Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SDP/490

Suomen Sosialidemokraattinen Puolue

Valprogram 2003


  • Puolue: Suomen Sosialidemokraattinen Puolue
  • Otsikko: Valprogram 2003
  • Vuosi: 2003
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

SDP:s valprogram 2003

Det säkra alternativet

- genom arbete tryggar vi välfärdssamhället

Finland har lyfts upp ur depression och massarbetslöshet. Statsekonomin har balanserats, och skuldsättningen är under kontroll. Räntorna har sjunkit och ekonomins hjul rullar. Sysselsättningen har förbättrats. För detta behövdes två valperioders samarbete på bred bas, men även hårda uppoffringar. Nu bör vi se till att dessa ansträngningar inte rinner ut i sanden.

Även om grunden för Finlands ekonomi är stark, står vi inte utanför världsekonomins svårigheter och osäkerheter. Vi står inför nya utmaningar. Vår befolkning åldras, vilket ökar behovet av tjänster. Vidare bör långtidsarbetslöshetens hårda kärna knäckas. Det är dags för en ansvarsfull och stabil samarbetspolitik.

Basen för Finlands ekonomi bör skötas. Det betyder satsningar på tillväxt och sysselsättning. Vi bör våga stöda och utveckla utbildningen, forskningen och produktutvecklingen samt företagsamheten för att vi ska klara oss också i framtiden. Samhället bör för sin del ge alla arbetsföra medborgare möjligheten att genom arbete komma med sin egen insats - i lönearbete eller som företagare - i byggandet av den finländska välfärden.

Socialdemokraternas insatsområden under den kommande valperioden är att förbättra sysselsättningen och att sköta om tjänsterna. Det betyder att resurser tryggas för hälsovård, skola, dagvård och åldringsvård. Vi behöver reformer med vilka överlappningar elimineras och som garanterar att skattebetalarnas pengar används så effektivt och högklassigt som möjligt.

1. 100 000 nya jobb

Att förbättra sysselsättningen bör vara grunden för allt reformarbete i samhället. En sund ekonomisk politik och en stark tillväxtpolitik som är förenlig med den hållbara utvecklingen är socialdemokraternas utgångspunkter också för den kommande valperioden. Den offentliga ekonomin bör skötas under alla förhållanden.

Sedan år 1995 har 300 000 nya jobb skapats i vårt land. Under den kommande valperioden behöver vi ytterligare 100 000 jobb.

Under den gångna vintern har utsikterna för den internationella ekonomin blivit allt mera osäkra. En ökning av sysselsättningen och en minskning av arbetslösheten beror därför i allt större utsträckning på den inhemska ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken.

Den nya regeringen bör inleda sitt arbete med ett starkt tillväxt- och sysselsättningsprogram för vilket behövs ett omfattande samhälleligt stöd av olika intressekretsar. I tillväxtprogrammet ingår en ökning av resurserna för forskning och produktutveckling, satsningar på kompetens och stöd för företagsamheten. En del av programmet bör utgöras av beredskapen att fortsätta en inkomstpolitik som stöder sysselsättningen, säkerställer en stabil utveckling av löntagarnas realintäkter och möjliggör uppkomsten av nya jobb. Rörelseutrymmet för beskattningen bör utnyttjas återhållsamt och noggrant så att det stöder sysselsättningen. Servicebranschernas möjligheter att sysselsätta bör förstärkas.

Den aktiva arbetskraftspolitiken bör fortsätta. Ungdomsarbetslösheten bör brytas genom en garanti för antingen en utbildnings-, arbets- eller praktikantplats. Speciella insatser behövs för att knäcka långtidsarbetslösheten. Arbetsmarknadsstödet bör förbättras och utvecklas till ett verkligt aktivstöd. Arbetsmarknadsstödet bör i större utsträckning än i dag användas som ett aktivt sysselsättningsstöd för företagen som anställer personer som har varit arbetslösa i mer än 100 dagar eller sådana specialgrupper med arbetsmarknadsstöd som är svåra att sysselsätta.

2. Fungerande hälsovårdstjänster

Socialdemokraterna vill säkerställa tillgången till vård och förkorta vårdköerna. En vårdgaranti som bestämmer tidsgränserna för de grundläggande läkartjänsterna, specialsjukvården och operationerna bör genomföras. Primärvården bör förbättras, så att patienterna kan komma till läkare så snabbt som möjligt. Det bör i hela landet skapas en fungerande och ekonomisk vårdgradering som grundar sig på ett bättre fungerande samarbete mellan primärvården och specialsjukvården än det nuvarande. Man bör effektivera den förebyggande verksamheten som främjar medborgarnas hälsa. Ansvarsfördelningen mellan kommunerna och sjukhussamkommunerna bör göras tydligare.

Socialdemokraterna är beredda att under den kommande valperioden använda 400 miljoner euro för att förbättra hälsovårdsservicen, att få köerna avklarade och att förbättra hälsovårdspersonalens arbetsförhållanden. Förutsättningen för denna tilläggsfinansiering är att man i hälsovården genomför tillräckliga reformer som avvecklar onödig administration och avskaffar stela gränser mellan arbetsuppgifterna.

Orsakerna till den ökande skillnaden mellan olika befolkningsgruppers hälsa bör utredas, och sådana hälsoskillnader som beror på människornas socioekonomiska ställning och hemtrakt bör minskas. Utslagningen av personer som lider av svåra mentalhygieniska problem för förhindras. Därför bör psykiatriska patienters öppenvårdsservice, serviceboende och ekonomiska trygghet förbättras.

Det bör utbildas fler läkare och annan vårdpersonal. Det bör bli lättare att bevilja läkarkompetens för dem som fått läkarutbildning utomlands genom att se till att det finns tillräcklig språk- och annan utbildning. Man bör avtala med läkarna om att de som motvikt till den dyra utbildning som samhället erbjuder är beredda att de första åren arbeta inom den offentliga hälsovården. Läkare bör befrias från administrativa uppgifter så de kan utföra egentlig kundservice. I hälsovården bör datatekniken utnyttjas mera än i dag.

3. Barn och unga behöver vuxna

Barn och unga behöver tid, uppmärksamhet, gränser, kärlek och omsorg av vuxna. För att skapa en bättre uppväxtmiljö bör föräldrarna stöttas i deras fostringsarbete. Rådgivningsbyråerna för barn bör utvecklas till rådgivningsbyråer för välmående som kan hjälpa föräldrarna i fostran av barnen. Samarbetet mellan skolan och hemmet bör utvecklas och den tid som används för samarbete med hemmet bör beaktas i lärarnas arbetstid.

Eftermiddagsvården för små skolbarn bör genomföras under nästa valperiod börjande med ettorna. Kommunerna har ansvaret för att arrangera den, men i det praktiska genomförandet kan olika frivilligorganisationer och andra samfund anlitas.

Antalet vuxna som arbetar med barn och unga bör ökas. Målet under den kommande valperioden att öka antalet personer som arbetar i skolor och daghem samt i klubbverksamheten med 10 000 personer. En del av ökningen kan genomföras genom interna arrangemang i kommunerna.

Barnens rätt till en hälsosam och trygg inlärningsmiljö bör genomföras bl.a. genom att effektivera renoveringen av mögelskolor. Barnens och ungdomarnas skola och fritid bör kunna vara drog- och alkoholfri.

Flexibiliteten i arbetslivet bör ökas till gagn för familjerna. För att förkorta barnfamiljernas arbetstid bör rätten till partiell vårdpenning och vårdledighet utvidgas att gälla föräldrarna tills barnet börjar i tredje klass. Barnens föräldrar bör genom kollektivavtal ges möjligheten att minst två gånger om året träffa sina barns lärare och andra fostrare.

Barnbidragssystemets struktur bör utvecklas och barnbidragen bör höjas så att höjningen i första skedet gäller det första barnet. Barnförhöjningen för ensamförsörjare bör höjas.

Barnen behöver en egen barnombudsman för att bevaka deras intressen i det offentliga beslutfattandet och i samhället i övrigt.

4. En trygg vardag

Ett fungerande och jämlikt välfärdssamhälle är bästa garantin för alla medborgares trygghet. Den fysiska tryggheten är vid sidan av den sociala och ekonomiska tryggheten en del av välfärdssamhället.

De olägenheter som beror på kriminalitet och annan otrygghet inverkar starkast på de vanliga finländarna. Verksamheten mot kriminaliteten effektiveras både genom förebyggande verksamhet och genom polisarbete. Samtidigt som polisförvaltningen utvecklas och görs lättare bör antalet poliser i fältarbete och i brottsutredningen ökas. Arbetet för att avvärja den grå ekonomin, den organiserade och internationella kriminaliteten bör effektiveras.

Ytterligare resurser bör tillsättas i arbetet mot droger.

Brottsoffret bör lättare och säkrare få rättvisa. Åklagarna bör driva offrets ersättningskrav effektivare än i dag och myndigheterna bör aktivt se till att offren blir informerade om sina rättigheter. Brottsofferjourens verksamhetsförutsättningar och tillgången till annan krishjälp bör garanteras i hela landet.

Personer som arbetar i butiker, restauranger, kollektivtrafik och annan kundservice bör få bättre skydd i sitt arbete än i dag. Missförhållandena med ensamarbetet bör åtgärdas genom utbildning, utveckling av arbetarskyddet och utnyttjande av den nya tekniken.

5. Arbetslivet bör utvecklas och utslagning förebyggas

Under senare år har centrala arbetslagar reformerats, börjande med lagen om arbetsavtal, så att de bättre motsvarar 2000-talets arbetsliv. Denna utveckling bör fortsätta. Ett avtalssystem och en lagberedning på trepartsbasis skapar grunden för utvecklingen av arbetslivet.

Man bör reagera på de ändringar som skett i arbetslivet. Systemen för medinflytande bör utvecklas på ett sätt som ökar den likvärdiga avtalsverksamheten på arbetsplatserna och stöder utvecklingen av arbetsgemenskapen och ökningen av arbetstagarnas yrkeskunskaper. Utnyttjandet av korttidsanställningar bör minskas och det allmänna bör föregå med gott exempel.

Då arbetslivet utsätts för ändringar och kriser behövs nya verksamhetsformer som alternativ till de traditionella uppsägningarna. Arbetstagarnas anställningstrygghet bör förstärkas genom att skärpa arbetsgivarens skyldighet att omplacera och omskola anställda.

Finland hör fortfarande till de tre länder i världen med den jämnaste inkomstfördelningen. Vi bör också i fortsättningen med full kraft motverka ökningen av inkomstskillnader, utslagning och fattigdom.

Den viktigaste medicinen mot fattigdom är möjligheten till en fast heltidsanställning. Målet om en minimiarbetstid som avtalades i samband med det inkomstpolitiska avtalet är en öppning i rätt riktning.

Förutom arbetsplatser behövs fungerande tjänster till rimliga priser och fungerande inkomstöverföringar. De luckor som finns i socialskyddet bör repareras. Småinkomsttagarfamiljer bör också i fortsättningen garanteras fri dagvård. Eftermiddagsklubbarnas avgifter bör vara på en sådan nivå att de inte förhindrar de fattigaste familjers barn att delta.

Långtidsarbetslösa och personer som de facto har förlorat sin arbetsförmåga bör garanteras en mänsklig behandling och pensionering enligt den så kallade Taipalemodellen.

6. Jämställdheten bör förstärkas

Arbetet för ett jämställdare samhälle bör fortsätta - kvinnor och män bör ha likvärdiga möjligheter att delta i både arbets- och familjeliv. Alla drar nytta av jämlika och rättvisa löner. På arbetsmarknaden bör man sträva efter att avskaffa mans- och kvinnoyrken. Arbetsmarknadsorganisationerna bör komma överens om att öka jämförelserna av arbetsvärderingen på arbetsplatserna. Den inkomstutjämnande inkomstpolitiken bör fortsätta.

Papporna bör uppmuntras att ta faderskaps- och föräldraledighet. Arbetsgivarkostnaderna bör delas jämnare mellan kvinno- och mansdominerade branscher.

Beskattningen bör stötta likvärdigheten mellan könen och möjligheten att delta i arbetslivet. Därför motsätter vi oss förslagen till en återgång till sambeskattning av makarna, vilket skulle gagna i synnerhet storinkomstfamiljer med en inkomsttagare.

Socialdemokraterna har förbundit sig vid kvotprincipen när det gäller att fördela uppgifterna i samhället. Detta har redan gett positiva resultat som syns i ett ökat antal kvinnliga kandidater och ett ökat deltagande av kvinnor i samhällsverksamheten. Jämlikheten bör också ökas i de ledande posterna i det ekonomiska livet.

7. Vi bör ta hand om pensionärerna och förbereda oss för att befolkningen blir äldre

I arbetslivet bör man anpassa sig till den förväntade ändringen i åldersstrukturen. Arbetsgemenskapen bör stöda äldre arbetstagare så att de fortsätter i sitt arbete. Detta sker genom att utveckla arbetsmiljön, genom olika arbetsarrangemang, rehabilitering och genom att uppdatera äldre arbetstagares yrkeskunnighet.

Pensionärerna är berättigade till ett aktivt liv och fungerande tjänster. Under den kommande valperioden bör man förbereda en plan där de olika förvaltningsgrenarna i samverkan förbereder sig för en ökning av den äldre befolkningen. Åtgärderna bör stötta åldringarnas initiativförmåga och en god ålderdom och göra det möjligt för åldringarna att bo hemma så länge som möjligt. Genom ökad rehabilitering och en rätt inriktad bostadsproduktion hjälper vi äldre personer att klara sig i vardagslivet bättre än i dag. De öppna tjänsterna utgör tyngdpunkten i utvecklingen av servicen och den kan genomföras av kommunerna, samfund och privata tjänstproducenter.

Antalet åldringar som behöver specialomsorg kommer att öka. Vi bör bereda oss för detta långsiktigt genom att utveckla tjänster och bostäder avsedda för åldringar och veteraner och genom att stöda den frivilliga medborgarverksamheten. Antalet vårdpersonal bör ökas för att främja en god kvalitet på servicen. Detta kan förberedas genom ökad utbildning inom omsorgsyrkena.

8. För en hållbar miljö

Produktions- och konsumtionssätten bör ändras i en med tanke på miljön hållbarare riktning genom att bl.a. utveckla miljöskatterna. Utsläppen av växthusgaser bör ytterligare minskas både genom inhemska åtgärder och med internationellt samarbete. Vattenskyddet bör effektiveras.

Östersjön bör skyddas och den bör klassificeras som ett särskilt sårbart havsområde. Under valperioden bör fattas beslut om anskaffningen av ett kombinerat oljebekämpningsfartyg/isbrytare. Det bör sörjas för att godkända naturskyddsprogram genomförs och finansieras. Anslag bör reserveras för att genomföra av ett program för att skydda skogarna i södra Finland. Utvecklingen av natur- och rekreationsturismen bör stödas. Avkall på allemansrättigheterna får inte göras.

En aktiv bostadspolitik behövs för att se till att bostadsbristen inte utgör ett hinder för att skapa nya jobb. En ytterligare utveckling av aravasystemet behövs för att trygga möjligheten att bo på hyra till ett rimligt pris och så att boendet har en tillräckligt god kvalitet.

9. För en balanserad regional utveckling

Det finns i vårt land ett behov av att också i fortsättningen utveckla regionerna likvärdigt så att de olika delarna av landet inte ställs mot varandra. Den nationella konkurrenskraften grundar sig på starka regioner som stöder sig på sin kompetens. Kärnan i den kommande valperiodens regionalpolitik är att förstärka nätverket av regioncentra som grundar sig på livskraften i stadsregioner av olika storlekar. De fungerar som motorer för utvecklingen. I växelverkan mellan regioncentra och den omgivande landsbygden utvecklas även landsbygdens livskraft.

Tillväxten som koncentrerar sig på alltför få tillväxtcentra bör decentraliseras genom att fortsätta och effektivera genomförandet av regioncenterprogrammet. En hållbar regionalpolitik grundar sig på regionernas egen styrka, initiativförmåga och en höjning av befolkningens kompetensnivå.

Den regionala effektiviteten inom högskoleundervisningen och forskningen bör stödas liksom yrkeshögskolorna behöver stöd för att delta i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Kompetenscenterprogrammet bör fortsätta. Även regionaliseringen av statens funktioner bör fortsätta.

På basis av det experiment med lägre socialskyddsavgifter som inleddes i början av detta år bör man evaluera användbarheten och resultaten av de regionala skattestöden. Behoven att förnya regionförvaltningen bör evalueras på basen av de erfarenheter som man har fått av länsreformen och experimentet med Kajanalandsmodellen.

Tillgången till snabba och förmånliga datakommunikationer bör tryggas i hela landet.

Stadsnätets övergripande utveckling stöds genom en tillväxtcenter- och stadspolitik. Kommunerna inom Helsingforsregionen bör fås in i ett tätare samarbete för att trygga en bättre service och en gemensam mark-, bostads- och trafikpolitik.

Den kommunala ekonomin stabiliseras genom en övergång till en budgetering av bastjänsterna, där man kommer överens om den kommunala serviceproduktionens miniminivå och statens andel för finansieringen av den. För att kunna producera bastjänster av god kvalitet och till rimliga kostnader, bör kommunerna öka sin samverkan och kommunerna bör uppmuntras till sammanslagningar.

10. Alla har rätt kultur

Varje människas möjligheter till en kreativ kulturverksamhet, egna kulturupplevelser samt en självständig tolkning av världen och sin tillvaro bör förbättras. De har en stor inverkan på individens och samfundets välmående, kreativitet och innovationsanda. Man bör speciellt komma ihåg barn och unga.

Den finländska kulturen sysselsätter och är en av våra tillväxtbranscher. Förutsättningarna för ett yrkesmässigt utövande av konst bör tryggas. Förutsättningarna för fria konstnärer, hantverkare och forskare att verka i sina yrken bör förbättras genom att sörja för deras sociala trygghet. Detta kan påverkas också genom att bättre än i dag sammanjämka konstutbildningens och arbetsmarknadens behov.

Det offentliga, för kunderna kostnadsfria bibliotekssystemet bör utvecklas. I hela landet, även inom tätorterna, bör det upprätthållas ett tillräckligt tätt biblioteksnätverk. Skolbiblioteksverksamheten bör utvecklas i synnerhet där det allmänna biblioteksnätet är glest.

Finländarna bör oberoende av förmögenhet och boningsort kunna njuta av kulturen. Den med tittarlicenser finansierade televisions- och radioverksamheten bör ta sin del av ansvaret för detta.

Ungdoms-, idrotts-, kultur-, social- och bildningsorganisationer gör ett värdefullt frivilligarbete. Man bör sörja för dessa organisationers verksamhetsförutsättningar.

11. En stabil utrikes- och säkerhetspolitik

Finlands internationella läge är i dag starkare än någonsin tidigare. Det är dels ett resultat av en välskött utrikespolitik, dels av att det kalla kriget upphört och att landet blivit medlem i EU. Vårt utrikespolitiska linjeval stöds av den stora majoriteten av befolkningen.

Finland bör målmedvetet delta i det multilaterala samarbetet för att bygga en jämlikare värld och för att avvärja nya hot mot säkerheten. Finland bör fortsätta sitt aktiva och konstruktiva deltagande i beslutfattandet inom EU. Centrala uppgifter under den kommande valperioden är att EU:s utvidgning genomförs på ett kontrollerat sätt och att EU:s beslutfattande förnyas.

I nästa regeringsprogram bör skrivas in att Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska linje kommer att fortsätta på grundval av en militär alliansfrihet och ett trovärdigt försvar. Under den kommande valperioden är det nödvändigt att föra en öppen och mångsidig debatt om ändringarna av de europeiska säkerhetsstrukturerna samt om den finländska säkerhetspolitikens alternativ. Den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse som färdigställs år 2004 utgör en god grund för denna debatt.

12. För ett omfattande samarbete

De resultat som uppnåtts med den ekonomiska politik som bedrivits under de senaste två regeringsperioderna skapar en fast grund för att lösa de utmaningar som landet under de närmaste åren kommer att stå inför. Även den kommande regeringens verksamhet bör grunda sig på ett tydligt ekonomiskpolitiskt program där regeringspartierna genom gemensamma överenskommelser definierar de konkreta målen och tar upp effektiva medel för att nå dem.

Socialdemokraterna vill inom ett omfattande samarbete göra upp ett nytt program för att få fart på tillväxten, sänka arbetslösheten och trygga fungerande offentliga tjänster. Socialdemokraterna är beredda till ett starkt arbetsmarknadssamarbete på trepartsbasis och till ett öppet umgänge med alla samhällskretsar för att förverkliga dessa mål.