Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SDP/419

Suomen Sosialidemokraattinen Puolue

KOMMUNERNA SKAPAR GRUNDEN FÖR ETT GOTT OCH TRYGGT LIV - SDPs kommunalvalsprogram 2000


  • Puolue: Suomen Sosialidemokraattinen Puolue
  • Otsikko: KOMMUNERNA SKAPAR GRUNDEN FÖR ETT GOTT OCH TRYGGT LIV - SDPs kommunalvalsprogram 2000
  • Vuosi: 2000
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

KOMMUNERNA SKAPAR GRUNDEN FÖR ETT GOTT OCH TRYGGT LIV

SDPs kommunalvalsprogram 2000

Kommunen utgör den viktigaste kanalen för lokal demokrati. De gemensamma tjänster som kommunen erbjuder alla medborgare gör välfärdssamhället till levande daglig verklighet. De beslutsfattare som medborgarna väljer i kommunerna ansvarar för att en trygg och trivsam samhällsstruktur och miljö utvecklas. De kommunala beslutsfattarnas värderingar avgör förutsättningar för att medborgarna ska ha ett gott vardagsliv.

Jämlikheten i samhället blir verklighet genom de gemensamma kommunala tjänsterna. Många andra serviceproducenter, bland annat medborgarorganisationer, kompletterar de kommunala tjänsterna. När ekonomin föll samman och arbetslösheten steg till rekordsiffror under det 1990-tal vi har lämnat bakom oss, hotades också den offentliga servicen. I den gemensamma kampen för att klara oss måste servicen kringskäras, men grundstrukturen kunde garanteras och det var en viktig orsak till att vi klarade oss på nationell nivå. Alla hade och har fortfarande tillgång till hälsovård, grundskola, dagvård, bibliotek, idrottsverksamhet, kultur och många andra kommunala tjänster. När ekonomin nu förbättras måste vi slå vakt om tjänsterna och utveckla dem utgående från gemensamt ansvar.

I kommunalvalet avgör väljarna hur vår välfärd utvecklas. Vi vill garantera god och fungerande kommunal grundservice och skapa bättre förutsättningar än i dag för dem som skapar tjänsterna och därmed också för kvaliteten på dem.

Kommunen skapar arbete - arbetet skapar livskraft

En viktig utmaning under de närmaste åren är att snabbt sänka arbetslösheten så att vi närmar oss full sysselsättning. Målet är att öka antalet sysselsatta och höja sysselsättningsgraden inom nationalekonomin. Det här förutsätter också att kommunerna bedriver en aktiv näringspolitik.

Strukturförvandlingen inom näringslivet har lett till att ett betydande antal människor bestående har slagits ut från arbetslivet. Kommunerna och arbetskraftsbyråerna bör i samarbete lösa de problem som bristfällig utbildning och föråldrad yrkeskunskap förorsakar de långtidsarbetslösa. En skälig utkomst för dem som hamnat utanför arbetslivet och uppmuntran till verksamhet inom medborgarsamhället utgör en väsentlig del av utvecklingsarbetet i en socialt balanserad kommun.

Kommunerna bör skapa förutsättningar för företagsverksamhet och nya arbetsplatser. Det kräver inte enbart kvalitativa tjänster utan aktiv planläggning, markpolitik och samarbete inom de ekonomiska regionerna.

En bra konkurrenskraft förutsätter högtstående kommunal infrastruktur och grundservice. De skapas lokalt och med deras hjälp bär kommunen ansvar för att hela samfundet är framgångsrikt. Framgångsfaktorer är kunskap och kompetens, tillämpande och utnyttjande av den nya teknolgin för att förstärka produktionen, goda trafik- och kommunikationsnät, regional initiativförmåga och gott samarbete mellan aktörerna inom regionen. Med hjälp av dem skapas förutsättningar för en socialt och regionalt jämlik utveckling.

Landskapscentra och den omgivande landsbygden bildar en naturlig helhet vars mångsidiga näringsliv utgör grunden för regional utveckling. Framgångsrika centra skapar hållbara livsförutsättningar också för omgivningen. Utvecklingen inom de ekonomiska regionerna har dock differentierats: det finns såväl sådana som klarar sig bra som problemtyngda.

Tyngdpunkten i utvecklingsarbetet bör ligga annanstans än i det traditionella lantbruket om landsbygden ska förbli mångsidig. Vi bör fästa vikt vid utbildningen, en mångsidig näringsstruktur, boendemiljön, tillgängligheten och utvecklandet av den regionala särprägeln.

Regional näringslivspolitik, mänsklig kompetens, kompanjonskap och nätverk mellan ekonomiska, administrativa och utvecklarorganisationer samt en kvalitativ social livsmiljö utgör livsvillkor för framgångsrika ekonomiska regioner. Dessa strömmar skapar en dynamisk konkurrenskraft i stadsregionerna. Den skapar en livskraftig ekonomisk miljö för ett tryggt liv och välfärd.

Regionerna och kommunerna måste klara av utmaningen från den öppna ekonomin. Deras framgång är tydligare än tidigare beroende av de produktionsfaktorer, konkurrensfördelar och den konkurrenskraft de kan erbjuda - och också av utbildad och kompetent arbetskraft samt offentlig service.

Det bör skapas en regional utvecklings- och handlingsstrategi som baserar sig på kompetens och starka landskapscentra som utnyttjar forsknings- och utvecklingsmedel och EUs strukturfonds- och sysselsättningsmedel. Det allmänna måste främja en regionalt täckande ekonomisk tillväxt. Vi vill skapa livskraftiga ekonomiregioner som främjar invånarnas välbefinnande i alla delar av landet genom ett kommungränsöverskridande samarbete mellan kommunerna och den statliga regionförvaltningen till förmån för regional utveckling och service.

Målet är ständigt bättre service

Välfärdstjänsterna produceras i kommunerna. I det kommande kommunalvalet avgörs vilka tjänster som produceras och hur de produceras, vem som betalar dem och hur kvalitativa de är. Socialdemokraterna förbinder sig att i kommunerna fatta beslut som förbättrar kommuninvånarnas livskvalitet och ökar jämlikheten. Socialdemokraterna känner sitt ansvar för och sin skyldighet att utveckla sin kommun, sin region och sitt landskap.

De kommunala tjänsterna måste vara konkurrenskraftiga jämfört med motsvarande privat service. Kommuninvånarnas rättsskydd och konsumentskydd som användare av offentliga tjänster måste förbättras bl.a. genom att det utvecklas riksomfattande jämförbara kvalitetsmätare för servicen.

För att kommunen ska kunna garantera kvalitativ grundservice krävs att de kommunala tjänsteproducenterna är tillräckligt många, är utbildade och att det råder balans både beträffande kön och ålder. Socialdemokraterna förbinder sig att göra kommunalt arbete mer lockande genom att fästa särskild uppmärksamhet vid att resurserna fördelas rätt, att de anställda orkar med sitt arbete och lönerna blir rättvisare. Kommunerna bör exemplariskt främja en jämställd personalpolitik. Om personalen bemöts rättvist och mår bra i arbetet producerar den också kvalitativt bättre service.

Jämställdhetsaspekten är naturlig i allt beslutsfattande. Kvinnor och män har olika servicebehov eftersom deras vardag inte är likadan. Kommunala jämställdhetsplaner bidrar till att man hittar jämställdhetsaspekter inom respektive förvaltningsgren.

Alla behöver en bra och trygg bostad

Varje människa har rätt till en bra och trygg bostad och boendemiljö. Kommunerna skapar genom en målmedveten mark- och planläggningspolitik de huvudsakliga förutsättningarna för kommuninvånarna ska kunna ordna sitt boende enligt sitt behov och sina resurser. Socialdemokraterna förbinder sig att trygga boendet för i synnerhet unga som börjar sitt självständiga liv, barnfamiljer samt de kommuninvånare som behöver stöd i sitt boende. Vi vill också utveckla boendekvaliteten och miljön så att de åldrande kommuninvånarna så länge som möjligt klarar sig i sina hem.

Strukturomvandlingen leder till att verksamheten inom näringslivet ökar i de större stadsregionerna dit också flyttningsrörelsen går. Vårt land delas allt tydligare upp i regioner med befolkningstillväxt och regioner med oförändrad eller minskande folkmängd. Det krävs en målmedveten stadspolitik för att de största städerna ska kunna utvecklas balanserat.

Det behövs långsiktig bostadspolitik för att boendeförhållandena ska kunna utvecklas. Vi socialdemokrater vill genom en socialt ansvarsfull bostadspolitik skapa en mångsidig bostadsmarknad. Därför vill vi utöka utbudet av hyres- och boenderättsbostäder framför allt i tillväxtcentra, där bristen på hyresbostäder försvårar en utveckling av näringslivet och en förbättring av sysselsättningen. Utvecklandet av boendeförhållandena förutsätter inte bara nyproduktion utan också att nuvarande bostadsbestånd och bostadsområden underhålls och saneras så att de allt bättre motsvarar invånarnas krav på standard och service.

Genom mångsidiga sätt att förvalta och finansiera bostäder, genom placeringen av nyproduktionen och genom val av invånarna i hyresbostäderna kan bostadsområdena utvecklas till socialt balanserade och toleranta boendesamfund.

När boendeförhållandena utvecklas bör man beakta behoven hos de kommuninvånare som behöver stöd och vård i sitt boende. Det behövs servicebostäder och vårdhem, handikappanpassad boendemiljö och öppenvårdstjänster som stöder självständigt boende. Det förutsätter smidigt samarbete mellan kommunens bostads-, social- och hälsovårdsenheter.

En god utbildning skapar jämlika möjligheter

En jämlik bildningspolitik är en produkt av det moderna samhället och ett fortlöpande mål för ett demokratiskt och upplyst samhälle. Kärnan i den nationella framgångsstrategin utgörs av en satsning på kunskap och kompetens, utbildning och forskning. De utgör de bästa garanterna för ekonomisk tillväxt och en positiv utveckling av sysselsättningen och ekonomin.

Det långvariga socialdemokratiska kravet om förskola genomförs i hela landet 1.8.2000. Förskoleundervisning för alla sexåringar skapar än bättre förutsättningar för alla barn att klara sig i den egentliga skolan. Kommunerna bör garantera tillräckliga resurser så att reformen kan genomföras.

Kommunerna svarar för grundskolan och den bör erbjuda alla unga oberoende av familjebakgrund och förmögenhet god allmänbildning och förutsättningar att klara sig i datasamhället. Grundskolan utgör grunden i hela skolsystemet. Den bör utvecklas till ett verksamhetscenter som möjliggör en skola som är mer fullödig och mångsidig än i dag. Klubbverksamheten bör utvecklas med sikte på en skoldag som utgör en helhet av studier och fritidsverksamhet.

Barnen ska ha rätt att få kvalitativt högtstående undervisning i sin närskola. Alla bör garanteras skolfrid i skolan och effektiva åtgärder bör omedelbart vidtas mot all form av diskriminering och mobbning.

Resurserna för grundundervisningen bör tryggas så att den nya skollagens mål om stödundervisning, specialundervisning och studiehandledning blir verklighet. Fostran i jämställdhet samt flickors och pojkars olikartade behov bör beaktas i undervisningsplanerna och den praktiska undervisningen.

Målet för utbildningen på ungdomsstadiet bör vara att alla unga utgående från sina förutsättningar bereds en plats antingen inom yrkesutbildning eller gymnasium. Utbildningen på ungdomsstadiet bör bli så enhetlig som möjligt för ungdomarna så att alla utbildningskanaler är jämlika både beträffande fortbildning och uppskattning. Fördjupat och utvecklat samarbete mellan gymnasium och yrkesutbildning utgör ett steg mot ett nytt bildningstänkande.

Ungdomarna bör efter avslutad grundyrkesutbildning ha möjlighet att få arbete inom flera yrken och att skaffa sig mer kompetens genom att avlägga yrkesexamen. Kompetensen förnyas bara genom livslångt lärande. Ökad rörlighet mellan olika yrken utgör den största utmaningen för all utbildning, men främst för yrkesutbildningen. Lärlingsutbildning blir en fungerande del av utbildningen. Tyngdpunkten bör läggas vid kvalitativa och inte kvantitativa krav.

Finland har haft ett regionalt decentraliserat utbildnings- och forskningssystem, vilket har visat sig vara en av de finländska framgångsfaktorerna inom EU. Starka specialiserade regionala universitet, ett etablerat yrkeshögskolesystem och annan utbildning samt grundande av kompetenscenter ger Finland möjlighet att också i framtiden jämlikt utveckla regionerna och hela landet.

Den högsta utbildningen producerar innovationer för det omgivande samhället. Ett gott samarbete mellan utbildning, vetenskap och teknik utgör de viktigaste förutsättningarna för utvecklad och rätt tillämpad teknologi. Finland har utvecklats till ett betydelsefullt exportland för toppteknik. Grundfrågorna i vårt välfärdssamhälle gäller hur vi kan bevara denna ställning och hur vi kan göra produktionsstrukturen mångsidigare. Materiell och immateriell välfärd blir möjliga i en hållbar, välfungerande ekonomi.

Vi vill ha social- och hälsovårdstjänster som svarar på invånarnas behov

Finland är ett nordiskt välfärdssamhälle och sköter om allas grundtrygghet. Medborgarna får ett inkomstrelaterat skydd som baseras på arbete och alla som behöver det får ett minimiskydd. De gemensamma tjänsterna fungerar. En bestående, hållbar välfärd innebär säkerhet om arbete, boende, utbildning, social- och hälsovårdstjänster och utkomst. Kommunerna är skyldiga att arrangera social- och hälsovårdstjänster för sina invånare. Sättet att producera tjänsterna får inte utgöra ett hot mot deras kvalitet eller mot medborgarnas rätt att få service. Alla har tillgång till barndagvård i så gott som hela landet. Nu vill vi ta ansvar för kvaliteten på barnomsorgen och för att vården ges i en trygg miljö. Den stora utmaningen för kommunerna i det åldrande Finland är att arrangera mänskliga omsorgstjänster samt öppenvårdstjänster som beaktar åldringarnas behov både hemma och på anstalt.

Hälsocentralerna utgör grunden för hälsovården och de stöds av graderade sjukhustjänster. Det är huvudsakligen bara med skattemedel det är möjligt att erbjuda hela befolkningen social- och hälsovårdstjänster. Skäliga vårdavgifter kan uppbäras för att styra hur tjänsterna utnyttjas, men individens kostnader vid sjukdom får inte längre ökas.

Lagen om service och stöd till handikappade förpliktar kommunerna att arrangera tjänster och stöd som motsvarar de handikappades behov. Detta har dock kommunerna tolkat olika och det har förekommit variationer i tjänsteutbudet mellan kommunerna. Det här har gjort det svårare för de handikappade att klara av det dagliga livet och studier. Dessa problem måste åtgärdas och finansieringen av handikapptjänsterna kunde till exempel ändras för att göra praxis och tjänsteutbud enhetligt i kommunerna. De tolk-, färd- och boendetjänster och systemet med personliga hjälpare som ingår i lagen bör utvecklas. Resurserna måste riktas in på tjänster som stöder arbete och vården av svårt handikappade i hemmet.

De mentala problemen ökar. Samtidigt har man inom den psykiatriska vården övergått från institutionsbaserad till öppen vård. Det finns inte tillräckliga mentalvårdstjänster inom den öppna vården för att ersätta institutionsvården och svara på de ökade behoven. Antalet öppenvårdstjänster bör ökas inom mentalvården. I synnerhet bör stödsystemen för att klienterna ska kunna klara sig på egen hand utvecklas. Barn måste vid behov snabbt få komma till psykiatrisk undersökning och vård.

Det är synnerligen viktigt att kommunerna i sina välfärdstjänster går in för att förhindra att problem uppstår. Främjande av sunda levnadsvanor och bl.a. sund matkultur är utomordentligt viktiga för att förbättra folkhälsan.

Välordnade stödtjänster för familjernas välfärd förebygger många sociala problem. Den ökade användningen av rusmedel och det allt svårare drogproblemet leder till bekymmer i familjer och bostadsområden och de utgör ett hot mot tryggheten i det lokala samhället. Vi socialdemokrater anser att vi inte får ge upp inför de allt svårare rusmedels- och drogproblemen. En bestående handlingslinje mot användning av droger och till hjälp för offren bör skapas i samarbete mellan myndigheter, organisationer och lokala påverkare.

Kulturen blir allt viktigare

Kulturens betydelse som en del av fritiden har ökat bl.a. som hobby samt som besök på utställningar och konserter. De har upprätthållit människornas mentala välfärd. Kulturen utgör en viktig del av en människas liv. Kulturen betonar mänsklighet och tolerans.

Boken, litteraturen och biblioteksväsendet intar en specialställning inom den finländska identiteten och som garant för att medborgarna växer andligt och materiellt. Alla medborgare bör också i framtiden kunna låna böcker gratis. Biblioteken tjänar hela folket, producerar rekreation och upplevelser, utvecklar ett rikt modersmål, utvecklar fantasin och fungerar som redskap för lärande.

En mångsidig hobbyverksamhet kräver lämpliga lokaliteter. Möjligheterna till hobbyer kan också i fortsättningen tryggas genom nya samarbetsformer. På eftermiddagarna och kvällarna kunde kunskaps-, konst- och idrottsämnen erbjudas i skolorna: i en trygg miljö med handledning till exempel i samarbete med kommunens ungdomsväsen, kultur- och idrottsorganisationer, medborgarorganisationer och församlingar. På det sättet får vi också de ensamma barnen att lämna gatan.

Rätten till idrott och motion utgör utgångspunkten för den socialdemokratiska idrottspolitiken. Det innebär att alla medborgare har rätt att idka idrott oberoende av bostadsort, ålder, kön, social ställning, förmögenhet eller hälsotillstånd. Bäst genomförs alla medborgares rätt till motion och idrott genom att samhället bygger, upprätthåller och erbjuder idrottsanläggningar, som medborgarna och idrottsorganisationerna kan använda.

Idrottsföreningarna bör antingen helt gratis eller mot en mycket låg avgift garanteras tävlings- och träningsplatser för åtminstone sin barn- och ungdomsverksamhet. Priset på idrottstjänsterna bör vara sådant att ekonomin inte utgör ett hinder för att idrotta. Samhället bör dock inte stöda sådan idrottsverksamhet, där vinsterna går till privata profitörer. Tillräckliga områden för idrott och friluftsliv bör reserveras i samband med planläggningen och annan markanvändning.

Kommunerna ska gå in för bärkraftig utveckling

Kommunerna bör genom sin verksamhet främja ett genomförande av bärkraftig utveckling. Kommunerna har ansvar för att skapa en socialt, ekonomiskt, kulturellt och ekologiskt hållbar boendemiljö. Målet är ett samfundsbyggande som är ekonomiskt, tryggt och sparar miljön. Socialdemokraterna förbinder sig att arbeta för att förebygga utslagning och social differentiering och att lösa de problem som finns.

Planläggningen skapar grunden för en fungerande vardag. En samordning av arbete och familjeliv underlättas av att bostadsområdena och arbetsplatserna finns nära varandra. De kommunala grundtjänsterna liksom den kommersiella servicen böra finnas nära bostäderna, "på barnvagnsavstånd" så att man lätt når dem utan privatbil.

Miljöpolitik innebär inte ett val mellan miljövård och sysselsättning. Ett förenande av målen för miljövård och en god sysselsättning är en specialuppgift både inom landet och internationellt.

En bärkraftig utveckling förutsätter att den nya teknologin och nya produktionsmetoder införs samt en tillräcklig satsning för att lösa miljöproblemen. Forsknings- och utvecklingsarbete som sparar miljön bör uppmuntras. Resultatet av arbetet bör snabbt tillämpas på förnyelser inom industri och produktion. På det sättet skapas nya arbetsplatser och förbättras Finlands konkurrenskraft på den växande miljöteknologimarknaden.

En välfungerande kollektivtrafik till ett moderat pris utgör en väsentlig del av en funktionsduglig stadsmiljö. Goda kollektivtrafiktjänster främjar framför allt kvinnors, barns och åldringars rörlighet och gör det möjligt för befolkningsgrupperna att jämbördigt delta i arbetslivet och i fritidsverksamhet som förutsätter att man förflyttar sig. Upprätthållande av en högtstående kollektivtrafik förutsätter förutom biljettintäkter också statlig och kommunal finansiering såväl i städer som på landsbygden.

En ekologiskt, socialt och kulturellt bärkraftig utveckling och miljövård bör genomsyra allt beslutsfattande. Det bör vara fallet framför allt då man fattar beslut om utnyttjande av naturresurser, avfallshantering, energiproduktion samt planering av trafiken och samhällen. Dessutom bör medborgarna överallt i landet garanteras likvärdiga möjligheter att påverka hur deras boendemiljö utvecklas.

En utveckling av samhället förutsätter att det finns ett fungerande trafiknät. Smidig och effektiv fysisk trafik och datakommunikation är viktiga nationella konkurrensfaktorer. Trafikavgörandena påverkar i hög grad tillväxten inom sysselsättningen, den regionala utvecklingen samt miljöns tillstånd. Människornas livsmöjligheter, en bärkraftig utveckling och den ekonomiska utvecklingen i landet bör främjas genom nyinvesteringar och underhåll av befintlig infrastruktur.

Det fysiska trafiknätet bör utvecklas i jämvikt mellan trafikformerna. Rälstrafikens konkurrenskraft, turtäthet och snabbhet bör garanteras. Säkerheten inom trafiken på räls bör ökas. Utvecklingen av trafiken till sjöss får inte äventyras genom oskäliga farleds- och lotsavgifter. Inom landsvägstrafiken bör resurserna ökas för att vägar av lägre grad kan hållas i skäligt skick.

Hänsyn till miljön förutsätter att de miljövänligare trafikformernas - vatten- och rälstrafikens - konkurrenskraft tryggas. Inom landsvägstrafiken bör förutsättningarna för fungerande kollektivtrafik och lätt trafik förbättras. Rälstrafiken bör fortsättningsvis utgöra ett klart utvecklingsobjekt.

Trygga finansieringen av tjänsterna

Kommunerna och staten har gemensamt ansvar för finansieringen av de tjänster medborgarna behöver så att kommunalbeskattningen förblir skälig i hela landet. Betydelsen av långsiktighet, förutsägbarhet och stabilitet betonas i detta samarbete. Socialdemokraterna förbinder sig att verka för att utbildningen och de traditionella bibliotekstjänsterna förblir gratis. Serviceavgifterna bör bibehållas på en skälig nivå och de bör beakta de kommuninvånare som har det svårast.

En livskraftig kommun som är ansvarig inför sina invånare

En livskraftig och aktiv kommun kan sköta om alla de välfärdstjänster invånarna behöver. En livskraftig kommun bär ansvar för att dess invånare har sysselsättning. En kommun med god service utgör en bra miljö för företag. En livskraftig kommun arrangerar tillsammans med arbetskraftsbyrån och företagen utbildning för de invånare som blivit arbetslösa och stöder dem så att de på nytt kan komma in i arbetslivet. En kommun som sköter om att den är livskraftig bär ansvar för ett mångsidigt bostadsutbud till skäligt pris.

Kommunerna utgör självbestämmande samfund för sina invånare. Kommuninvånaren kan inte enbart bli en undersåte för förvaltningen, utan han bör beredas plats som samhällspåverkare, social kompanjon och utvecklare - som medaktör. I en medborgarkommun är invånarna de viktigaste beslutsfattarna - såväl under valet som mellan valen. För oss socialdemokrater utgör det kommunfullmäktige, som invånarna väljer, den centrala platsen för det politiska beslutsfattandet i det finländska samhället. Kommunfullmäktige bör med sina beslut definiera vad välfärdssamhället i praktiken innebär för medborgarna.

En yrkeskunnig kommunal förvaltnings- och servicepersonal, kommunens på politiska grunder valda omdömesgilla förtroendevalda samt aktiva invånare utgör de krafter som främjar kommuninvånarnas gemensamma välfärd.

Vi kommuninvånare behöver äkta fungerande och mångsidiga möjligheter att delta och påverka. Vi behöver en öppen och offentlig förvaltning, nya handlingssätt, mångsidiga modeller och former för deltagande. Vi behöver fler direkta diskussionskanaler mellan medborgarnas vardagserfarenhet och det representativa beslutsfattandet.

En röst på en socialdemokratisk fullmäktigekandidat är en röst för ett välfärdssamhälle som utvecklas enligt tidens krav och som erbjuder sina invånare livslång trygghet.