Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/PS/952

Perussuomalaiset

Det börjar i den finska arbetsdag. Sannfinländarnas kommunalvalprogram 2017


  • Puolue: Perussuomalaiset
  • Otsikko: Det börjar i den finska arbetsdag. Sannfinländarnas kommunalvalprogram 2017
  • Vuosi: 2017
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

Det börjar i den finska arbetsdag

Sannfinländarnas kommunalvalprogram 2017

MODIGA RÖST – FÖR ATT VÅGA TALA UT

Demokratin kräver ibland att man är frispråkig. Därför uppmuntrar vi människor att stå upp för sina principer och säga sin åsikt. Vi gömmer oss inte bakom system, artificiella strukturer eller bara retorik – snarare tar vi direkt tag att arbeta med de frågor som människor bryr sig om.

Fastän det nu stormar kring kommunerna på grund av olika slags reform- och utvecklingsprojekt kommer de även i fortsättningen att skapa förutsättningar för människors vardag. I framtiden fattar kommuner fortfarande viktiga beslut om bland annat planläggning, näringspolitik, utbildning och småbarnspedagogik. I samband med social- och hälsovård kommer kommuner att ha behörighet i frågor som har att göra med förebyggande verksamhet och hälsofrämjande.

För oss är det offentligas viktigaste uppgift att se till människors trygghet och välfärd. Trygghet är ett grundläggande behov hos och en grundrättighet för människor. Detta påverkar klart kommunalpolitiken – kommunen är ju framför allt en gemenskap mellan människor. Vi vill bevara ett välfärdssamhälle som betjänar sina medlemmar men är ytterst bekymrade över dess tillstånd.

Ett faktum är att för att kunna ta hand om finländares grundläggande fri- och rättigheter måste vi pruta på försöken att förbättra världen och kunna prioritera. Det handlar om realism – att vi har begränsade resurser.

Kommunal verksamhet utgår från det lokala – förutsättningarna för och målen hos olika gemenskaper. Också vi människor skiljer oss från varandra: för någon är den enda rätta livsmiljön där spårvagnens gnissel hörs medan för många är detta något förskräckligt. Kommunal demokrati handlar just om att människor påverkar lokalt frågor i sin gemenskap. Människor känner oftast bäst till sina liv – det lönar sig därmed att lyssna på dem. Och fel kan ingen rösta fastän någon hade mage att påstå något sådant.

LÅT OSS BYGGA – INTE BARA FÖRKLARA

Förnuftig kommunal bostadsproduktion ska få mer understöd. Planläggningen ska göra det möjligt att bygga olika slags bostäder i tillväxtcentrum och deras närområden. I glesbygder ska det vara enkelt att bygga och fokusen vara på områdets och dess invånares intressen.

Särskilt inom huvudstadsregionen finns ett skriande behov av billiga bostäder, vilket också påverkar arbetsmarknaden.

Många stora byggare svarar inte på ropet från dem som saknar ett hem utan tänker endast på vinst och extraintäkter från värdeökning. Ett tecken på detta är att upp till 800 000 människor får bostadsbidrag till sitt ofta överprissatta boende. Vanliga människor hamnar alltför ofta i en politisk-ekonomisk ond cirkel.

Invandring skapar ytterligare tryck på bostadsmarknaden och prisutvecklingen. Det har uppstått en närapå automatisk ström särskilt till hyreslägenheter utanför den fria marknaden. Situationen är helt enkelt ohållbar.

Dessutom koncentreras invandrare till vissa bostadsområden i Finland exceptionellt fort också efter internationell måttstock. Inom dessa områden är inkomstnivån lägre än snittet och hopar sig sociala problem. Att vanlottade koncentreras så här förorsakar ett allt större tryck särskilt på utbildnings- samt hälso- och socialvårdstjänsterna inom områdena.

Vi anser att bostadsproduktionen ska primärt fokusera på låginkomsttagare men vi ska inte importera fler från utlandet. Först ska vi ta hand om våra egna frågor – det kräver helt tillräckligt. I många kommuner finns ett allvarligt mögelproblem i byggnadsbeståndet, vilket försämrar folkhälsan. Med bygglov och övervakning som kommuner själva beslutar om kan vi få ett slut på mögelproblemet.

Vi ska fästa särskild uppmärksamhet vid byggande av hög kvalitet då det handlar om barn. Vi måste få ett slut på mögel i skolor. Då det byggs nytt lönar det sig att fotografera och dokumentera konstruktioner som döljs så att när problem uppstår är det enklare att råda bot på dem. Inom byggande krävs en omvälvning.

  • Med planläggning kan vi se till att kommuner inte avfolkas och ljusen inte släcks överallt.
  • Kommuninvånare ska få säga sitt om skyddsprojekt. Skogsskydd ska till exempel basera sig på kommuninvånares verkliga åsikter, inte på diktat från utomstående.
  • Mögelproblemen ska lösas och inomhusluften vara bra.

RATIONELL MARKVÄNDING OCH FRAMGÅNGSRIK PLANERING

Vi vill förnya markanvändningen så att kommuninvånare står närmare besluten om sin omgivning och att allt inte bara sker inom en anonym byråkratisk apparat. Beredningen ska vara öppen och klar så att kommuninvånare verkligen kan påverka frågor som gäller deras livsmiljö.

Kommunala markanvändningen ska respektera lokala förhållanden, till exempel näringar och hobbymöjligheter. Vi ska allt klarare lyfta fram att kommuner har skilda förutsättningar och behov i samband med markanvändning. Vi ska inse att planläggning påverkar näringspolitiken och skapandet av arbetstillfällen.

Städer ska utvecklas utgående från behoven hos alla invånare. Det centrala är trygghet, lugn och trivsel. Då vi utgår från invånarna beaktas naturligtvis också miljön – flesta finländare uppskattar en ren natur nära sitt hem.

Naturliga grönområden är viktiga för såväl den fysiska som den psykiska hälsan. Enligt studier minskar sådana områden stress. I planläggning ska det allra sista alternativet vara att nagga i kanterna på skogar och grönområden i städer.

  • I städer ska människor ha tillgång till parkeringsplatser. Å andra sidan kan vi påverka bostadspriser med mindre strikta krav på parkeringsplatser.
  • Generalplaner för stränder får inte vara för restriktiva.

ARBETE, MAT OCH UPPLEVELSER

Förutsättningar för lönsamma små- och familjebruk ska existera i hela Finland. Strukturomvandlingen och effektiviseringen har minskat arbetstillfällena inom livsmedelssektorn vars betydelse dock inte minskat eftersom vi fortfarande vill äta ren inhemsk mat. Mat är en nödvändighetsvara som människor inte kan pruta på.

Därför föreslår vi att närproducerad mat ska värdesättas som sig bör: inte som en urban grön trend utan som ett hållbart och naturligt sätt att producera bra finländsk mat.

Finländare ska få bättre information om varifrån maten kommer och hur den producerats. Konsumenter ska med säkerhet kunna veta var och under vilka förhållanden mat produceras.

Andelslag är en ypperlig modell för småproducenter av närproducerad mat och hjälper småföretagare att bilda nätverk. Via samarbete kan de till exempel producera och förädla tillräckligt för behoven hos professionella kök. Det ska vara enklare att utnyttja andelslag och vi ska inse hur de också påverkar sysselsättningen. Nya upphandlingslagen erbjuder bra möjligheter att utnyttja närproducerad mat i kommuner.

Ren finländsk mat och skatterna i våra skogar erbjuder också bra möjligheter att öka vår internationella handel och turism. Finländska landsbygden, skogarna och naturen utgör en gränslöst värdefull resurs som kommuner måste kunna utnyttja bättre.

På lantgårdar har man alltid varit mångsysslare. Vid sidan av egentliga primärproduktionen har olika slags binäringar hela tiden blivit allt viktigare. Nya och småskaliga binäringar ska oberoende av bransch godkännas som lantbruksverksamhet i beskattningen.

Kommunala basservicen ska stöda sysselsättningen bland kommuninvånarna. Kommuners näringspolitik spelar en nyckelroll då det skapas nya arbetstillfällen och regionala skillnader utjämnas.

  • Självförsörjning baserad på familjebruk garanterar försörjningstryggheten – en säkerhetsgaranti för Finland.
  • Mat är en nödvändighetsvara som inte kan prutas på. Det ska handla om finländsk, trygg och hälsosam närproducerad mat.

VÄGAR BÄR VIDARE

Fungerande kommunikationer mellan hem och arbete är ytterst viktiga. Vägarna ska vara i bättre skick. Raka vägar är också en framgångsfaktor för näringslivet – allt sker inte i datanät i Finland heller.

Vi måste lösa de problem med väghållningen som beror på landskapsgränser och kunna konkurrensutsätta hela vägar på en och samma gång.

Förutom att de ska fungera bra ska offentliga kommunikationer också vara ekologiska, ekonomiskt förnuftiga och balanserade. Vi stöder att kommuner tar fram en särskild vägstrategi.

Cykling är en trevlig hobby men i stort land såsom Finland kan endast få cykelpendla. Trafikplaneringen får inte vara ideologisk eller underkastas cykling eller andra ekologiska transportsätt.

  • Trafikleder ska underhållas i rätt tid innan det är för sent.
  • Väganslagen ska fördelas jämnare mellan kommunerna.

HÄLSA RANKAS HÖGRE ÄN VINDKRAFT

Som enda parti har Sannfinländarna tagit upp hälsokonsekvenserna av vindkraft. Vindkraftsindustrin kan till och med påverka folkhälsan som en biverkan av skenbara gröna värden och politisk-ekonomiska anknytningar.

Vi är med om att starta de första finländska studierna i frågan. Enligt försiktighetsprincipen ska kommuner inte bevilja vindkraft nya bygglov i detta skede. Frågan måste först utredas och människors hälsa prioriteras.

  • Finländares välfärd ska alltid prioriteras framför världsförbättrande.
  • Vindkraftens hälsokonsekvenser ska utredas och människors hälsa alltid prioriteras.

BRA SKOLOR "INTE VÄXER PÅ TRÄD"

I skolvärlden mår somliga dåligt. Sämre läranderesultat särskilt bland pojkar, större skillnader mellan skolor och nedläggning av by- och närskolor utgör stora problem. Skolvägarna blir längre i glesbygder medan i städer väljer familjer bättre skolor. Vissa lärare dignar under uppfostringsbördan. Digitalisering och nya hjälpmedel för inlärning räddar inte situationen.

Skolorna måste renoveras – ofta helt bokstavligen. På kommunnivå vill vi absolut bevara närskolor i tillägg till andra tjänster i närmiljön. De garanterar en kontinuitet och trygghet, att områden förblir livskraftiga och klasserna är lagom stora. Skolan utgör hjärtat i en gemenskap, till exempel då den också är ett allaktivitetscentrum som erbjuder varierande tjänster och stimulanser.

För kommuner, områden och stadsdelar är en fungerande skola en pullfaktor som det verkligen lönar sig att satsa på. Å andra sidan undviker familjer med möjlighet att flytta någon annanstans till exempel skolor och bostadsområden fulla med invandrare. Också i detta sammanhang är det mycket viktigt att erkänna fakta – splittrade områden helas inte av ogillande eller fraser som idealiserar mångkulturalism.

Naturligtvis är det dock föräldrarna som bär det största ansvaret för sina barns välfärd och uppfostran. Allt börjar i hemmet.

Vi anser det vara viktigt att skolor upprätthåller och främjar finländska värderingar och kulturella särdrag samt betonar det finländska. Låt oss sjunga Den blomstertid nu kommer också i fortsättningen.

Samtidigt stöder vi att små- och nivågrupper åter tas i bruk. Vi ska separat se till språkundervisningen och skolbehörigheten för invandrarbarn – integration får inte ske på bekostnad av inlärningen hos andra barn.

Finsk- och svenskspråkiga skolor kunde samlokaliseras. Vi uppmuntrar kommuner att delta i språkexperimentet för att avlägsna tvångssvenskan.

Viktiga teman för oss är att förebygga och omedelbart ingripa i mobbning i skolan och vi anser att mobbaren ska byta skola, inte offret. En förutsättning för att utreda mobbningsfall är ett smidigt informationsflöde mellan myndigheter. Grundskolerektorer ska få rätt att ge kvarsittning.

Separata toaletter för flickor och pojkar ska finnas i skolor – det är en mänsklig rättighet. Flickor ska få vara flickor och pojkar, pojkar. Vi förhåller oss kritiskt till många ideologiska pedagogiska och feministiska tankar.

Fastän avsikten ursprungligen kan ha varit god drunknar barnet lätt i badvattnet.

  • En fungerande skola attraherar.
  • När- och byskolor ska bevaras.
  • Små- och nivågrupper tillbaka till skolan.

BARN FÖDS I LYCKLIGA KOMMUNER

En fungerande kommunal barndagvård ska såväl sörja för omsorg och pedagogisk kvalitet som beakta frågor med samband till föräldrars arbete. Barndagvården kan dock aldrig ersätta föräldrarna och dessas ansvar för sina barns uppfostran och omvårdnad. Möjligheten till hemvård och familjers självständiga rätt att besluta får inte skrotas. Varken sysselsättnings- eller jämställdhetsproblem avskaffas genom att bestraffa de familjer som vill vårda sina småbarn hemma.

I kommunalpolitik är det möjligt att med skilda morötter påverka uttryckligen huruvida familjer, det vill säga nya invånare, flyttar till kommunen.

Barn är framtida anställda, beslutsfattare och konsumenter. Det förnuftigaste sättet att påverka befolkningsstrukturen och försörjningskvoten är att uppmuntra finländare att föda fler barn. I framtiden är det barnen som ser till att välfärdsstaten fortsätter att fungera.

Förutsättningar för ett gott liv skapas i tidiga barndomen – eller till och med tidigare – och under livets lopp skapar det goda till med gott. Via kommunalpolitik är det möjligt att skapa ett tryggt och förutsägbart fundament för välmående familjer.

  • Fosterländskhet, det lokala, trygghet – grundläggande värden ska uppskattas.

ÅLDER ÄR INTE BARA ETT TAL

Äldre spelar en allt större roll i vårt samhälle. Äldre är inte en belastning som flyttas fram och tillbaka på ekonomiska grunder utan människor som förtjänar respekt och uppskattning. Omsorgen ska vara tillräcklig och mänsklig och får inte passivera äldre i onödan. Med personaldimensionering säkerställs att varje enhet har ett just för den lämpligt antal nödvändiga skötare. Därmed kan kommuner från fall till fall besluta om ett lämpligt och tillräckligt personalantal för varje vårdenhet.

Äldres rättigheter ska lyftas fram i politiskt beslutsfattande och vi ska se till att de realiseras såväl socialt och ekonomiskt som med tanke på psyket.

Såsom inom andra sektorer stöder vi tjänster i närmiljön också för äldre. Närhet värmer oberoende av ålder. Ytterligare ska anhörigvårdares ställning förbättras, vilket vi redan lyckats med i regeringen. Kommunala beslutsfattare är ansvariga för och förpliktade att se till att anhörigvårdare tas hand om i kommuner.

I vårt land finns fortfarande över 22 000 krigsveteraner vars medelålder är redan 92 år. Veteraner och deras makar, lottor och kvinnor på hemmafronten måste garanteras individuella flexibla tjänster som motsvarar deras behov. Kommuner ska ha kundrådgivare som särskilt satt sig in i veteranfrågor. Ytterligare uppmanar vi kommuner att erbjuda veteraner gratis kultur- och motionstjänster.

Detta är vi skyldiga våra hedersmedborgare. Under vårt 100-årsjubileumsår ska vi särskilt stanna upp och fundera på vad vår välfärd och trygghet baserar sig på och göra något för våra veteraner så länge det fortfarande är möjligt.

  • Barn ska garanteras en trygg skolväg såväl på landsbygden som i städer.
  • I grundskolan är läranderesultaten alarmerande – differentieringen ökar.
  • Flickors och pojkars toaletter ska inte slås samman av idologiska skäl.
  • Kommunala anbudsförfaranden ska vara öppna och rättvisa.
  • I upphandlingar ska det inhemska betonas starkt med fokus på det lokala.
  • Bra människor tar ansvar för sig själva, sina nära och kära och sin omgivning.
  • Kommuner med självstyre!. Kommunalpolitik är inte något mystiskt.
  • Om politiker inte talar förståeligt kan de bytas ut.
  • Hela Finland kan vara befolkad om vi så vill.
  • Energiekonomiska belysningslösningar – inga mörka gator.
  • Frivilliga kommunsammanslagningar är möjliga men måste bekräftas i en kommunal folkomröstning.

VIKTIGAST ATT FÖRHINDRA SOCIAL UTSLAGNING

Det finns många orsaker bakom utslagning, till exempel ingen utbildning, arbetslöshet, sjukdom, låga inkomster, bostadslöshet, psykiska problem och missbruk. Denna fråga ska röra oss alla och för utslagna handlar det om en mänsklig tragedi. Varje person som slås ut för livet ut kostar samhället långt över en miljon euro.

För att råda bot på problemen krävs stark politisk vilja och prioritering. Om vi lyckades arrangera mottagning och tjänster för asylsökande i en natt måste vi också kunna hjälpa finländare – oberoende av om det handlar om bostadslösa, långtidsarbetslösa eller unga som hamnat utanför systemet. Finländares välfärd ska vara viktigare än allt annat.

Vi måste fästa särskild uppmärksamhet vid pojkars skolgång och att förebygga utslagning av unga män. Värnplikten är ofta den sista effektiva möjligheten att få snart fullvuxna män i fara att slås ut med i samhället som skattebetalare. Kommuner och uppsökande ungdomsarbete ska samarbeta i samband med uppbåd.

Människors dåliga situation ska inte framhävas genom att byråkratiskt skicka dem från en lucka till en annan. I arbetet mot utslagning finns mycket bästa praxis men vi ska satsa mer på att utnyttja den i verksamheten.

Upp till 20 procent av finländarna känner sig ensamma – från barn till äldre. Kommuner ska fästa särskild uppmärksamhet vid åtgärder för att förebygga ensamhet och öka delaktighet. I detta arbete lönar det sig att utnyttja den tredje sektorn och dess insatser.

Om vi alla är intresserade av våra nära och käras och fast våra grannars liv kan vi påverka känslan av ensamhet och livskraften i gemenskapen. Varje människa vill bli sedd och ett leende kostar ingenting.

  • Vi anser det vara viktigt att stärka verksamheten vid ungdomsfullmäktige, byalag, byaråd, äldreråd och handikappråd.
  • Kommuner ska ta i bruk välfärdssedlar.
  • Äldre ska inte få lämnas vind för våg i hemmet. Vårt samhälle kollapsade utan anhörigvårdare.

LÅT OSS HÅLLA FAST VID DET GODA OCH TRYGGA

Vår interna säkerhet baserar sig på social gemenskap, en bred acceptans av vårt politiska system, majoritetsbeslut och en vederbörlig inställning till minoriteter.

Brottslighet som försämrar allmänna säkerheten ökar. Sexualbrotten har till exempel ökat dramatiskt och invandrarnas andel av gärningsmännen är entydig. Vi är ytterst bekymrade över denna utveckling.

I tillägg till samhälleliga resurser och reformer behövs ovillkorligen att människor tar ansvar för att främja trygg social gemenskap. Detta inbegriper att vi beaktar vår närmiljö. Ytterligare ska föräldrar ta allt mer ansvar för sina barn.

Världen har förändrats men inte så mycket att normala regler och principer för umgänge mellan människor inte längre var i kraft. Det handlar inte om nostalgi eller efterblivenhet utan om att det inte lönar sig att ge upp bra ting.

Invandrare och nya medborgare ska godkänna och leva enligt de viktigaste värderingarna i finländska och västerländska samhället. "Integration" ska framför allt handla om att anpassa sig till finländska samhället – inte om att betona eller till och med stärka skillnader. I sista hand är invandrare alltid själva ansvariga för att de anpassar sig.

I kommuner ska resursallokeringen stöda denna målsättning. En felaktig invandringspolitisk linje har mycket vittgående följder, vilket klart framgår bland annat av situationen i Sverige.

Vi vill ha ett tryggt Finland och detta är också möjligt i framtiden. Vi får inte överge det speciellt goda hos oss. Vi ska vara stolta över vårt land, finskhet och vår kultur.

  • Kommunala lockbeten för invandring ska slopas.
  • Vi måste sätta stopp för differentieringen av områden!. Kommuner ska inte vara tvungna att ta emot asylsökande.

KOMMUNALA KONTRAKT: INHEMSKT OCH LOKALT

I Finland är det totala värdet på offentliga upphandlingar över 35 miljarder euro per år. Små och medelstora företag ska ha samma möjlighet att delta i kommunala anbudsförfaranden och nya upphandlingslagen möjliggör just detta. Priset får inte ensamt avgöra utan kvalitet, sysselsättningsföljder, det inhemska och det lokala ska också beaktas. Då entreprenader, projekt och investeringar gås övergripande igenom skapas hållbara ekonomiska, sociala och till exempel miljökonsekvenser och stöds närområden. Enligt oss ska det inhemska alltid vara en målsättning.

Ett sysselsättningsvillkor kan användas som ett direkt kriterium så att ett projekt erbjuder arbete åt lokala långtidsarbetslösa, äldre, unga och handikappade. Tar företag socialt ansvar kan detta stärka deras image. Enligt upphandlingslagen ska större offentliga upphandlingar spjälkas upp.

Fastän skilda kriterier kan orsaka merkostnader kan helheten ändå bli kostnadseffektivare då vi beaktar inbesparingar inom andra sektorer.

Vi kräver att varje kommun ska ta fram en upphandlingsstrategi. Av strategin framgick vad som är särskilt viktigt för kommunen och vilka produkter och projekt som ska få skattepengar.

Kommunerna serverar över två miljoner matportioner varje dag. Betonar kommunala upphandlingar närproducerad mat, lokala produkter och hållbar produktion påverkar detta avsevärt såväl sysselsättningen, livsmedels- och försörjningstryggheten som attityderna. Närproducerad mat kan bli en viktig del av näringslivstrategin i många kommuner.

Ur inget perspektiv är det förnuftigt att servera barn broiler som transporterats 9 000 kilometer. Människor kan resa och bekanta sig med världen medan kycklingar kan stanna kvar i sina länder.

  • Vi vill att kommuninvånare ska ha tillgång till bra och tillräcklig basservice överallt i Finland.
  • Skattebetalarperspektivet ska bättre beaktas i samband med byggande, fastighetsadministration och underhåll i kommuner.
  • Då kommunal infrastruktur förnyas ska man tänka på livscykeln och samarbeta.

LIVSKVALITETSTJÄNSTER MOT TRISTESS

Kommuner ska primärt stöda normal vardaglig motion. Ett ypperligt exempel på detta är att bygga och underhålla leder för lätt trafik – andra åter lek- och familjeparker. Dessutom är det önskvärt att samarbeta med motions- och andra föreningar med låg tröskel.

Vi ska uppmuntra deltagande i olika slags småföreningar, hobbyer och civilsamhället. Ytterligare lönar det sig att satsa på att utveckla bibliotek och medborgarinstitut. De utgör mångsidiga centrum för lättillgänglig hobby- och kulturverksamhet.

Fritidsverksamhet och kulturtjänster som stöds med skattemedel ska minska differentieringen och främja lika möjligheter men också uppmuntra till att ta ansvar för sitt liv och initiativ. Dessutom ska medelinkomsttagare få valuta för sina skattepengar.

I bästa fall stöder kommunal fritidsverksamhet social gemenskap, förebygger ensamhet och skapar möten mellan kommuninvånare i olika åldrar. Livskvalitetstjänster är ett humant och kostnadseffektivt bot mot allt möjligt otrevligt.

  • Livskvalitetstjänster åt kommuninvånare.
  • Gratis simhallsinträde för pensionärer.

PRIMÄRT ANSVARIGA FÖR FINLÄNDARE

Vi accepterar inte olaglig vistelse i vårt land – än mindre att sådana personer ska få mer och utvidgade hälso-, social- och andra tjänster. Det ska dessutom ses över i vilken grad asylsökande ska ha rätt till vissa kommunala tjänster såsom transporter och hobbyer.

Välfärdssamhället får inte attrahera invandring och vi ska alltid prioritera service och vård enligt finländares grundläggande fri- och rättigheter. Vi måste tygla den uppspjälkning av välfärdssystemen som invandringen satt fart på.

Av alla EU-länder tog Finland fjärde mest emot asylsökande år 2015. Antalet ankommande är fortfarande på en ohållbar nivå. Kriserna och lottlösheten i världen löses inte så här. Det uppsvullna invandringsmaskineriet och dess kontinuerligt ökande kostnader ska beaktas på alla politiska nivåer.

Innan asylsökande placeras eller nya flyktingsförläggningar grundas ska det alltid begäras tillstånd av kommunen. Om placeringsbeslut kan det även hållas kommunala folkomröstningar. Mottagningen ska vara frivillig och dess totala kostnader ska ingående gås igenom. Att flytta pengar från en ficka till en annan är inte förnuftig invandringspolitik – inte ens då det tillfälligt stöder sysselsättningen i kommunen.

Förutom om kostnaderna för invandring måste vi kunna öppet diskutera om frågor som hör ihop med skilda kulturer och andra frågor som bekymrar människor, utan att någon stämplas som rasist eller någonslags dumskalle.

FOLK FÖRST – SEDAN REFORMEN I SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD

Det är nödvändigt att behärskat reformera social- och hälsovården. Det är klart att framtida systemet måste vara kostnadseffektivare särskilt därför att befolkningen föråldras och det kommer att finnas relativt sett allt färre betalare.

Vi stöder varmt att primärvården, specialiserade sjukvården och socialvården kombineras till en fungerande helhet. Det får dock inte förnyas till vilket pris som helst och inte på basis av politiska fraser.

Det primära ska vara att kommuninvånare ska ha tillgång till tillgängliga tjänster oberoende av var de bor i Finland. Ingen ska vara tvungen att flytta från sin hemtrakt enbart för att det inte längre finns service.

Valfrihet spelar en nyckelroll i framtida systemet men enligt oss får detta inte vara ett egenvärde då tjänster planeras. Valfriheten ska genomföras på människors villkor, inte företags. Personlig budgetering och servicesedlar kan till exempel användas för att stöda individuella permanenta lösningar som underlättar människors vardag. Systemet ska skapas på en hållbar grund så att social rättvisa realiseras till exempel i samband med kundavgifter för institutionella tjänster.

Servicekedjor ska fungera uttryckligen i praktiken – människor ska få tjänster och vård på rätt ställe och tillräckligt fort. Skilda hälso- och socialvårdstjänster ska bli allt mer heltäckande och systemet mer yrkesövergripande. Vi föredrar verksamhetsmodeller där skilda professionella tjänster är tillgängliga under ett och samma tak och där förvaltningsgränser inte förhindrar effektiva ingrepp.

Vi accepterar inte centralisering som sker på bekostnad av tillgången till essentiella tjänster. Det är till exempel inte godtagbart att människor måste resa långt till förlossningssjukhus som en följd av centralisering.

Vi motsätter oss att social- och hälsovårdstjänster underställs storföretags profitbegär. Däremot anser vi det vara viktigt att små och medelstora företag och tredje sektorn spelar en allt större roll i framtiden. Resultatet ska vara en stark offentlig sektor som stöds av privata aktörer och organisationer.

Kommuner kan hjälpa sina invånare att främja och upprätthålla sin hälsa och välfärd oberoende av vem som i sinom tid producerar eller arrangerar social-och hälsovårdstjänster. Nya kommunsystemet uttryckligen uppmuntrar till detta. Vi anser att det ska satsas på förebyggande vård och tidiga ingrepp – vi ska inte vänta så länge att vi blir tvungna att ta hand om sjukdomar eller sociala problem.

En modell fokuserad på förebyggande vård och hälsofrämjande blir billigare och naturligtvis mänskligare. Modellen stöder också människors ansvar för sitt välbefinnande. I och med den nya social- och hälsovårdsmodellen får kommuner en stark roll då det handlar om att stöda människors ansvar för sin hälsa.

Det har uppskattats att faktiska hälsovårdstjänsterna påverkar människors välbefinnande endast med cirka en tiondedel medan livsstilen har en fyra gånger så stor betydelse. Genom att förebygga så kallade livsstilssjukdomar är det möjligt att uppnå avsevärda inbesparingar – och självklart förlänga och förbättra livet.

Människor som tar ansvar för sitt liv behöver inte en överallt inkräktande byråkrati som berättar vad de ska göra i varje situation. Avreglering och slopande av kedjor som för från en lucka till en annan är dessutom ypperliga exempel på effektivisering.

Vi uppmuntrar kommuner att tillsätta välfärdsnämnder som förmedlade kommuninvånares erfarenheter och röst till tjänsteproducenter. Varje kommun behöver tillräckligt med anställda som tillsammans producerar de tjänster i närmiljön befolkningen behöver. Systemet ska ha ett ansikte utåt och ett klart samordningsansvar. Kommuninvånares intressen och välfärd ska realiseras på alla nivåer och i samband med alla reformer.

  • I samband med hälso- och socialvårdstjänster stöder vi social gemenskap och att klara sig. Efter reformen utgör kommuner gemenskapliga nätverk för att klara sig.
  • Kundavgifterna ska vara rättvisare.
  • Sannfinländarna ser till att reformen betjänar människor. Kommuner är välfärdspartners och i en sannfinländsk kommun får människor sin röst hörd.
  • Vi kommer till rätta! Det om något är ett finländskt sätt att närma sig frågor.

DEN FINSKA NATUREN ÄR UNIK

Finländare uppskattar miljön och en ren natur. Vi anser att miljöaspekter ska beaktas förnuftigt i all politik. Gemenskaper, tjänster i närmiljön, närproducerad mat och övriga teman som tagits upp i detta program stöder på ett eller annat sätt en hållbar miljö och ett gott liv för alla.

Vi opponerar oss mot miljökrav som har ingenting att göra med människor och deras välfärd. Orimliga ekonomiska bördor, gröntvätt och andra skenbara miljöaspekter ska sättas under luppen. Vi stöder en avveckling av överdriven byråkrati och förmynderskap över människor.

I regeringen lyckades vi lindra avloppsvattenförordningen som i sin ursprungliga formulering hade ställt stora krav på många småhusbor på landsbygden. Kommunala myndigheter måste nu agera enligt de nya reglerna och låta bli att kräva att en fastighet ska kopplas till ett avlopp om kostnaderna blev orimliga.

Av finländarna hoppas 90 procent att produktionsdjur behandlades bättre. Vi stöder starkt att så kallad religiös slaktning regleras striktare och djur inte längre pinas. Också djurrättigheterna ska ta ett steg framåt, inte bakåt.