KONSTITUTIONELLA FOLKPARTIETS KYRKOPOLITISKA PROGRAM

Godkänt vid partifullmäktiges möte i Helsingfors 30. 9.1975

1. Allmänna principer

Kristendomen har på ett avgörande sätt påverkat den västerländska kulturens uppkomst. Den stora majoriteten av Finlands folk bygger sin livsuppfattning på kristen grund. Den kristna tron har sålunda en betydande ställning inom det finländska samhället. Den kristna övertygelsen har under svåra tider varit folket till stöd och tröst.

Ur historisk synpunkt är det även betydelsefullt att den västerländska kristendomen kännetecknats av kyrkans oböjliga hållning gentemot de maktägandes krav på absolut underkastelse. Detta har starkt medverkat till uppkomsten av andlig och politisk frihet. Inom kyrkan har oupphörligt höjts röster för rätt och mänsklighet, till försvar mot krafter som hotat individen.

Konstitutionella folkpartiet utgår i sin kyrkopolitik från dessa historiska synpunkter. Partiet vill vid sidan av kyrkans andliga uppgift betona att det kristna inflytandet stärker människovärdet, humaniteten och friheten.

Regeringsformen garanterar medborgare i Finland rätt till offentlig och enskild religionsutövning, liksom ock rätten att stå utanför religionssamfunden.

Handlingsfrihet för kyrkor och religiösa samfund kännetecknar ett fritt samhälle. Handlingsfriheten innebär bekännelse- och förkunnelsefrihet, samt rätt för kyrkor och trossamfund att självständigt utse ledning och funktionärer. Kyrkan har likaså rätt att offentligt påtala missbruk och missförhållanden. Dessa grundrättigheter bör fortfarande garanteras de kristna samfunden.

2. Kyrklig lagstiftning och förvaltning

Finlands evangelisk-lutherska kyrka har i över ett sekel åtnjutit en omfattande självständighet, varom kyrkolagarna stadgar. Landets andra folkkyrka, den ortodoxa, har samma ställning.

Konstitutionella folkpartiet anser, att rätten till religionsutövning och kyrkans handlingsfrihet bör garanteras i grundlagen. Dessutom bör riksdagen stifta en lag som berör kyrkans rättsliga ställning och förhållandet mellan staten och kyrkan. Denna lag skulle basera sig på ett avtal mellan kyrkan och staten.

Kyrkans egna organ bör besluta om hennes interna organisationsform och förvaltning. Härav följer att kyrkans högsta ledning överflyttas från landets regering till kyrkans egna organ. Kyrkans uppgifter förutsätter utövande av egen domsrätt i angelägenheter som faller inom kyrkans verksamhetsområde.

Stiftsförvaltningen bör utvecklas så, att kyrkan själv sköter denna förvaltning och självständigt väljer sin biskop.

Församlingarnas rätt att äga kyrkor, andra lokaliteter och till dem hörande tomter och begravningsplatser samt annan fast eller lös egendom bör garanteras.

3. Beskattning

Församlingarnas beskattningsrätt bör bibehållas, med hänsyn till kyrkans ekonomiska oberoende och till den sociala rättvisan.

Rätten att beskatta sina medlemmar borde därtill medgivas de religiösa samfund som så önskar. Verkan av en kyrklig beskattning av samfund bör undersökas och eventuellt justeras för sådana samfunds del, vilkas delägarmajoritet inte tillhör den evangelisk-lutherska kyrkan.

4. Religionsundervisning och teologisk utbildning

Religionsundervisningen bör baseras på föräldrarnas rätt att besluta om sina barns religiösa fostran, såsom i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är fastslaget.

En religionsundervisning som bygger på kristendomens egna grunder och en kristen fostran förutsätter konfessionalitet. Inom undervisningen bör elevernas behov och problem beaktas.

Kristendomsundervisning bör meddelas i grundskolan och i gymnasiet. Ett tillräckligt timantal bör reserveras för religionsundervisningen.

Medlemmarna av minoritetskyrkor och religiösa samfund bör tillförsäkras rätt att åtnjuta undervisning i enlighet med deras tro. Möjlighet att i stället för religionsundervisning få etisk undervisning bör tryggas för dem som icke tillhör något religiöst samfund.

Kristen fostran skall kunna givas i barn- och ungdomsinstitutioner, som underhålles av samhället.

Teologisk forskning och undervisning är liksom övrig vetenskapsutövning en uppgift för de fria universiteten.

5. Kyrkans uppgift i samhället

Genom att tjäna sina medlemmar fullgör kyrkan samtidigt även nyttiga samhällsuppgifter. Vid beslut om kyrkans och statens inbördes relationer bör eftersträvas en ändamålsenlig fördelning av uppgifterna.

Det kyrkliga diakoniarbetet bland nödlidande, gamla och ensamma människor är värdefullt tack vare möjligheterna till snabbt ingripande och till mänsklig kontakt. Dess verksamhetsmöjligheter bör tryggas.

Gällande äktenskapslag erbjuder alternativen kyrklig eller civil vigsel. En obligatorisk civilvigsel skulle innebära ökade kostnader och omak för parterna. Konstitutionella folkpartiet stöder inte en sådan ändring.

I princip ankommer det på samhället att föra offentligt/allmänt befolkningsregister. Allmänheten har dock blivit och blir fortfarande bäst betjänad av församlingarnas lokala register. Vid eventuellt överförande av befolkningsregistret från kyrkan till samhället bör tillses att den allmänna servicen inte oskäligt försämras. Vid en överflyttning får kyrkans rätt till sina arkiv inte lederas.

Begravningsplatser som anlagts av församlingar och är i dessas ägo, bör så förbli. Såsom offentliga begravningsplatser är de även avsedda för personer som icke tillhör trossamfunden. Det vore dock till nytta, om även kommunerna - särskilt då stora sådana - kunde deltaga i anläggning och skötsel av begravningsplatser.

Staten är pliktig att jämte kyrkan sörja för själavården inom försvarsmakten. Denna verksamhet har även en uppfostrande betydelse. Jämnsides med de båda folkkyrkorna bör även andra religiösa samfund givas möjlighet att där utöva själavård bland sina medlemmar.

Det ankommer på staten att upprätthålla själavården bland fångar, en verksamhet som är betydelsefull även pedagogiskt sett. Religiös aktivitet i fängelserna bör vara möjlig även bland medlemmar som hör till andra trossamfund än statskyrkan.

Riksdagsgudstjänsterna betonar riksdagens betydelse och riksdagsledamöternas ansvar. Denna värdefulla tradition bör bibehållas.

De medeltida stenkyrkorna liksom ock arkitektoniskt värdefulla kyrkobyggnader från senare perioder är oersättliga minnesmärken över en gången tids kultur. Underhåll och restaurering av dessa byggnader är dock en övermäktig ekonomisk uppgift för små församlingar. Staten är därför skyldig sörja för att dessa värdefulla kulturminnen bevaras.

6. Utvecklingssamarbete

Då kyrkans missionsverksamhet bygger på en lång erfarenhet av utvecklingsländernas andliga och materiella behov, är det till nytta för samhället att använda sig av denna erfarenhet vid planering och förverkligande av utvecklingssamarbetet.

7. Radio och television

Rundradion bör ge tillräcklig sändningstid för religiösa program. Antalet dylika program i televisionen bör utökas. Nuvarande samarbetsformer mellan kyrkan och rundradion för produktion av religiösa program har i huvuddrag visat sig vara ändamålsenliga.

Den kristna tron, som folkets flertal vördar, skall inte få kränkas av radions och televisionens övriga program.