SDP:s partifullmäktigemöte 13.-14.3.2004

SDP:s program inför valet av Europas riksdag 2004

FÖR MÄNNISKORNAS EUROPA

I valet av Europa parlament inkommande juni besluter man om alternativen för Europas framtid. För huvudalternativen står de två största grupperna i Europa - socialdemokraterna och de konservativa. En framgång för socialdemokraterna innebär en förstärkning av väl-färdssamhällets grundvalar: arbetstagarnas rättigheter, sysselsättning och företagsamhet samt en kvalitativ och täckande offentlig service. En framgång för högern innebär mera makt för marknadskrafterna, försvagade arbetsvillkor för arbetstagarna, mera makt åt kapitalet och en försämrad offentlig service.

Förverkligandet av Unionens mål kräver ett målmedvetet, brett och fungerande politiskt sam-arbete, vilket den splittrade och internt stridiga högern inte klarar av. Socialdemokraterna har beredskap och den beprövade kunskap som behövs för att bygga upp samarbete över parti-gränserna. Den socialdemokratiska folkrörelsen för även en fortlöpande diskussion med medborgarorganisationerna, den europeiska fackföreningsrörelsen och det europeiska före-tags -och näringslivet.

Finländarnas vilja är klar. Den stora majoriteten vill bibehålla det nordiska välfärdssamhället. Vårt välstånd skapas dock inte enbart inom landets gränser. För att nå framgång krävs allt mera internationellt samarbete. Vi behöver ett europeiskt samarbete för att kunna trygga vårt nationella välstånd på bästa möjliga sätt.

ETT EUROPA FÖR VÄLSTÅND OCH GEMENSAMT ANSVAR

Socialdemokraterna verkar för sysselsättningen. Europas framgångsfaktorer är kunskap, kultur, ett fungerande samhälle och mänskornas ansvar för varandra. Denhär modellen för ett socialt Europa vill vi förstärka.

Unionen och dess medlemsländer kan vara framgångsrika endast på basen av ett högklas-sigt kunskap. Utbildning och forskning är nyckelfaktorer för tillväxt och sysselsättning. Utnytt-jandet av informationsteknik och ny teknologi främjar Europas konkurrenskraft.

Inom arbetslivet behövs europeiska miniminivåer för att förhindra snedvridning av konkurren-sen. Detta förutsätter att man går in för att fatta beslut enligt kvalificerad majoritet. Tilllämp-ningen av avtal som gjorts på europeisk nivå bör tryggas och trepartsförhandlingsmodellen bör vara ett mål även i de övriga medlemsländerna.

Grundlagsfördraget erkänner den offentliga servicen som en del av den europeiska värde-grunden. De europeiska socialdemokraterna har konsekvent utvecklat en europeisk modell för den offentliga servicen. Detta arbete bör fortsätta. I den kommande grundlagen bör man dock se till att den för medborgarna viktiga offentliga servicen förblir inom ramarna för det nationella och demokratiska beslutsfattandet.

Finland har i EU-anslutningsavtalet undantagslov att ordna pensionsskydd också genom privata arbetspensionsbolag som endast verkar i Finland. Arbetspensionerna utgör en central del av vårt socialskydd och för att bevara dem bör man trygga ett fortsatt undantagslov för systemet.

Vårt välstånd baserar sig på tillgångar som samlats in genom en allmän beskattning och som används bl.a. för utbildning, hälso-, trygghets -och vårdservice. Socialdemokraterna har som mål att upprätthålla en fungerande och effektiv samhällelig serviceproduktion, som speciellt ökar jämlikheten för mindre bemedlade medborgare. Inom EU bör man se till att vår modell som stöds av den stora allmänheten inte äventyras av skattekonkurrens mellan medlemslän-derna.

När Europeiska unionen utvidgas är det viktigt att den sociala modellen förstärks. De nya medlemsländerna bör kunna förbättra levnadsstandarden och socialskyddet för sina med-borgare. Utvidgningen gagnar också de nuvarande medlemsländerna.

Utvidgningen för denna gång med sig exceptionellt stora skillnader i löner och levnadsstan-dard mellan de nuvarande och de nya medlemsländerna. Det är därför motiverat att utvidg-ningen genomförs med hjälp av övergångsperioder.

För att unionens utvidgning skall lyckas behövs det klara linjedragningar för den kom-mande utvecklingen. Utvidgningen får inte innebära försämringar av rättigheter och trygghet för medborgarna och arbetarna varken i de nuvarande eller i de nya medlemsländerna. De nya marknaderna öppnar nya möjligheter, men unionen och medlemsländerna bör se till att kon-kurrensen är sund. Jämlikhet bör förverkligas också i unionens interna verksamhet, speciellt mellan män och kvinnor.

Under den övergångstid som arbetskraftens rörlighet är begränsad bör man säkerställa att övervakningen av arbetsvillkoren fungerar och att brott mot dem leder till effektiva sanktioner.

På arbete som utförs i Finland bör även i fortsättningen tillämpas finländska minimivillkor oberoende av arbetstagarens nationalitet. Underavlöning bör göras till brottslig arbetsdiskri-minering, myndighetsövervakningen av arbetsvillkoren bör effektiveras, huvudentreprenörer och beställare bör åläggas större ansvar för att arbetstagarnas rättigheter förverkligas i prak-tiken. Fackförbunden behöver få uttala sig för att i praktiken kunna försvara utländska arbets-tagares rättigheter.

Också de finländska företag som verkar i närområdena bör bära sitt ansvar. De bör ha be-redskap att förhandla om tillräckliga arbetsvillkor i det land de är verksamma i. På så sätt möjliggörs en jämnare fördelning av välfärden och en minskning av osund konkurrens.

En balanserad regional utveckling

Besluten om Europeiska unionens regional- och strukturpolitik för åren 2006-2013 fattas un-der den kommande valperioden. Socialdemokraterna verkar för att resurserna för strukturpo-litiken blir effektivt utnyttjade i såväl de nuvarande som de nya medlemsländerna. Den cen-trala principen i regionalpolitiken bör vara den europeiska solidariteten. Stöd bör dirigeras i enlighet med principerna för hållbar utveckling till projekt som skapar ny kunskap och nya arbetsplatser. Finlands speciella förhållanden, bl.a. det nordliga läget, avskildheten och de långa avstånden, bör fortsättningsvis beaktas.

I samband med att EU:s strukturfonder förnyas bör man fortsättningsvis trygga högsta möjli-ga regionala EU-stöd för norra och östra Finland. SDP anser att regionalpolitiska stödåtgär-der är viktiga också på strukturomvandlingsområdena i Finland. I EU:s regionalpolitik bör man även i fortsättningen beakta städernas särställning och utvecklingen av EU:s stadspolitik bör fortsätta.

TRYGGHET I VARDAGSLIVET

Under Finlands ordförandeperiod 1999 gick unionen in för att skapa ett område som grundar sig på frihet, säkerhet och rätt. Dess förverkligande förutsätter samarbete om gränsbevak-ning och enhetligare invandrings- och asylpolitik. Även samarbetet mellan rättsinstanser och polismyndigheter bör intensifieras.

Nya säkerhetsutmaningar är bl.a. plötsliga förändringar i miljön, flyttningsrörelser, människo-handel, religionernas samlevnad, regionala konflikter, sammanstörtande stater, inter-nationell brottslighet, terrorism och spridning av massförstörelsevapen. För att motverka en negativ utveckling behövs ett brett internationellt samarbete

Unionen och medlemsländerna bör i samråd skapa effektiva metoder för bekämpning av gränsöverskridande kriminalitet, människohandel, narkotikasmuggling och allvarliga miljö-brott. Mänskornas vardagsliv och kontakter över gränserna bör underlättas genom att undan-röja byråkratiska hinder.

Det europeiska försvarssamarbetet stärker vår säkerhet

Europeiska unionen håller på att utvecklas till en viktig internationell påverkare till vars cen-trala principer hör ett vidgat säkerhetsbegrepp och ett mångsidigt urval medel att förebygga konflikter och hantera kriser. EU:s möjligheter att använda mångsidiga åtgärder som ökar säkerheten bör effektiveras och dess kapacitet bör ökas i detta avseende.

Till Europeiska unionens centrala principer hör förstärkning av freden och gemensamt ansvar för säkerheten i vår världsdel. EU håller på att utvecklas till en säkerhetsgemenskap som genom sin verksamhet förstärker samtliga medlemsländers säkerhet. Unionens medlems-länder känner solidaritet med varandra och de står inte neutrala om något medlemsland blivit utsatt för terrorist- eller annan attack utifrån. Finland förbinder sig helt till EU:s säkerhets- och försvarspolitik enligt det man kom överens om vid regeringskonferensen om EU:s grundlags-utkast.

VÄLFÄRD UR MILJÖN

Föroreningarna följer inga nationsgränser. Därför kräver skyddet av vår miljö ett samarbete på europeisk nivå.

Östersjöområdets betydelse för vårt land växer såväl i ekonomiskt, politiskt, socialt som spe-ciellt i miljöhänseende. Särskilt EU:s nya medlemsländer, de baltiska länderna och Polen, utmanar oss till samarbete.

Europeiska unionen behöver ett handlingsprogram för skydd av Östersjöns miljö och för ökat samarbete med alla stater som verkar i Östersjöområdet. Genom miljöpartnerskap i den nordliga dimensionen har man redan fått staterna i området, EU-kommissionen och de inter-nationella finansieringsinrättningarna att tillsammans satsa på att få Östersjöområdets miljö-problem under kontroll. Påbörjandet av byggnadsarbetena på avloppsvattenreningsverket sydväst om St Petersburg är det synligaste exemplet på detta.

Uppmärksamhet bör speciellt fästas vid Östersjöns ekologiska tillstånd och vid att rädda det-ta vårt gemensamma hav för mänskornas rekreation och för naturen. På internationell nivå bör man hitta på sätt att reglera fartygstrafiken så att den är säker samtidigt som man griper sig an ländernas miljöutsläpp, för Finlands del speciellt den belastning som lantbruket föror-sakar. Den utsläppshandel som utvecklats som redskap att förhindra klimatförändringar bör förverkligas rättvist såväl inom Europeiska unionen som globalt.

Ren mat från en ren miljö

Förebyggandet av miljöproblem och avvärjningen av miljörisker kräver samarbete i både EU och FN. Satsningarna på att förbättra miljöförhållandena och förebygga föroreningar i de nya medlemsländerna förbättrar också finländarnas livskvalitet. Målet är att minska föroreningar-na; principen om att den som förorenar - den betalar, bör förstärkas.

Livsmedelssäkerheten fanns bland de första ämnesområdena när man började skapa euro-peisk lagstiftning i början av 1960-talet. Från och med Amsterdam-avtalet 1994 har skyddet av konsumentens hälsa upphöjts till ett av EU:s viktigaste verksamhetsområden.

Alla gemensamma lagar som berör miljö- och livsmedelssäkerhet stiftas i Europaparlamen-tet. Parlamentet har under de senaste åren skärpt bl.a. normerna för livsmedelssäkerheten.

När det gäller att säkerställa livsmedelstryggheten är det allt viktigare att alla länkar i livsmed-lens produktionskedja förbinder sig till målen för säkerheten. Detta bör ske i samtliga med-lemsländer.

Konsumentskyddet bör ökas genom förbättrad tillgång till uppgifterna om produkternas livs-längd och genom tydligare produktbeskrivningar.

Djurskyddslagstiftningen och dess tillämpning bör skärpas inom EU.

DEN NORDISKA DIMENSIONEN STÄRKER VÅRA NÄROMRÅDEN

Efter Europeiska unionens utvidgning 1-maj 2004 hör ansvaret för unionens gemensamma gräns med Ryssland även till Estland, Lettland, Litauen och Polen. Under följande valperiod skapas en enhetlig gränsbevakning med ett eget specialämbetsverk som en del av pro-grammet för frihetens, säkerhetens och rättens område.

Gränsbevakningen kan dock endast utgöra en dellösning på problemen i våra närområden. Utmaningarna är omfattande i fråga om områden som gäller välfärden, främjandet av demo-kratin och rättsstaten, miljöskyddet och ekonomin. Gränsen mellan EU och Ryssland utgör den djupaste levnadsstandardklyftan i vår världsdel. Europeiska unionens yttre gräns får inte vara ett hinder för lösning av gemensamma frågor; vi behöver ett gränsöverskridande sam-arbete.

Relationerna till Ryssland bör skötas inom ramen för EU:s utrikespolitik och EU:s Rysslands-politik som håller på att utvecklas.

Finansieringen av den nordiska dimensionen bör säkerställas

Europaparlamentet besluter om unionens finansieringsutsikter på flerårssikt och om de årliga budgeterna, ur vilka medel också anvisas för åtgärdsprogrammet för Den nordliga dimensio-nen. För samarbetet på det område som Den nordliga dimensionen omfattar bör i fortsätt-ningen anvisas allt mera av unionens medel. Under den kommande valperioden bör finansie-rings- och förvaltningsformerna för regionstöden utvecklas i smidigare riktning. Samtidigt bör den lokala nivån ges större betydelse i beslutsfattandet.

Den nordliga dimensionen har på Finlands initiativ utvecklats till en gemensam politik för hela den expanderande unionen. Konkreta resultat har uppnåtts på flera områden, till exempel i social- och hälsovårdsprojekt, i fråga om förutsättningar för affärsverksamhet samt i miljöpoli-tik. EU:s nya politik för grannländer bör aktivt utvecklas och med hjälp av det nya finansie-ringsinstrument som är avsett för gränsöverskridande samarbete är det viktigt att styra till-räckliga ekonomiska resurser till samarbetet mellan EU och Ryssland.

Den nordliga dimensionen är ett fungerande redskap för främjandet av lokala, regionala och hela Nordeuropa omspännande projekt. Handlingsprogrammet för Den nordliga dimensionen bör utvecklas även under den kommande valperioden. Nordeuropa och Östersjöområdet kan bli det starkaste tillväxtområdet i vår världsdel om gränserna och haven görs till faktorer som förenar människor

En fungerande logistik i nyckelställning

EU satsar en hel del på förbättringar av trafik- och transportnätet. Fungerande och pålitliga transporter är centrala faktorer som stöder produktionen och de bör vara i skick så att möjlig-heterna på de nya marknaderna kan utnyttjas till fullo.

Den finländska transportbranschens konkurrenskraft bör skötas. Med offentliga åtgärder bör man se till att finländska transportföretag blir jämlikt behandlade. Med bl.a. reglering av ar-bets- och vilotider över hela Europa kan man skapa gemensamma spelregler. Man bör också effektivt övervaka att de tillämpas.

EN FUNGERANDE OCH EFFEKTIV UNION

Socialdemokraterna i Finland och hela Europa betonar betydelsen av EU:s funktionsduglig-het och effektivitet. En union som sedd ur medborgarnas, medlemsländernas och hela Euro-pas syn bygger på gemensamma regler och starka gemensamma organ, garanterar att unio-nen kan förverkliga sina värderingar och mål. Detta ligger också i en liten, men politiskt stabil och ekonomiskt konkurrenskraftig medlemsstats nationella intresse.

Unionen behöver en ny grundlag

EU:s invecklade grundfördrag förenhetligas till ett nytt grundlagsfördrag. Socialdemokraterna anser att grundlagen är nödvändig och vill slutföra arbetet så snart som möjligt. Den nya grundlagen förändrar inte unionens karaktär som ett förbund bestående av medlemsstater utan den effektiverar och förtydligar unionens verksamhet.

Det är viktigt att man förstärker grundrättigheterna för unionens medborgare, ökar unionens förmåga att främja den gemensamma säkerheten och att förbättra Europas konkurrenskraft samt att man förstärker de gemensamma organen. Det är viktigt att effektivera beslutsfattan-det och unionens verksamhet bör förtydligas och bli öppnare. Relationerna mellan unionen och dess medlemsstater bör preciseras.

Dessa mål befrämjas med grundlagsfördraget, vars uppgörande socialdemokraterna stöder.

Rättvisan bör tryggas

Såväl i fråga om grundlagsreformen som i all övrig EU-verksamhet bör man hålla fast vid de gemensamma grundvärderingarna.

I kommissionen bör man tillämpa en rättvis representation för alla medlemsstater; social-demokraterna anser det vara nödvändigt att Finland även i fortsättningen har en egen kom-missarie. I fråga om Europaparlamentets och Europarådets plats- och röstfördelning bör man säkerställa att även de små staternas röst bli hörd.

Unionens öppenhet och tydlighet bör förbättras

Grundlagsförslaget innehåller många förslag som syftar till att förbättra EU:s öppenhet och tydlighet. Öppenhet och tydlighet - möjligheten att följa med och övervaka verksamheten och beslutsfattandet - är dock stora frågor inte enbart i grundlagen. Öppenheten bör gälla för varje dag, varje beslut och vartenda möte. Endast på det sättet kan medborgarna, intresse- och medborgarorganisationerna samt det offentliga ordet följa med beslutsfattandet och lita på att det är demokratiskt.

Beslutsfattandet bör reformeras även inom unionens organ för att förbättra öppenheten och möjligheterna att följa med det. Reformeringen av kommissionens förvaltning bör fortsätta. Ministerrådets möten och handlingar bör vara offentliga, särskilt när det är fråga om lagstift-ningsbeslut. I fråga om parlamentets verksamhet bör man se till att öppenheten bibehålls i beslutsfattandet.

Demokratisk påverkan och intressebevakning bör tryggas

Allt politiskt beslutsfattande bör vara folkstyrt och demokratiskt övervakat. Det är nödvändigt att Europaparlamentet, som är valt i direkt val och direkt representerar medborgarna, fullödigt deltar i unionens lagstiftning. Det räcker dock inte med enbart detta.

Varje medlemsstats regerings verksamhet i Europarådet bör grunda sig på en demokratisk fullmakt som erhållits genom det nationella parlamentet. De nationella parlamenten bör ha möjlighet att påverka EU-politiken och bevaka regeringarnas verksamhet. I Finland är detta en självklarhet och en fungerande praxis.

Genom de nationella parlamenten hålls kontakten mellan beslutsfattandet i EU och medbor-garna äkta. Genom parlamenten får även intresse- och medborgarorganisationerna i med-lemsländerna sin röst hörd.

Möjligheterna för de nationella parlamenten att direkt bevaka unionens verksamhet bör ut-vecklas. Det är också viktigt att öka samarbetet mellan parlamenten.

STARK I EN VÄRLD AV SAMARBETE

Europaparlamentets inflytande på den nationella lagstiftningen är stor och parlamentsva-let är därför lika viktigt för oss som riksdagsvalet. Därmed kan man säga, att man i juni 2004 besluter om sammansättningen av Europas riksdag.

De representanter som vi väljer till Europas riksdag kan bäst befrämja finländarnas och eu-ropéernas välfärd genom att fungera i en enhetlig politisk grupp, som har tillräcklig kraft att förverkliga sina mål.

Socialdemokraternas mål är att på nytt bli parlamentets största grupp och att utveckla en europeisk samhällsmodell, som bygger på hög sysselsättning, god utbildning och kun-skap. Vi godkänner inte att det i Europa uppstår en underklass av fattiga arbetare, utan vi vill ga-rantera mänskorna en möjlighet att klara sitt uppehälle med eget arbete.

Folk och medborgare som är medvetna om sin bakgrund och kultur kan verka jämlika i en global omgivning. Vi förtjänar att Europas riksdag representeras av erfarna, kunniga och på-litliga personer. På så sätt försäkrar vi oss om att våra nationella intressen blir till-godosedda.

Socialdemokraterna - det säkra alternativet!