Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/PKP/337

Perustuslaillinen kansanpuolue

Konstitutionella folkpartiets allmänt program


  • Puolue: Perustuslaillinen kansanpuolue
  • Otsikko: Konstitutionella folkpartiets allmänt program
  • Vuosi: None
  • Ohjelmatyyppi: yleisohjelma

PERUSTUSLAILLINEN KANSANPUOLUE - KONSTITUTIONELLA FOLKPARTIET r.p.

Allmänt program

Inledning

Finland har de senaste åren glidit allt längre bort från ett verkligt folkstyre, i riktning mot parti- och fåtalsvälde. Folkets i val uttryckta vilja har härigenom gång på gång åsidosatts, och tillförts odemokratiska drag. Andra följdföreteelser är de ständigt återkommande ekonomiska kriserna. Bilden av Finland i utlandet har samtidigt fått betänkliga inslag. Under de senaste åren har hotet mot de ideologiska grundvalarna för vårt samhällssystem blivit allt starkare, samtidigt som landets medborgare under fredstid redan berövats sin rätt att rösta i presidentvalet.

Konstitutionella folkpartiet anser att detta inte kan fortgå. Politiken måste ändras, och detta kan ske genom att alla krafter, som bekänner sig till landets konstitution och aktar folkets rättigheter, över parti- och språkgränser samlas under landets blåvita fana.

1. Allmänna principer

Konstitutionella folkpartiet anser det vara en första rangens uppgift att värna och stärka Finlands självständighet, frihet och demokrati. Partiet ämnar icke vika för odemokratiska krav på ändring av grundlagarna, oberoende av från vilket håll kraven framställes.

Partiet ställer alltid landets och folkets bästa framom partiernas och de enskilda politikernas fördel.

I sin politiska verksamhet försvarar partiet obetingat folkets grundlagsenliga, demokratiska rättigheter, bland vilka den viktigaste är den enskilda medborgarens rätt att rösta i val.

Partiet baserar sin verksamhet på den traditionella nordiska demokratin, och den finländska livsformen; dessa vill partiet förkovra och utbygga.

Partiet tror att Finland såsom en suverän medlem av FN och på jämnbördig grund kan utveckla goda relationer till alla stater, enligt en utrikespolitik, vilken bygger på neutralitet och medborgarnas inbördes solidaritet.

Partiet betonar vikten av en stark försvarsvilja och en effektiv försvarsmakt. Partiet anser att hem, tro och fosterland är de ideologiska värden, på vilka ett fritt finländskt samhälle bygger sin framtid. Dessa värden har en avgörande betydelse då det gäller att stärka det finländska samhällets grundvalar.

Partiet framhäver den västerländska fria marknadshushållningens och den enskilda företagsamhetens betydelse i det ekonomiska livet.

Partiet hävdar att landets tvåspråkighet är ett omistligt kulturvärde.

Konstitutionella folkpartiet vill förena de nationella krafterna till beslutsamt motstånd mot en socialism som stryper friheten och en samhällsomstörtande kommunism.

2. Samhällssystemet

Ett demokratiskt samhällssystem tryggar bäst medborgarnas frihet och inbördes jämlikhet, samtidigt som det ger envar möjlighet att med demokratiska medel påverka staten och kommunen. Den traditionella nordiska demokratin innebär även att medborgarnas rättsskydd och ett oberoende rättsväsen bevaras. Medborgarnas arbetskraft och egendom bör av statsmakten skyddas oberoende av art, liksom ock rätten till fri näringsutövning bör stå under statsmaktens hägn.

Konstitutionella folkpartiet lägger särskild vikt vid att vår demokratiska samhällsordning tryggas enligt grundlagens bokstav och anda. All strävan att med våld omstörta eller försvaga samhällsordningen bör därför beslutsamt och med demokratiska medel bekämpas. Odemokratiska maktsträvanden och utomparlamentariska massaktioner mot landets lagliga regeringsorgan bör avvärjas. Riksdagens auktoritet måste stärkas. Detta skall dock ske så, att den högsta makten som enligt regeringsformen tillkommer Finlands folk, inte odemokratiskt beskäres genom att t.ex. av grundlagen föreskrivna val under fredstid överflyttas på riksdagen.

Republikens presidents befogenheter är alltför omfattande. Partiet stöder ett nordiskt parlamentariskt system, enligt vilket den av folket i fria val utsedda riksdagen är det viktigaste statsorganet. Person som valts till republikens president bör efter avslutad mandatperiod omedelbart kunna återväljas endast en gång. Presidentens nugällande ut- och inrikespolitiska maktbefogenheter borde i betydande mån inskränkas; samtidigt borde presidentens medlande och samlande uppgift betonas.

Partiet stöder tillkomsten av en författningsdomstol med uppgift att trygga medborgarnas grundlagsenliga rättigheter och landets konstitution. Medborgarnas grundrättigheter, vilka garanteras av författningen, bör tryggas under normala, fredstida förhållanden och i mån av möjlighet även under kristider. Strävande att undergräva demokratin måste beslutsamt motarbetas, oberoende av inom vilken samhällssektor de framträder. Medborgarnas möjligheter att utöva inflytande inom statslivet får icke göras till monopol för partierna. Rätten att i statliga och kommunala val uppställa kandidater bör tryggas även för partier utanför partiregistret, liksom även för enskilda valmansföreningar.

3. Utrikespolitiken

Partiet stöder en konsekvent neutralitetspolitik. Denna får emellertid inte innebära att ett neutralt land skulle sakna rätt att opartiskt framföra kritiska ställningstaganden i aktuella internationella frågor. Härvid bör dock iakttagas den måttfullhet som neutralitetspolitiken förutsätter.

Konstitutionella folkpartet betonar särskilt att Finland bör aktivt eftersträva ett ekonomiskt och kulturellt närmande mellan Nordens länder. Nordiska Rådets verksamhet bör fortfarande utvecklas.

Partiet anser att arbetet på utvecklandet av grannelagsrelationerna mellan Finland och Sovjetunionen skall fortsättas. Härvid bör de riktlinjer följas, vilka statsmän skapat vid tiden för Finlands lösgörande ur andra världskriget, och under de efterföljande svåra tiderna, riktlinjer som visat sig vara realistiska och som stärkt vår självständighet. Särskilt måste principerna för icke-inblandning i den andra statens inre angelägenheter, grundsatser som betonas i de ömsesidiga fördragen mellan våra länder, av båda parterna respekteras. De inbördes relationerna mellan Finland och Sovjetunionen - ett land med fri marknadshushållning och en socialistisk stat - bygger inte på ideologiska synpukter. Relationerna bör utvecklas på den fredliga samexistensens grund i uppriktig strävan att öka den ömsesidiga tilliten.

Utrikespolitisk neutralitet får dock inte betyda ideologisk neutralitet. Bekämpandet av kommunismen i Finland bör sålunda icke kopplas ihop med de förtroliga relationerna mellan våra länder. Den västerländska demokratin har i varje land rätt till självförsvar mot alla diktatursträvanden.

Förenta Nationernas ställning bör varje medlemsstat försöka stärka. Partiet anser att effektiva fredsstyrkor är en obetingad förutsättning för FN:s effektiva verksamhet.

4. Försvarspolitiken

Historien visar att även ett litet folk, som är berett att i såväl andlig som materiell bemärkelse försvara sin frihet, kan bevara denna också under de svåraste förhållanden. Försvarets betydelse bör därför hos varje generation inskärpas. Försvarsviljan måste i Finland göras till hela folkets och speciellt ungdomens sak. Försvaret bör bringas till en nivå, som förutsättes i Finlands internationella fördrag.

Försvarsmakten bör stå utanför de partipolitiska striderna. Finlands säkerhetspolitik skall stärkas genom att försvarsmakten ges effektiv utbildning och beväpning. Riksdagen måste ägna försvarets materialanskaffningar större uppmärksamhet, ävensom beakta tjänsteförhållanden och lönesättningen inom försvarsväsendet, så att detta erhåller en tillräcklig och kompetent personal.

Civilskyddet och det frivilliga försvarsarbetet bör målmedvetet stödas och utvecklas.

5. Samhället och näringslivet

Ekonomisk frihet är förutsättningen för ett fritt samhälle.

Medborgarnas olikartade ekonomiska behov kan bäst tillfredsställas inom ett system, som bygger dels på inbördes konkurrens mellan företagen, och dels på en balanserad fördelning av uppgifterna mellan staten och det privata näringslivet. Ett fritt samhälle bör erbjuda medborgarna valmöjligheter i fråga om arbetsplatser, varor och tjänster, utbildning, samt boende och sparformer.

Statens företag bör konkurrera med de privata företagen på lika villkor. Statlig företagsamhet är motiverad endast inom särskilt kapitalkrävande branscher. Även härvid bör lönsamhetssynpunkter beaktas. Skattebetalarnas medel får inte slösas på överdimensionerade och näringspolitiskt helt oräntabla investeringar.

Inom utvecklingsområden bör näringslivet effektivt befrämjas i avsikt att trygga en höjning av befolkningens levnadsstandard och att därigenom förhindra en ur nationalekonomisk synpunkt skadlig emigration och flyttningsrörelse.

Ett ökat ägande höjer den enskildes självkänsla och trygghet. Det är därför eftersträvansvärt att ägandet sprides till så många som möjligt. En förutsättning härför är dock att penningvärdet skyddas mot inflation och att medborgarnas möjligheter att spara ökas bl. a. genom att skattebördan lättas.

Skattesystemet bör stimulera arbetslusten, företagsamheten och sparandet. Beskattningens tyngdpunkt måste därför i växande omfattning flyttas över till de indirekta skatterna. Konstitutionella folkpartiet anser att lagstiftningen bör reformeras så, att skatteprogressionen inte vid sjunkande penningvärde automatiskt ökar medborgarnas skattebörda.

Vår välståndsutveckling i ett ekonomiskt integrerat Västeuropa sammanhänger främst med en utbyggnad av industrin och servicenäringarna. Endast en ständigt växande export både till väst och till öst möjliggör en motsvarande import, som kan tillfredsställa en allt mera differentierad efterfrågan. Ett mål för Finlands utrikeshandel bör vara att i mån av möjligheter utveckla förbindelserna till alla länder. En frihandel i alla väderstreck utan diskriminering, är i Finlands intresse.

Människans levnadsmiljö hotas starkt av olika föroreningar; detta hot bör i samverkan mellan statsmakten och näringslivet avvärjas, så att boendemiljön är sund samt tillgången till ren luft och rent vatten garanterad; att bevara Finlands natur i så orört skick som möjligt är en första rangens uppgift.

6. Lant- och skogsbruket

Världen hotas av en allvarlig livsmedelsbrist. Detta ställer vår lantbrukspolitik inför mera krävande uppgifter än tillförne. Den fria bondebefolkningens arbete måste vinna uppskattning inom alla medborgarkretsar, utan att man sår tvedräkt mellan producenter och konsumenter.

Lantbrukets rationalisering och särskilt sammanslagningen till större lägenheter skall underlättas, för att förbilliga jordbruksproduktionen och förbättra odlarnas inkomstnivå. Den arbetskraft som härigenom frigöres från lantbruket måste i tid och tillräckligt effektivt omskolas för andra uppgifter.

Våra skogstillgångar är av livsviktig betydelse för hela ekonomin, för utrikeshandeln och för sysselsättningen. Statsmakten bör därför aktivt utveckla skogsbruket. Skogarna utgör ett nationalekonomiskt kapital som bör förkovras.

Fisket

Fiskaryrket, som utövas under synnerligen hårda villkor, bör av statsmakten stödas. Förutsättningar bör skapas för rationalisering av fiskerinäringen bl.a. med förmånliga lån av staten.

7. Socialpolitiken

Konstitutionella folkpartiet kräver större social trygghet och rättvisa för de medborgargrupper, vilka ständigt blivit eftersatta. Den äldsta befolkningen - med sina för närvarande oftast otillräckliga pensioner - bör prioriteras, då sociala reformer genomföres.

Veteranerna från frihetskriget, vinterkriget och fortsättningskriget har vunnit och värnat Finlands självständighet. Deras ekonomi bör tryggas. Partiet förordar pension för krigsveteranerna vid 55 års ålder.

Konstitutionella folkpartiet betonar särskilt statsmaktens moraliska skyldighet att utan dröjsmål ombesörja en tillräcklig utkomst för de frihetskrigare, som lever i ekonomiskt betryck. Krigs- och civilinvalidernas situation bör av samhället uppmärksammas mera än hittills. Alla invalider måste beredas tillräckliga förutsättningar att till samhällets bästa arbeta för sin utkomst.

Barn och växande ungdom får inte glömmas inom det sociala reformarbetet. Barndagvårdens centrala problem bör lösas så, att alternativa vårdformer står familjerna till buds.

Socialpolitikens huvudlinjer bör utvecklas så, att de begränsade resurserna särskilt begagnas till deras bästa, vilka oundgängligt behöver samhällets stöd.

Partiet framhåller den effektiva hälsovårdens betydelse som ett förebyggande socialpolitiskt medel.

Bostadspolitikens huvudmål skall vara att trygga varje medborgares rätt till ett eget hem. Bostadsproblemet måste äntligen lösas.

Produktionen av självägda bostäder, som underlättar både ungdomens familjebildning och de gamlas situation, bör kraftigt ökas vid sidan av annan bostadsproduktion. Partiet understryker att man inom den statliga och kommunala budgetpolitiken bör göra en sträng avvägning mellan för medborgarna livsviktiga och mindre väsentliga investeringar.

Arbetstagarnas hälsovård, trygghet och trivsel på arbetsplatsen skall ägnas större uppmärksamhet. Partiet är positivt till utvecklandet av ett förbättrat samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare inom alla sektorer av arbetslivet.

8. Kulturella värden

Nationens stora flertal bygger sin livsuppfattning på kristen-etisk grund. Kristna värden bör därför fortfarande respekteras inom det offentliga livet.

Partiet anser att de olika religionssamfunden av stat och kommun bör bemötas så, att de medborgerliga rättigheterna och likheten inför lagen inte uppluckras.

Inom kulturpolitikens ram bör självständiga och mångsidigt verksamma kulturinstitutioner främjas, och det fria sanningssökandet värnas mot politiska maktpåbud.

Konstitutionella folkpartiet anser att svenskans minoritetsställning såsom landets andra nationalspråk icke bör försvagas. Svenskan bör förbli ett levande språk i Finland. Undervisningen i andra språk skall främjas.

Den studerande ungdomen bör stödas genom tillräckliga stipendier. Studielånesystemet skall utformas så att skuldbördan inte försvårar familjebildningen. Den kommunala insatsen för studentbostäder bör ökas.

Höjd bildningsnivå skall vara målet för skol- och universitetsreformer. Partiet anser att samtidigt som skolgång och högre studier stödes, bör även yrkesutbildningen göras mera eftersträvansvärd.

Vuxenutbildningen och särskilt den viktiga korrespondensundervisningen bör beaktas mera än hittills. Härvid måste de stora möjligheter televisionen och kabeltelevisionen bjuder utnyttjas effektivt.

Under den tid personligheten danas skall den växande ungdomen skyddas mot tvånget att fatta politisk ståndpunkt och mot att åsättas politisk stämpel. Familjens viktiga roll som förmedlare av beteendenormer och moralregler från släktled till släktled bör framhävas.

Föräldrarnas inflytande såväl på fostran som på beslutsprocesserna inom skolan måste ökas. Man bör samtidigt eftersträva att göra skolsystemet mångsidigare och underlätta ett fritt val av skolform. All undervisning måste beslutsamt värnas mot maktutövarnas monopolsträvanden.

Ungdomens kulturella intressen och fritidssysselsättning bör främjas genom att ungdomsorganisationerna ges utökade arbetsmöjligheter. Effektiva förebyggande åtgärder bör insättas för att skydda ungdomen mot skadeverkningar av rusämnen. Narkotikabruket bland ungdom är särskilt bekymmersamt; det kräver såväl av statsmakten som av alla kretsar i samhället en ständig vaksamhet.

Fri information

Den fria informationsförmedlingen bör utökas genom utnyttjande av teknikens nya vinningar, däribland kabeltelevisionen. Konstitutionella folkpartiet godkänner icke någon form av informationsmonopol. Valfriheten bör upprätthållas dels genom att informationsmedia fritt kan brukas, och dels genom fri tillgång till olika informationskällor. Den statliga rundradions verksamhet skall grundas på obetingad objektivitet och på respekt för de värden, vilka majoriteten av Finlands folk godkänner.