Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SDP/420

Suomen Sosialidemokraattinen Puolue

Socialdemokratiskt kommunalvalsprogram 2008 - Från dröm till verklighet


  • Puolue: Suomen Sosialidemokraattinen Puolue
  • Otsikko: Socialdemokratiskt kommunalvalsprogram 2008 - Från dröm till verklighet
  • Vuosi: 2008
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

FRÅN DRÖM TILL VERKLIGHET - FRÅN ORD TILL HANDLING

Socialdemokratiskt kommunalvalsprogram 2008

Ett Rättvist Finland
SDP

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord
För jämlik hälsovård
Förebyggande vård; innan det börjar värka
Primärhälsovård; nu gör det redan ont
Specialsjukvård; jag behöver verkligen hjälp
Med raska steg... som sedan blir allt kortare
Ännu rör sig benen till dansens rytmer
När benen börjar tynga
Nu är stegen så korta, att jag inte orkar längre...
Ålderdomen är ett livsskede
Familjepolitikens modelland
De små liven
Väskan på ryggen och i väg till skolan
Bli kock, magister eller magisterkock?
Den rättvisa kommunen är grön och vital
En trivsam och fungerande kommun
Utsläppen från trafiken under kontroll
Kommunerna med på klimattalko
Avfallet som vi lämnar efter oss
Inte av bröd allena, utan även av natur och trivsam miljö
Alla har rätt till egen namnskylt på dörren
Den rättvisa kommunen satsar på människan
Med sång och rörelse
Den rättvisa kommunen är rättvis även mot sina anställda
Den rättvisa kommunen hjälper sin nästa
Barnen först
Kommunen är till för alla - även de handikappade
Ingen lämnas vind för våg
I den rättvisa kommunen sköts ekonomin förnuftigt
Förhållandet mellan stat och kommun, skatter och avgifter
Kommunstrukturen bör förnyas för att trygga servicen
Det offentliga bör bli bättre - rättvis konkurrens
Effektivare användning av verksamhetsutrymmen
En effektiv sysselsättnings- och näringspolitik tryggar kommunens ekonomi
Invånarnas påverkningsmöjligheter förbättras

[sivunumerointi poistettu]

(30.9.2008)

Förord

Den kommunala demokratin förverkligar drömmen om det nordiska folkväldet. Den fungerande service som kommunen erbjuder eller garanterar gör att välfärdssamhället blir till verklighet i människornas vardag. Alla invånare bör få bli delaktiga av den.

Den rättvisa kommunen är det socialdemokratiska alternativet till en kommunalpolitik som bygger på konkurrens, på uppdelning i starka och svaga och på den starkes rätt.

Grunden för likvärdighet mellan människor skapas under den tidiga barndomen. Likvärdiga möjligheter att utvecklas och växa utgör grunden för ett gott samhälle. Välfärdssamhällets uppgift är att utöver jämlikhet även erbjuda likvärdiga möjligheter och valfrihet. Alla har frihet att vara olika på sitt eget sätt.

En fungerande och högklassig offentlig service ger barn och unga möjligheter att växa upp till aktiva och välmående medborgare. De äldre bör kunna lita på att de inte blir lämnade ensamma utan får omvårdnad. Den rättvisa kommunen ger trygghet, vård och omsorg såväl under goda som dåliga tider och tar hand om miljön på ett hållbart sätt.

Den offentliga servicen bör även i fortsättningen utgöra välfärdssamhällets kärna, som på lämpligt sätt kompletteras av tredje sektorns och företagens service. Kommunen är och förblir ansvarig för att servicen är effektiv, kvalitativ och producerad på ett ekonomiskt effektivt sätt. Också kundens intressen bör bevakas. Man bör se till att varje skatteeuro blir effektivt använd och att också den serviceproducerande personalens rättigheter respekteras. Centrala kriterier är hög kvalitet på servicen, dess lättillgänglighet och beständighet. Kommuninvånaren måste kunna lita på att servicen ordnas tryggt och kundcentrerat.

En jämbördig och god service förutsätter en fungerande kommunal ekonomi. Förhållandet mellan stat och kommun, kommunstrukturen, skatteprocenten, en effektiv serviceproduktion och förebyggande verksamhet utgör grundelementen i den kommunala ekonomin. Kommunernas ekonomiska utmaningar är olika, men med rätta lösningar är det möjligt att ta sig ur svåra tider för att under bättre tider förstärka grundservicen.

De socialdemokratiska kandidaterna i de finländska kommunerna arbetar med hela sitt hjärta för den Rättvisa kommunen som beaktar alla invånares behov. En fungerande service utgör grunden. Också de kommunalt anställda bör få uppskattning för sitt goda kunnande. Den kommunala servicen är livsviktig för alla finländare. Att bära omsorg för servicen är därför att ta ansvar för det solidariska samhället.

För jämlik hälsovård

  • Primärhälsovården behöver mera resurser. Socialdemokraterna har som mål att satsa på hälsan innan sjukdomarna uppstår. Förebyggande hälsovård bör vara den primära uppgiften i hela hälsopolitiken. Genom att utveckla hälsovårdsservicen kan det ökande servicebehovet tillgodoses även under nästa årtionde.
  • En kvalitetsreform genomförs i hälsocentralerna. Genom den garanteras alla medborgare en jämlik service och kostnaderna hålls i styr i hela vårdkedjan. Specialsjukvården utvecklas genom effektivare samarbete i större verksamhetshelheter.
  • Människans hälsa är ingen handelsvara. Skillnaderna i hälsotillstånd mellan olika befolkningsgrupper minskas. Kommunerna, samkommunerna och sjukvårdsdistrikten fungerar fortsättningsvis som producenter för servicen, som även framöver i huvudsak finansieras med skattemedel.

Förebyggande vård; innan det börjar värka

  • i hälsovården kartläggs de effektivaste metoderna och de ekonomiska effekterna. Dessa metoder och åtgärder ges resurser och man börjar aktivt tillämpa dem genom att utveckla
  • barnrådgivningen skapas möjligheter för ett föräldraskap som stöder barnets hela uppväxttid
  • också seniorrådgivningen börjar utvecklas i kommunerna skanningen av olika sjukdomar som bla bröst- och livmodercancer utvidgas
  • i kommunerna uppgörs handlingsprogram mot tobaksrökning och rusmedel
  • skanning av prostatacancer hos män påbörjas
  • i syfte att förebygga den nya folksjukdomen diabetes genomförs kampanjer för sundare levnadsvanor och förebyggande av fetma
  • möjligheterna för hälsosam vardagsmotion ökas genom friluftsleder, motionsplatser för barn, nätverket av simhallar samt stöd till arbetsplatsmotion
  • godis- och läskautomaterna tas bort från skolor och övriga offentliga utrymmen
  • att få skolhälsovården i skick är en av tyngdpunkterna då vi utvecklar kommunala hälsoservicen
  • kommunerna stöder medborgarorganisationerna inom socialbranschen för att få till stånd stödgrupper och sänker tröskeln att söka hjälp om du har mentala problem.

Primärhälsovård; nu gör det redan ont

  • såväl i kommunerna som på riksnivå inleds ett nationellt åtgärdsprogram - hälsocentralernas kvalitetsreform - för vilken också staten bör reservera tillräckliga resurser
  • hälsocentralernas öppethållningstider utökas
  • egenläkarsystemet utvecklas bl.a. med bonusarvoden som baserar sig på vårdresultat
  • verksamheten med arbetspar läkare-sjukskötare utvecklas
  • i hälsocentralerna utvecklas möjligheterna för läkare och övrig vårdpersonal att specialisera sig
  • byråkratin i förhållandet mellan olika förvaltningsenheter minskas bla genom att avlägsna hinder i överföringen av patientuppgifter mellan enheterna
  • nya informationssystem - bl.a. olika internetbaserade tillämpningar - för tidsbeställningar och personuppgifter utvecklas
  • tillgången till hälsovårdsservice i glesbygden tryggas bla med mobil service (hälsobilar) och tillräcklig hemsjukvård
  • servicepunkternas verksamhet och uppföljningssystem utvecklas
  • hälsocentralerna görs till konkurrenskraftiga arbetsgivare
  • arbetsfördelningen mellan personalen inom hälsovårdsservicen görs smidigare så att var och en yrkesgrupp inom ramen för sin kompetens kan fungera på bästa möjliga sätt
  • personalens välbefinnande syns i bättre kundbetjäning
  • en effektiv arbetsplatshälsovård för kommunens egen personal resulterar i direkta inbesparingar för kommunen genom minskad frånvaro och lägre kostnader för vikarier. Arbetsplatshälsovården ges tillräckliga resurser.
  • för tandvården avsätts resurser så att det är möjligt att i hela landet få nödvändig vård inom en skälig tid
  • minimitiden för att få mentalvårdsservice för barn och ungdom förkortas

Specialsjukvård; jag behöver verkligen hjälp

  • kostnadsstegringen inom specialsjukvården ska bromsas genom kraftiga satsningar på att utveckla primärhälsovården
  • arbetsfördelningen i serviceproduktionen inom och mellan sjukvårdsdistrikten måste utvecklas. Det är inte ändamålsenligt att varje sjukhus har ett fullständigt utbud av specialiteter.
  • det skall vara möjligt att få en del specialsjukvård (t.ex. för stöd- och rörelseorgansjukdomar) även i hälsocentralerna
  • köerna till bäddplatser inom specialsjukvården förkortas genom att till primärhälsovårdens bäddplatser överföra patienter som inte behöver specialsjukvård. Det här är den bästa lösningen såväl totalekonomiskt som sett ur patientens synvinkel.

Med raska steg... som sedan blir allt kortare

  • Vårt mål är ett tryggt och vitalt åldrande, där mänskor stöds att klara sig på egen hend med hjälp av ansvarsfull servicehandledning, kvalitativ hemservice till ett skäligt pris, med fungerande stödservice för närståendevård och med mångsidig boendeservice. Åldringsservicen- och vården byggs upp med respekt för seniorernas egen vilja och erkännande av deras rätt till god vård och service.
  • Utgångspunkten för äldrepolitiken är att befrämja hälsa och välmående. En utvärdering av servicebehovet, obrutna vårdkedjor och rehabilitering är till stor hjälp i vardagen. Alla äldre har rätt till närservice, mångsidiga hobbymöjligheter tillgänglighet i omgivningen.
  • De som behöver och de som så önskar skall få plats i ett servicehem.
  • En kunnig, utbildad och tillräcklig personal samt högklassiga utrymmen tryggar en positiv atmosfär och god vård.
  • Den allt större gruppen av medborgare som gått i pension finns resurser och livskraft, som kommer hela samhället till godo om vi stöder bla. deras frivilligarbete, hobby- och föreningsverksamhet
  • Man bör med alla medel bekämpa åldringars ensamhet och utsatthet; ingen skall behöva lida av undernäring eller bristfällig vård.

Ännu rör sig benen till dansens rytmer

  • hemmaboende och seniorernas egen initiativförmåga stöds med hemservice, rehabilitering och meningsfull fritidssysselsättning
  • servicecentralerna för seniorer erbjuder öppenservice, samvaro, hobbyverksamhet samt rådgivning och handledning
  • samservicepunkterna utvidgas till att omfatta service för seniorer
  • kollektivt serviceboende utökas
  • verksamhetsmöjligheterna och resurserna för seniororganisationerna tryggas
  • anhörigvården utvecklas till en fungerande del av det kommunala servicenätet. Anhörigvården stöds med tillräcklig och mångsidig service. Kommunen bör ansvara för vårdplaneringshelheten och stöda anhörigvårdaren så att han/hon orkar i sitt arbete
  • för anhörigvårdare som sköter sin make/maka garanteras fyra lediga dagar i månaden. För anhörigvårdarvikarier skapas avbytarbanker i kommunerna samtidigt som man ser till att ersättningsnivån för anhörigvård höjs över hela landet.

När benen börjar tynga

  • när de vardagliga göromålen blir för tunga för en åldring, ska han/hon få hemservice eller få flytta till en servicebostad
  • serviceboende kan även förverkligas i samarbete med allmännyttiga samfund och näringslivet
  • avlägsnandet av rörelsehinder i bostäderna och boendemiljön befrämjar rörligheten och självständigheten för de äldre
  • inom hemservicen kan man använda servicesedlar, men de bör vara tillräckligt stora och användningen bör basera sig på åldringens eget val. Kommunen bör ha ansvaret för kvaliteten på servicen och i fråga om utnyttjandet av servicesedlarna.
  • i fråga om korttidsvård eftersträvas i första hand en snabb rehabilitering. Hemförlovningen stöds av fortsatt rehabilitering i hemmet och av hemservice.

Nu är stegen så korta, att jag inte orkar längre...

  • långtidsvård ordnas för var och en har behov
  • vårdservicen erbjuds individuellt och klientorienterat respekterande klientens självbestämmanderätt. Servicebehovet bedöms och målet är att också förutse behoven
  • serviceboende-enheterna och åldringshemmen erbjuder en meningsfull livsmiljö där det finns tillräckligt med personal
  • mera yrkeskunnig vårdpersonal i åldringsvården
  • vid sidan av vårdpersonalen anställs biträdande personal för att stöda ett vitalt åldrande
  • vård- och serviceplatserna i äldreomsorgen utvecklas till centra för resurser och välbefinnande. Med ett mångsidigt serviceurval stöder man också seniorer som bor i närområdet.
  • vårdservicen utvecklas så att den stöder och förbättrar initiativ- och prestationsförmågan
  • en åldring och de närmast anhöriga bör ha rätt att välja den vårdinrättning sonm ligger närmast

Ålderdomen är ett livsskede

  • de äldres delaktighet i den kommunala beslutsprocessen bör förstärkas
  • de äldres delaktighet i den kommunala beslutsprocessen förstärks genom utnyttjandet av sakkunskapen i äldreråden
  • kommunerna stöder seniorernas vänverksamhet och övrig frivillig verksamhet samt seniorernas egen föreningsverksamhet
  • tekniken utvecklas och öppnar nya dörrar. När den är som bäst befrämjar den seniorernas initiativförmåga och förbättrar livskvaliteten. Seniorernas delaktighet i informationssamhället tryggas genom att ordna tidsenlig utbildning

Familjepolitikens modelland

  • Grunden för mänskornas jämlikhet läggs under den tidiga barndomen. Jämlika möjligheter att växa och utvecklas är grunden för ett gott samhälle. Välfärdssamhällets uppgift är att erbjuda likvärdiga möjligheter och valfrihet. Alla har rätt att vara olika på sitt eget sätt.
  • Målet är att stöda föräldraskapet från graviditetstiden till barnets inträde i vuxenlivet, att skapa förutsättningar för inlärning i skolvärlden och för att klara sig och ha framgång i livet, att förebygga uppkomsten av problem och utslagning, att hjälpa sådana som har inlärningssvårigheter och se till att det finns tillräckliga stödnät för sådana som behöver dem.

De små liven

  • barnrådgivningarna utvecklas till familjecentra för småbarn, där man utöver hälsan även fördjupar sig i sociala kärnfrågor i barndomen och familjelivet och ger hjälp åt de familjer som behöver det
  • antalet regelbundna rådgivningsbesök utökas
  • målet är att småbarnsfostran i framtiden är avgiftsfri för alla. Det omedelbara målet är att göra förskoleundervisningen avgiftsfri för hela vårddagen. För den allt mera ansträngda kommunala ekonomin förutsätter detta att kommunerna kompenseras för bortfallet av avgifter genom ökade statsandelar
  • kommunerna bör omedelbart sänka avgifterna för halvdagvården den nivå som motsvarar de verkliga timmarna så att den är ett meningsfullt alternativ för familjerna
  • familjerna erbjuds möjlighet att välja mellan hemvård, familjedagvård och daghem. Särskilt familjedagvårdens verksamhetsförutsättningar förbättras för att öka dess attraktionsvärde.
  • hemservicen för barnfamiljer utvecklas
  • nätet av daghem skall vara regionalt heltäckande
  • små gruppstorlekar garanterar kvalitet och trygg inlärningsmiljö i förskolan
  • dagvårdspersonalens yrkeskunskap och verksamhetsmöjligheter tryggas

Väskan på ryggen och i väg till skolan

  • det är viktigt att alla har möjlighet att gå i en närskola
  • resurserna för skolelevernas eftermiddagsverksamhet hålls på en tillräcklig nivå och ledarna är yrkeskunniga
  • skillnaderna i prestationsnivå mellan skolor särskilt i de stora städerna måste förebyggas genom att beakta detta i lärarnas lönesättning och undervisningsgruppernas storlek
  • resurserna för specialundervisning tryggas samtidigt som man ökar skolornas elevhandledning och stödundervisning
  • elevvården utökas. Vi skall ha ett tillräckligt antal studiehandledare, skolkuratorer- och psykologer Skolhälsovården ges behövliga resurser
  • vi ska omedelbart ingripa mot mobbning i skolan. Det bör göras med alla till buds stående medel av skolan, familjerna och lokalsamhället
  • specialundervisning bör ges även i grundskolans högsta årskurser
  • undervisningsgrupperna skall vara tillräckligt små
  • eleverna erbjuds en hälsosam, smaklig och tillräcklig skolmat
  • skolgångsbiträdenas anställningsförhållanden görs till ordinarie och för att trygga helårsarbete eftersträvas mångsidiga arbetsuppgifter
  • hobbyverksamheten i skolorna utökas

Bli kock, magister eller magisterkock?

  • alla ska garanteras studieplats efter avslutad grundskola
  • gymnasierna och yrkesläroinrättningarna förs närmare varandra så att eleverna kan välja ämnen över skolornas gränser
  • särskilt på landsbygden bör eleverna ges möjlighet att enligt eget förgottfinnande förena allmänbildande och yrkesstudier
  • tiondeklasser och arbetsverkstäder utökas för de unga som behöver dem
  • ett belöningssystem utreds i syfte att förhindra att unga avbryter sin skolgång
  • man bör se till att resurserna är tillräckliga för andra stadiets utbildning och att kontakterna till närings- och arbetslivet utvecklas för att nå bästa möjliga resultat när det gäller att sysselsätta nydimitterade.

Den rättvisa kommunen är grön och vital

  • En trivsam, ren och trygg levnadsmiljö utgör kännetecknet för en välmående kommun. Rent dricksvatten bör tryggas för alla.
  • I en rättvis kommun bildar boendet, arbetsplatsernas placering, trafikarrangemangen samt grön -och rekreationsområdena en enhetlig helhet som motsvarar invånarnas behov och önskemål.

En trivsam och fungerande kommun

  • medborgarnas önskemål och behov beaktas i största möjliga utsträckning i mark - och samhällsplaneringen
  • markplaneringen skall ske öppet och ett system för respons över Internet utvecklas
  • i planläggningen vidgas miljökonsekvensbedömningen och de social aspekterna tas med
  • ett centralt mål i mark- och samhällsplaneringen är att minska trafik som belastar naturen
  • i planeringen bör man eftersträva sammanhängande regioner; en kommun behöver och bör inte göra allt själv utan i samarbete med andra
  • ett bra redskap för planläggningen är ett regionalt program för styrning av boende och markanvändning som kommunerna förbinder sig till
  • levnadsmiljön förbättras i samarbete med invånare, organisationer, myndigheter och andra aktörer t.ex. inom samprojekt
  • rörelsehindren måste minskas
  • buller minskas genom planering och byggande av bullerskydd
  • tillräckliga resurser anslås för miljöhälsovården och för att trygga sakkunskapen utökas samarbetet mellan kommunerna

Utsläppen från trafiken under kontroll

  • kollektivtrafiken ges tillräckliga resurser
  • kollektivtrafikens servicenivå (rutterna och tätheten) hålls på en konkurrenskraftig nivå och biljettpriserna skäliga
  • fordonen i kollektivtrafiken hålls i skick samtidigt som man ser till att den fyller kvalitetsnormerna för miljön
  • det regionala samarbetet för kollektivtrafiken utökas
  • vid konkurrensutsättning bör man se till kundernas behov samt beakta de anställdas intressen och skäliga arbetsförhållanden
  • i trafikplaneringen skall kollektivtrafiken gynnas genom egna filer och förtur i trafikljusen
  • i syfte att stöda familjerna och minska icke-arbetsrelaterad trafik i de större städerna undersöks och inleds försök med avgiftsfri kollektivtrafik för barn och ung
  • i syfte att avvärja klimatförändringen bör man i planläggningen och markanvändningen förbereda sig för byggandet av nya spårtrafikleder
  • tillräckliga resurser reserveras för trafikinvesteringar
  • vägar, lätta trafikleder samt frilufts- och rekreationsområden hålls i gott skick

Kommunerna med på klimattalko

  • fjärrvärmenätet utvidgas och kommunvis uppgörs program så att vi uppnår minst en nordisk nivå
  • energieffektiviteten bör höjas speciellt i äldre småhus
  • kommunerna bör på alla sätt befrämja energisnåla boend - och trafiklösningar
  • varje kommun uppgör under den kommande fullmäktigeperioden en klimat- och energistrategi, såvida en sådan inte redan finns
  • man strävar till en systematisk minskning av beroendet av fossila bränslen
  • i samband med de offentliga upphandlingarna beaktar man koldioxidutsläppseffekterna

Avfallet som vi lämnar efter oss

  • avfallsmängden minskas genom sortering, återanvändning, kompostering och återvinning. Energin i avfallet utvinnes genom högteknologisk förbränning och endast som sista alternativ kommer transport till soptippar.
  • man ser till att det finns ett tillräckligt antal uppsamlings- och återvinningsplatser
  • för att spara kostnader bör kommunerna konkurrensutsätta soptransporterna centralt
  • man gynnar lösningar där den fortsatta och slutliga behandlingen av avfallet ske så nära upphovsplatsen som möjligt

Inte av bröd allena, utan även av natur och trivsam miljö

  • en rättvis kommun erbjuder sina invånare en trivsam miljö som även omfattar stora rekreation- och grönområden
  • vi ser till att naturens mångfald bibehålls
  • i planeringen och byggandet av stadsområden fäster vi uppmärksamhet vid trygghet och säkerhet; alla medborgare bör ha möjlighet att röra sig fritt utan att känna sig hotade
  • trivseln i llivsmiljön mäts med miljöindikatorer. Webbenkäter och system för kundrespons utvecklas
  • i syfte att förbättra levnadsmiljön utvecklas och genomförs samprojekt med invånarna

Alla har rätt till egen namnskylt på dörren

  • bostadslösheten avlägsnas
  • social bostadsproduktion och stödboende utökas kännbart
  • genom bostads- och markpolitik tryggas tillräcklig tillgång till hyres -och bostadsrättsbostäder till skäligt pris
  • vi bör se till att det finns ett tillräckligt utbud av hyresbostäder på en skälig prisnivå i områden där det ännu inte råder balans på marknaden. Samtidigt utjämnas priserna på marknaden för ägobostäder.
  • boende i bostadsrättslägenheter gynnas som ett av alternativen för boende till skäliga kostnader
  • vi förhåller oss starkt kritiska till försäljningen av kommunala hyresbostäder till andra än allmännyttiga samfund. En fara med försäljning är att kommunens boendekostnader stiger i form av ökade utkomststöd och bostadsbidrag.
  • boenderådgivning och socialt disponentskap ökas i syfte att minska kostnaderna bla för söndrade bostäder och uteblivna hyror
  • vi skrider till åtgärder för att förbättra helhetsnivån och kvaliteten på alla delområden inom byggandet. Detta stimuleras genom utbildning, information, forskning och certifiering för de som utför arbetena.
  • situationen för dem som drabbats av mögelskador förbättras genom utveckling av reparationsbidrag och sociala stödsystem
  • skador på den existerande byggnadsmassan strävar man att förhindra genom förebyggande åtgärder

Den rättvisa kommunen satsar på människan

  • En andligt vital kommun får invånarna att tro på en bättre morgondag och stöder kreativiteten. En mångsidig kultur, respekt för mänskornas olikheter samt goda motionsmöjligheter skapar livsglädje, välmående och förebygger sociala problem.
  • En kommun som vill utvecklas tar väl hand om sina anställda. En personal som är kunnig och stolt över sitt arbete presterar goda resultat såväl i fråga om kvalitet som effektivitet. Därför bör vi se till att det finns tillräckligt med personal på de kommunala arbetsplatserna i förhållande till arbetsmängden. Personalen bör stödas för att orka i sitt arbete och för att förbättra sitt kunnande.
  • En rättvis kommun ökar påverkningsmöjligheterna för sina invånare.

Med sång och rörelse

  • kulturservicen är en del av grundservicen i kommunen
  • biblioteken utvecklas till vardagsrum för kommuninvånarna. I varje kommun eller i någon närliggande kommun borde det finnas ett bibliotek som är öppet också på söndagar. Biblioteken bör vara avgiftsfria även i fortsättningen.
  • medborgarnas fria föreningsverksamhet stöds. Kultur-, hembygds-, idrotts-, handikapp-, pensionärs- och ungdomsföreningarna är uttryck för ett livskraftigt medborgarsamhälle.
  • kommuninvånarna erbjuds tillräckliga möjligheter för idrott och motion, som särskilt för barn och unga så långs som möjligt ska vara avgiftsfri. De kommunala idrottsanläggningarna bör vara avgiftsfria för juniorverksamhet.
  • lekparkerna- och platserna för barn hålls i skick
  • ungdomsväsendets verksamhetsförutsättningar bör tryggas

Den rättvisa kommunen är rättvis även mot sina anställda

  • en rättvis kommun sköter om och stöder sina anställdas välbefinnande i arbetet
  • vi bör se till att det anvisas tillräckliga resurser för att utveckla de kommunanställdas kunnande samt deras utbildning och rekreation
  • gott ledarskap uppmuntras i syfte att öka arbetsvälmående, produktivitet och inflytande
  • de kommunanställda uppmuntras att idka motion. Verksamhet för upprätthållande av arbetsförmågan stöds
  • personalen behandlas rättvist
  • kommunernas behov av arbetskraft kommer under de närmaste åren att växa betydligt och därför uppgör varje kommun en personalstrategi
  • arbetskraftens storlek hålls på en tillräcklig nivå för att tillgodose behoven av service
  • särskild uppmärksamhet ägnas åt att genomföra en jämställd lönesättning i kvinnodominerade branscher
  • omsorg om arbetsplatsdemokratin. Personalen hålls välinformerad om förändringar i arbetsförhållandena och personalens representanter erbjuds möjlighet att delta i förändringsprocesserna redan i begynnelseskedet.
  • bort med omotiverade atypiska anställningsförhållanden
  • regionala vikarieringar- och pooler utvecklas
  • för att garantera tillgången till såväl permanent som vikarierande personal utvecklas mångbransch-anställningsförhållanden
  • arbetsvärdering som sträcker sig över yrkesgränser utökas i syfte att öka jämlikheten i lönesättningen

Den rättvisa kommunen hjälper sin nästa

  • I den rättvisa kommunen tar man hand om barnen. Kommunerna måste sköta barnskyddet med särskild omsorg. Såväl barn som familjer som har problem ska få hjälp i ett så tidigt skede som möjligt.
  • I den rättvisa kommunen har handikappade samma rätt som alla andra att delta, bo, studera, arbeta och ha en meningsfull fritid. Kommunen har ett särskilt ansvar för de handikappades delaktighet och självbestämmanderätt.
  • Också när det inte går så bra i livet, bör t.ex. även missbrukarna ha rätt till service, akutvård och rehabilitering. Också mentalvården är socialt arbete som helhetsmässigt beaktar människans situation.
  • Det kommunala socialarbetet bör befrämja klienternas initiativförmåga och delaktighet. Alla skall kunna känna sig hemma i sin kommun. De som utför socialt arbete bör få bättre arbetsförhållanden och större uppskattning.

Barnen först

  • tyngdpunkten i barnskyddsarbetet ligger på det förebyggande barnskyddet, på stödet till familjerna och på den öppna servicen
  • i fråga om omplacering av barn och unga utgörfosterfamiljen det främsta alternativet, i synnerhet för små barn. Rådgivningen, stödet och ersättningarna för fosterfamiljerna ökas i syfte att öka placeringarna i familjer och minska på institutionsvården. Fosterfamiljerna bör förberedas tillräckligt för sin uppgift.
  • när man besluter om institutionsplaceringar av omhändertagna barn är vårdens kvalitet det viktigaste

Kommunen är till för alla - även de handikappade

  • de handikappades rätt till personlig assistent ska tryggas av kommunerna och staten måste delta i kostnaderna
  • handikappservicen bör tilldelas tillräckliga resurser
  • kommunerna bör påbörja individuell arbetsträning för handikappade och för personer med nedsatt arbetsförmåga. Kommunerna bör också sysselsätta handikappade på sina arbetsenheter
  • ett bra redskap för att befrämja handikapp-politiken i kommunerna är ett program för handikappservice som definierar servicen och dess nivå
  • de rörelsehämmade beaktas vid markplaneringen

Ingen lämnas vind för våg

  • vi ska se till att vårdgarantin förverkligas i missbrukarvården
  • i förebyggandet av rusmedelsproblem arbetar kommunen tillsammans med medborgarorganisationerna och näringslivet
  • alkoholreklam förbjuds i kommunala utrymmen
  • servicen för personer som rehabiliteras i mentalvården utvecklas inom det kommunala
  • socialarbetet och mentalvårdskompetensen förstärks vid hälsocentralerna i syfte att höja aktivitetsnivån och deltagandet hos socialvårdens klienter erbjuds möjligheter att avgiftsfritt utnyttja kommunala idrotts- och motionsanläggningar

I den rättvisa kommunen sköts ekonomin förnuftigt

  • Socialdemokraterna står för en ansvarfull skötsel av den kommunala ekonomin. Också när den kommunala ekonomin har svårigheter fattas besluten rättvist och jämlikt. De finländska kommunerna har internationellt sett varit effektiva och det bör man hålla fast vid.
  • Den kommunala ekonomin har till uppgift att se till att pengarna räcker till för att ordna och utveckla servicen.
  • Det är möjligt att förstärka grundservicen med hjälp av förnuftiga kommunalekonomiska lösningar. Aktivt förebyggande är den största innovationen för ökat välmående och minskade kostnader i välfärdssamhället. Med satsningar på förebyggande verksamhet uppnås helhetsekonomiska inbesparingar, mindre tryck på den kommunala servicen och en ökning av välfärden. Socialdemokraterna går i kommunerna in för att skapa ett åtgärdsprogram för aktivt förebyggande med vilket välfärdssamhällets grundservice förstärks och finansiering tryggas.
  • Den rättvisa kommunen ansvarar för att servicen produceras effektivt och har hög kvalitet. Den rättvisa kommunen bestämmer själv om sättet på vilket servicen produceras och ser till att servicen är en del av kommunens framgångsstrategi.
  • Kommunernas inkomstbas garanteras bäst genom en aktiv sysselsättningspolitik och hög sysselsättningsgrad. Med en vital näringspolitik skapar vi arbetsplatser.
  • Välfärden uppstår genom arbete. En kommun stadd i utveckling idkar ett brett samarbete för att främja sysselsättningen. Kompanjonskap och nätverk mellan olika myndigheter, kommuner, läroinrättningar, företag och näringsliv skapar de bästa förutsättningarna för framgångsrika regioner och för utvecklingen av sysselsättningen.
  • Genom effektivt samarbete mellan olika myndigheter och arbetskraftbyråerna minskar man på långtidsarbetslösheten och sköter sysselsättningen av invandrare.
  • I regioner med strukturomvandling ser man till att arbetslösa erbjuds omskolning och stöder skapandet av nya arbetsplatser.

Förhållandet mellan stat och kommun, skatter och avgifter

  • från överskottet i den statliga ekonomin bör resurser överföras till kommunerna i form av höjda statsandelar för social- och hälsovårdsservice. Staten bör bära sitt ansvar för det ökade behovet av vård och omsorg
  • vi kräver förhöjningar av statsandelarna till kommunerna framför allt för att få igång förebyggande åtgärder i kommunerna
  • vi förhåller oss mycket kritiskt till förhöjningar av serviceavgifterna. I de fall där avgifter höjs får de inte leda till nedskärningar av statsandelarna
  • grundavdraget i kommunalbeskattningen bör fördubblas och inkomstbortfallet kompenseras av staten till kommunerna
  • SDP har i sin förtroendebudget i riksdagen hösten 2008 föreslagit följande förhöjningar i statsandelarna till kommunerna:
    • en fördubbling av grundavdraget, 450 miljoner euro
    • kvalitetsreform av hälsovården, 150 miljoner euro
    • servicen för barnfamiljernas och höjning av barnbidraget, 250 miljoner euro
    • service och utkomst för äldre, 300 miljoner euro
    • investeringar i kompetens och framtidsutveckling, 350 miljoner euro
    • miljö, 100 miljoner euro
    • gemensamt ansvar, 115 miljoner euro
  • höjningar av kommunalskatten kan göras om det krävs för att kunna ordna grundservicen. Skattehöjningar får dock inte vara det första man tyr sig till för att lösa ekonomiska problem
  • den offentliga servicen bör vara avgiftsfri i de fall där det är viktigt att få så många invånare som möjligt att omfattas av den. Avgifter kan uppbäras när man vill skapa en låg tröskel för utnyttjandet av servicen.

Kommunstrukturen bör förnyas för att trygga servicen

  • kommunstrukturen i Finland är fortfarande alltför splittrad för att klara av de framtida utmaningarna - i synnerhet de som förorsakas av förändringarna i åldersstrukturen. Därför fusioneras kommuner till livsdugliga och fungerande helheter.
  • genom interkommunalt samarbete eftersträvas regionalt bättre fungerande modeller för hur servicen skall produceras
  • speciellt inom den tekniska sektorn kan man med interkommunalt samarbete uppnå fördelar. De inbesparingar som man härvid kan uppnå i fråga om förvaltning och byggande av offentlig infrastruktur, boende, vattenhantering, lanläggningssamarbete, samarbete kring hamnar och ordnandet av regiontrafik, kan riktas till andra behov
  • för det ekonomiska och politiska ansvaret är det viktigt att ansvaret för upprätthållandet av den offentliga servicen ligger hos kommunerna och beslutsfattande inte förs utom räckhåll för invånarna; ansvaret och pengarna bör finnas i samma händer

Det offentliga bör bli bättre - rättvis konkurrens

  • produktivitet får inte vara ett skällsord ens i den offentliga servicen. Den offentliga servicens produktivitet utvecklas så som all annan produktion. Mätarna bör dock vara anpassade för detta.
  • den kommunala serviceproduktionen utvecklas och effektiveras. En välskött och effektiv serviceproduktion är också den bästa garantin för den kommunanställda
  • servicens kvalitet och effekter bör vara de viktigaste kriterierna när man besluter om servicen. Konkurrensutsättning får inte göras på bekostnad av kvalitet och effektivitet och inte heller för att försämra de anställdas arbetsvillkor
  • beställar-utförarmodellen kan utnyttjas när det medför ökad effektivitet i organisationen. Ingen organisationsmodell är och får vara ett självändamål. Olika modeller utnyttjas på mest ändamålsenliga sätt i den kommunala serviceproduktionen
  • privata serviceproducenter, föreningar, stiftelser och företag kan utnyttjas i den kommunala serviceproduktionen. Kommunens egen produktion bibehålls i alla branscher på en sådan nivå, att man med den kan utjämna svängningarna på marknaden. Existensen av en egen produktion garanterar också kompetensen för upphandling. Det är väsentligt att kommunen och dess demokratiskt valda organ är beställare av serviceproduktionen också i de fall där producenten är en privat aktör
  • service som riktar sig direkt till människor bör i huvudsak produceras av kommunen själv. Härigenom garanteras servicens kvalitet och säkerhet för alla kommuninvånare på bästa möjliga sätt. Den kommunala servicen utgör stommen för utvecklingen av vår välfärdsmodell även i fortsättningen
  • man bör förhålla sig kritiskt till användningen av allehanda konsulter i kommunernas verksamhet. Den egna tjänstemannakårens insats i utvecklingsarbetet får inte underskattas.

Effektivare användning av verksamhetsutrymmen

  • kommunen äger utrymmen, är hyresgäst samt medverkar i utrymmeslösningar på kompanjonsbasis. Utrymmesfrågorna avgörs i varje enskilt fall utgående från vad som är bäst för serviceproduktionen
  • i fastigheternas grundreparationer investeras medel i tillräckligt god tid för att undvika överstora renoveringskostnader
  • samnyttjandet av verksamhetsutrymmen ökas och nya verksamhetspunkter strävar man att göra till allaktivitetsutrymmen
  • den aktiva kvälls- och veckoslutsanvändningen av skolfastigheter och andra för fritidsbruk lämpliga utrymmen ökas

En effektiv sysselsättnings- och näringspolitik tryggar kommunens ekonomi

  • den rättvisa kommunen tar sitt ansvar för sysselsättningen
  • med företagskuvöser, stöd för samarbete mellan näringsliv och utbildning, genom att skapa teknologiska förutsättningar, regionalt samarbete och aktiv planläggnings- och markpolitik kan kommunerna befrämja företagsverksamhet och sysselsättning
  • med stöd till små och medelstora företag hjälper man dem att fungera i hela landskapet. Villkor för företagsstöden bör vara att företagen upprätthåller och förbättrar sysselsättningen
  • satsningar på kunnande tryggar konkurrenskraften på lång sikt. Det innebär mångsidiga utbildningsmöjligheter och satsningar på forskning
  • goda trafikförbindelser och kvalitativ offentlig infrastruktur skapar förutsättningar för företagslivet att utvecklas
  • med planläggnings- och markpolitik skapar man förutsättningar för näringslivet att utvecklas och växa så att det även uppstår nya arbetsplatser
  • besvärsförfarandet i anslutning till planläggning och markpolitik bör försnabbas samtidigt som medborgarnas rättigheter tryggas
  • arbetskraftscentralernas- och servicepunkternas verksamhet förstärks och samarbetet mellan myndigheterna ökas
  • bekämpandet av långtidsarbetslösheten ses som en lång process där man genom rehabilitering skapar förutsättningar för en återgång till arbetslivet
  • vi ska se till att det finns tillräckligt med sysselsättningsanslag i kommunerna för att framför allt råda bot på långtidsarbetslösheten och arbetslösheten bland invandrare.Vi bör särskilt se till att inte långtidsarbetslösheten ökar i samband med produktionsnedläggningar
  • för strukturomvandlingsorter bör reserveras tillräckligt med statliga pengar och resurser för att möjliggöra ny sysselsättning bla genom utbildning och nyföretagsverksamhet. Kommunen bör med egna satsningar hjälpa till att hitta ny företagsamhet
  • kommunen ser till att det finns möjligheter till vuxenutbildning och omskolning
  • ungdomar utan arbets- och studieplats engageras utan dröjsmål i aktiv verksamhet den rättvisa kommunen erbjuder arbetslösa ungdomar praktikplatser och tillfälliga arbetsplatser samt arbetsverkstäder
  • invandrarna betraktas som en resurs. Integreringen av invandrarna befrämjas, språkundervisningen förbättras och vi vill motverka segregering av invandrare till vissa områden
  • hänvisningen av invandrarna till språkundervisning effektiveras i syfte att förbättra möjligheterna att bli sysselsatt

Invånarnas påverkningsmöjligheter förbättras

  • Den rättvisa kommunen ser till att invånarna har möjligheter att påverka
  • Besluts -och responssystemen utvecklas
  • I syfte att öka den kommunala demokratin kan man pröva olika ledningsmodeller och nya innovativa modeller
  • de kommunala organens offentliga föredragningslistor med bilagor samt beslut med omröstningar görs synliga och tillgängliga på webben
  • responssystemen utvecklas och man strävar aktivt till att höra invånarna
  • minst en gång per år ordnas temadagar under vilka folk har möjlighet att träffa beslutsfattarna och den högsta tjänstemannaledningen i den egna kommunen
  • för att öka den kommunala demokratin kan man pröva olika tillämpningar av borgmästarmodellen samt olika ledningssystem
  • i syfte att öka röstningsaktiviteten ordnas aktiveringskampanjer. Röstningslokalerna placeras på sådana ställen där människorna även i övrigt rör sig: i köpcentra, bibliotek osv. Vid behov bör kommunen ordna en mobil röstningsplats som rör sig i olika delar av kommunen
  • medborgarfostran och samhälleliga frågor bör ingå i skolundervisningen - att rösta är en medborgerlig rättighet och skyldighet.

[kuva poistettu]