egen aktivitet men också barnens rätt till en god och hälsosam boendemiljö.

5. UTBILDNING ÄR EN SATSNING PÅ FRAMTIDEN

Vi vill sträva till att kunna ge högklassig utbildning och jämlika utbildningsmöjligheter i hela landet. Vi poängterar vikten av tillräcklig timresurs, en god psykisk arbetsmiljö och en mångsidig inlärningsmiljö i våra skolor. Det är viktigt att de yngre eleverna bereds eftermiddagsvård genom kommunens eller någon annan organisations försorg. Eleverna i våra skolor bör garanteras den hjälp och det stöd de behöver för att inlärningen skall ge resultat. Vi vill poängtera betydelsen av ett nära samarbete mellan näringsliv och utbildningsväsende. Likaså bör medborgarna ges möjligheter till fortbildning, och ett livslångt lärande. Här är det viktigt att skapa ett samarbetsnätverk mellan universitet och högskolor.

5.1 Hög bildningsnivå - en väg till framgång

Kristdemokraterna betonar betydelsen av en bred och högklassig allmänbildning. Utbildningen skall hjälpa individen till en insiktsfull inlärning, en positiv personlighetsutveckling och att bli en medveten medborgare. Utbildning förebygger utslagning. Glesbygdens invånare skall ges likvärdiga möjligheter till utbildning via distansundervisning med teknologins hjälp. När man skapar normer för utvärdering av utbildningen bör man beakta såväl elevens och föräldrarnas som utbildarens synpunkter.

Undervisningen får timresurs i nivå med de ekonomiska resurser kommunens beslutsfattare har anvisat. Man bör i undervisningen slå vakt om, att hela åldersklasser får tillräckliga färdigheter att behärska informationsteknologin så att ingen grupp blir utanför. Det är viktigt att söka ett ökat samarbete med eleverna och deras föräldrar när man uppgör studieplaner, utvärderar skolarbetet och lägger upp undervisningen.

5.2 Inlärningsmiljön

I skolan skall eleverna ges tillräckligt stöd och man skall sträva till att utveckla skolan till en miljö där barnen och ungdomarna trivs och mår bra.. Utbildningen skall förbereda barnen så att de klarar av olika livssituationer och kan leva i en positiv växelverkan med andra.. Skolans andliga miljö bör utvecklas så att mobbning förebyggs och arbetsmotivationen uppehålls. Förskolan skall kunna erbjuda en mångsidig inlärningsmiljö. Vi vill betona vikten av ett intensifierat läroplansmässigt och pedagogiskt samarbete mellan skolan och olika former av förundervisning.

5.3 Elevernas eftermiddagsverksamhet

Vår målsättning är, att de yngre skolbarnens skall beredas möjlighet till eftermiddagsverksamhet. Huvudansvaret för den här verksamheten skall ligga hos kommunen. Kommunen kan köpa tjänster av olika föreningar, församlingar eller privata producenter. Kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet bör planeras så, att verksamheten i stor utsträckning förläggs till eftermiddagarna. Familjerna bereds på det sättet möjlighet till mera gemensam tid.

5.4 Livslångt lärande

Gymnasiet bör få tillräckliga resurser för elevhandledning. De flesta elever föredrar att dela upp studierna i längre tidsperioder. Detta utmanar dem samtidigt till att planera och ta ansvar för sina egna studier. Eftersom man i gymnasiet inte mera har egentliga klasser måste man söka verksamhetsformer som bygger upp samhörighetskänslan och stöder elevernas sociala utveckling. Både gymnasiets, och yrkesläroanstalternas undervisning bör bädda för ett livslångt lärande och erbjuda en bra grundskolning för arbetslivet och för vidareutbildning.

5.5 Samarbete mellan utbildning och arbetsliv

Samarbetet mellan utbildning och arbetsliv bör förstärkas genom att stöda läroavtalsutbildningen, skapa möjligheter till fortbildning för de som är i arbetsför ålder och tillfälle till omskolning i takt med näringslivets behov. I de regioner, där det inte finns universitet bör nätverkssamarbete inledas med universiteten och högskolorna. Yrkeshögskolornas kontakter med områdets näringsliv och kommunerna bör likaså utvecklas så att utbildningen kan möta de regionala behoven av yrkesmässigt kunnande och befrämja sysselsättningen.

5.6 Biblioteken

Biblioteken är en del av basservicen. Ett välutrustat bibliotek med ett brett utlåningsmaterial skapar förutsättningar för ett livslångt och kontinuerligt lärande. Bibliotekens resurser bör förstärkas så att de också kan svara mot allmänhetens behov av nätverkstjänster och -handledning.

6. LÅNGSIKTIG OCH AKTIV NÄRINGSPOLITIK

Vi betonar betydelsen av en långsiktig och aktiv näringspolitik för att befrämja sysselsättningen och öka kommunens livskraft. Här krävs det ökat samarbete såväl inom kommunen som kommuner emellan.

6.1 Ett fungerande näringsliv stöder sysselsättningen.

Kommunerna bör satsa på en långsiktig näringspolitik, som tryggar regionens sysselsättning och ger företagen goda utvecklingsmöjligheter. Det är av stor betydelse att kommunen för en trovärdig och förutsägbar näringspolitik. Kommunpolitikerna bär ansvar för att regionen kan bibehålla och öka sin konkurrenskraft. Vi anser det viktigt att det råder en företagsvänlig atmosfär i kommunen. Varje kommun bör ha en tidsenlig plan för hur man vill utveckla regionens näringsliv.

6.2 Regionsamarbete

Kommunen bör koordinera och aktivt följa med regionens näringsliv. Arbetsfördelningen bör vara klar; kommunen skapar förutsättningarna och står för stabiliteten, företagen fungerar och producerar. Det är viktigt för företagen att det finns en kompetent regional rådgivning när det gäller internationella frågor såsom internationella avtal o. dyl.

Kristdemokraterna vill utveckla det regionala samarbetet mellan kommunerna. Genom samarbete kan vi förbättra kommuninvånarnas välbefinnande, göra servicen mera effektiv, befrämja sysselsättningen och förbättra förutsättningarna för företagsverksamhet. En livskraftig kommun strävar aktivt till samarbete såväl inom kommunen som med andra kommuner.

7. KULTUR- OCH FRITIDSSERVICEN ÄR EN DEL AV VÄLFÄRDEN

Vi betonar betydelsen av kulturell service, som en andlig kraftresurs. Kommuninvånarna behöver för sitt välbefinnande ha ett mångsidigt utbud av motionsformer. Det är viktigt att motionsanläggningarna för gemene man hålls i skick och att den åldrande generationen också bereds möjligheter till motion.

7.1 Kulturservicen stöder den psykiska utvecklingen

Genom den kultur som erbjuds formas den regionala identiteten. Kultur i olika former bidrar till vårt andliga välbefinnande och vidgar vår syn på världen och på det som händer i vår omgivning. Som målsättning för kulturservicen vill Kristdemokraterna se ett samhälle, med sunda etiska värden, där vi tar ansvar för medmänskan och miljön. Ungdomskulturen bör förmedla sunda värderingar som hjälper och stöder de unga att utvecklas till harmoniska, starka och andligen sunda individer.

7.2. Motion befrämjar välfärd

Kommuninvånarna bör beredas möjligheter till mångsidig motion. Den motion som ingår i skolornas läroplan är inte tillräcklig för att våra barn och ungdomar skall få en god fysisk kondition. Kommunerna bör satsa på motionsanläggningar i olika bostadsområdena. Det är viktigt att beakta också de äldres behov av motion för att de skall kunna hålla sig friska och må bra så länge som möjligt.

8. VI UPPSKATTAR VÅRT LANDS MÅNGFALD

Det är viktigt att man tar tillvara vårt lands rika mångfald och strävar till en balanserad regionutveckling, en livskraftig urban politik och ett väl planerat regionsamarbete.

Landskapsförbunden bör satsa på rådgivning och stöd till kommunerna för olika slag av EU-projekt. Landskapsförbunden fungerar som regionala övervakare och påverkare. För att trygga en balanserad nationell utveckling bör staten gå in och stöda regionerna så att de kan utveckla det de är bra på. Kristdemokraterna vill betona värdet av mångfalden i våra närsamhällen. Vi behöver en levande landsbygd och olika livsstilar. Staten bör å sin sida söka effektiva metoder att öka de olika regionernas dragningskraft.

I städerna bör man satsa på att utveckla förorter och bostadsområden. I en stad, där invånarna bereds möjlighet att delta och bli hörda, ökar ansvarskänslan och omtanken och det ger en bättre livskvalitet. Vårt mål är en trivsam hemkommun, där invånarna känner att de hör ihop och bryr sig om varandra.