Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SDP/492

Suomen Sosialidemokraattinen Puolue

SDP:s mål för mandatperioden 2007-2011


  • Puolue: Suomen Sosialidemokraattinen Puolue
  • Otsikko: SDP:s mål för mandatperioden 2007-2011
  • Vuosi: 2007
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

SDP:s mål för mandatperioden 2007-2011

  • Ett rejält Finland - med din röst
  • Målet är full sysselsättning och ett jämlikt arbetsliv
  • För en rättvis och sysselsättande beskattning
  • Fattigdomen bör minskas och utslagningen förebyggas
  • Mera personal för vård och omsorg
  • Vi förstärker den goda finländska hälsovården
  • Vi förbättrar barnens och ungdomarnas välbefinnande
  • Finland oberoende av olja senast år 2030
  • Alla med i kompetens- och informationssamhället
  • Vi förstärker förutsättningarna för medborgarverksamheten
  • Vi utvecklar trafiklederna
  • Livskraft åt kommunerna och regionerna
  • För bättre boende
  • Trygghet i vardagslivet
  • En värld i samarbete

3.2.2007

Ett rejält Finland - med Din röst

Socialdemokraternas mål är ett välfärdssamhälle, som erbjuder förutsättningar för ett gott liv för alla: arbete och service samt socialskydd.

När socialdemokraterna blev regeringsansvariga år 1995, led vårt samhälle av massarbetslöshet, stor statlig skuldsättning och andra följder av den djupa ekonomiska krisen. Sedan dess har man med långsiktigt arbete skapat förutsättningar för en stabil ekonomisk tillväxt, förbättrad sysselsättning och utveckling av välfärdsservicen. Den offentliga ekonomin har stabiliserats och skuldsättningsspiralen har brutits.

Med hjälp av stabil ekonomisk- och inkomstpolitik samt forskning och utbildning på bred bas lade kunniga mänskor grunden för det finländska informationssamhällets uppkomst. Genom inkomstpolitiska lösningar tryggades en positiv utveckling av köpkraften. Sysselsättningen ökar alltjämnt och arbetslösheten minskar.

Genom reformerna inom hälsovården har operations- och vårdköerna förkortats. Eftermiddagsverksamheten för små skolbarn har förverkligats. Kostnaderna för familjeledigheter har utjämnats och såväl barnbidragen som hemvårdsstödet har höjts. Folkpensionerna har höjts i två repriser och avlägsnandet av dyrortsklassificeringen höjer en del av dem ytterligare. Studiestödet och utkomststödet har höjts. Likaså har bostadsbidraget för långtidsarbetslösa förbättrats. Trots allt detta återstår mycket att göra under de kommande åren.

Den åldrande befolkningen utgör en utmaning som man bör kunna besvara. Kostnaderna för vård och omsorg kommer att öka kraftigt. För att trygga nivån på pensionerna bör man vara beredd på en måttlig förhöjning av arbetspensionsavgifterna under de närmaste åren. Rättvisan mellan generationerna förutsätter att vi i dag skapar en hållbar ekonomi och eftersträvar överskott i statsekonomin. Samtidigt bör staten se till att statens egen pensionsfondering gradvis ökas.

Valet erbjuder alternativ. SDP är redo att genomföra sina mål i ett regeringssamarbete på bred bas. Därför eftersträvar vi ställningen som största parti. Vi är redo att fortsätta våra ansträngningar för att förbättra sysselsättningen, avlägsna fattigdomen och utveckla primärservicen - framför allt servicen för åldringar och handikappade. Vi förbinder oss att under den kommande mandatperioden satsa dubbelt så mycket på välfärden i jämförelse med det som vi lovade inför föregående riksdagsval. Samtidigt tar vi hand om miljöns välbefinnande på ett hållbart sätt. För att våra mål skall kunna förverkligas behöver vi Din röst.

Vi befrämjar jämlikhet såväl i samhället som i vår egen verksamhet. Vi förbinder oss till att även i fortsättningen dela ministeruppdragen jämnt mellan kvinnor och män.

Målet är full sysselsättning och ett jämlikt arbetsliv

  • Vårt mål är att även under nästa mandatperiod skapa 100 000 nya arbetsplatser.
  • Vi fortsätter en arbetsmarknadspolitik som stöder sysselsättningen och befrämjar jämlikheten.
  • Vi satsar på geografisk rörlighet och flexibilitet mellan yrken.
  • Vi eliminerar ungdomsarbetslösheten.
  • Vi utökar arbetsverkstäderna.
  • Vi minskar på ofrivilligt deltids- och visstidsarbete.
  • Vi utarbetar klara villkor för användningen av hyrd arbetskraft.
  • Vi skärper villkoren för stöd till företagen.
  • Vi stärker förtroendemännens ställning.
  • Vi befrämjar jämlikheten i arbetslivet.

Utvecklingen av välfärdssamhället förutsätter full sysselsättning. En förbättrad sysselsättning bör utgöra grunden för det samhälleliga reformarbetet. Omsorgen om en god sysselsättning är den bästa politiken mot fattigdom och utslagning. Med arbetet skapas förutsättningarna för att man skall kunna ta hand om de som har det allra sämst ställt i samhället.

Finland har rest sig från lågkonjunkturen under det föregående decenniet. I dag är cirka 400 000 fler mänskor i arbete än under den djupaste recessionen. Under innevarande regeringsperiod har redan skapas 100 000 nya arbetsplatser. Under den kommande mandatperioden behöver vi ytterligare 100 000 arbetsplatser till. Det kommer att vara svårare att nå upp till målet än under innevarande mandatperiod, men socialdemokraterna är redo att anta utmaningen.
En sund ekonomisk politik och en stark tillväxtpolitik i enlighet med hållbar utveckling, är utgångspunkten för socialdemokraterna också under den kommande mandatperioden. Vårt mål är full sysselsättning. Arbetet är såväl en rättighet som skyldighet för varje medborgare som är i arbetsför ålder och har arbetsförmåga. Under innevarande mandatperiod har man med hjälp av de inkomstpolitiska lösningarna lyckats skapa stabilitet och förutsägbarhet i nationalekonomin, vilket har lett till att vårt lands arbete och produktion har ökat. Det är skäl att fortsätta denna samarbetspolitik även i framtiden.

Utvecklingen inom produktionsteknologin och förändringarna i världsekonomins arbetsfördelning förutsätter anpassning av alla ekonomiska aktörer. Socialdemokraterna strävar med sin politik att skapa sådana färdigheter hos mänskorna att de kan utnyttja möjligheterna i den nya ekonomin och att hjälpa dem att behärska de risker som utvecklingen för med sig. Ett flertal åtgärder sätts in för att göra det möjligt att röra sig mellan olika yrken och områden. Arbetskraftens rörlighet stöds genom skattesänkningar för små inkomster. Beskattningen av kommenderad personal rättas till. Avdraget för resekostnader i beskattningen reformeras så att den egna andelen minskas och systemet förenklas. En del av kostnaderna för en andra bostad som är nödvändig för arbetet blir avdragsgiltiga i beskattningen.

Finland behöver nya företag och företagare. Antalet företag har vuxit snabbt under de senaste åren - i synnerhet i servicebranscherna. En utmaning i fortsättningen är att skapa tillväxtföretag, som kan ersätta de arbetsplatser som försvinner från markanden. Förutsättningarna för företagens finansiering upprätthålls och företagsbeskattningen hålls på en konkurrenskraftig nivå.

Villkoren för de företagsstöd som samhället har beviljat bör skärpas så att de i högre grad än hittills upprätthåller och förbättrar sysselsättningen. När ett lönsamt företag flyttar sin verksamhet utomlands och minskar sin personal i Finland, förlängs tiden för återkrav för de investeringsstöd som företaget fått. För återindrivning av övriga utvecklingsstöd skapas spelregler.

Utbudet utökas av grundläggande yrkesutbildning för vuxna, av utbildning för yrkesexamen och av läroavtalsutbildning. Yrkesutbildningen effektiveras genom att höja andelen elever som går från den grundläggande utbildningen (grundskolan) direkt till den grundläggande yrkesutbildningen och genom att förbättra de stödfunktioner , framför allt studiehandledningen som behövs för att slutföra utbildningen.

Ungdomsarbetslösheten bör fås bort för att man skall kunna förebygga utslagning. Under den kommande mandatperioden är målet för varje ungdom att i stället för att lyfta utkomststöd antingen studera, arbeta eller delta i verksamhet som förbättrar yrkeskunskapen. Det behövs åtgärder med vilka en ungdom som lider av skolgångssvårigheter förmås att gå i skolan. Till exempel med hjälp av "haaviheikki"-metoden som man har positiva erfarenheter av i Vanda. Arbetsverkstäderna utökas och allt flera arbetsverkstäder görs permanenta för att förbättra deras kvalitet. För att ungdomarna skall komma i kontakt med arbetslivet förhandlar staten fram ett avtal med arbetsmarknadsorganisationerna i syfte att öka antalet sommarjobb för unga.

Sysselsättningen av personer med nedsatt arbetsförmåga befrämjas genom sänkning av arbetsgivaravgifterna.

Oron för arbetet och utkomsten är de svåraste hoten mot att folk skall orka. Heltidsarbete är en mänsklig rättighet. Deltidsarbete bör vara en möjlighet för de som själva önskar det, till exempel småbarnsföräldrar.

Användningen av ofrivilliga atypiska arbetsförhållanden minskas och snuttarbeten ändras till permanenta arbetsförhållanden. Den offentliga sektorn bör här föregå med gott exempel. Kommunerna och staten bör i egenskap av arbetsgivare sträva till permanenta heltidsarbetsförhållanden, t.ex. genom att ta i bruk s.k. vikariebanker, där vikarierna är fast anställda. Rättigheterna för hyrd arbetskraft förbättras. För användningen av hyrd arbetskraft fastställs klara villkor. övervakningen av spelreglerna i arbetslivet förstärks. Arbetsplatsernas förtroendemän får en starkare ställning.

Arbetslöshetsskyddet utvecklas som en helhet i en riktning som gynnar aktivitet. Omställningsskyddet utvecklas så att det för sådana som varit länge i arbetet blir möjligt att studera, t.o.m. att avlägga en hel yrkesexamen.

Mänskorna på arbetsplatserna bör beaktas mera än tidigare. Slitande arbetsgemenskaper bör förändras till gemenskaper som stöder mänskorna och deras starka sidor. Arbetstiderna bör vara sådana att mänskorna orkar såväl i arbetet som i sitt övriga liv. Arbetet, fritiden och vilan bör vara i balans med varandra.

Jämställdheten i arbetslivet befrämjas på olika sätt, t.ex. genom samarbete mellan arbetsmarknadsparterna samt genom att skapa likvärdiga möjligheter för kvinnor och män att utbilda sig och göra karriär. Med hjälp av jämställdhetsplaner uppgjorda enligt jämställdhetslagen och med kartläggning av lönerna befrämjas jämställdheten i lönesättningen och utvecklingen av personalens kunnande.

För en rättvis och sysselsättande beskattning

  • Vi lindrar beskattningen av arbete måttligt och med tyngdpunkten på små- och medelinkomsttagare.
  • Vi korrigerar missförhållandena i beskattningen av pensionärer.
  • Vi reformerar arvsskatten så att den blir rättvis.

Under nästa valperiod kommer utrymmet för skattesänkningar att vara mindre än under innevarande period. Vi förbinder oss inte till skattesänkningsbelopp i euro. Under den kommande valperioden avgör vi skattefrågorna utgående från utvecklingen inom ekonomin och sysselsättningen och i samband med lösningarna på arbetsmarknaden. Den främsta tyngdpunkten är att trygga välfärden och servicen. Det är en viktig princip att skatterna anpassas till betalningsförmågan. Utvecklingen av beskattningen styrs såväl av sysselsättningen som i allt högre grad av miljöhänsyn.

Beskattningen av arbete sänks. Tyngdpunkten i lindringen läggs på små- och medelinkomsttagare. Orättvisorna i beskattningen av pensionärer korrigeras. Bristerna i arvsskatten rättas till och beskattningen av sedvanliga små arv lindras. Fordonsbeskattningen reformeras utgående från miljöhänsyn. Beskattningen utvecklas så att den bättre beaktar barnfamiljerna.

Fattigdomen bör minskas och utslagningen förebyggas

  • Vi minskar fattigdomen genom att i första hand förbättra sysselsättningen.
  • För dem som är svårast att sysselsätta skapar vi en övergångsarbetsmarknad.
  • Aktiveringsinsatserna tidigareläggs.
  • Vi utvecklar servicen och socialskyddet mera heltäckande.
  • Vi vill ha bort bostadslösheten.

En god sysselsättning är det bästa sättet att förebygga fattigdom och utslagning. Med arbete skapas de förutsättningar som behövs för att man skall kunna ta hand om de som har det allra svårast. När det gäller att förebygga och hantera fattigdom och utslagning är också en fungerande välfärdsservice i nyckelställning. Med service har man ofta effektivare än med pengar kunnat utjämna inkomstskillnader mellan mänskor.

I fråga om inkomstfördelning är Finland fortfarande ett av de jämnaste länderna. Ansträngningarna för att motverka ökade inkomstklyftor, utslagning och fattigdom fortsätter med full styrka. Den viktigaste medicinen mot fattigdom är möjligheten till ett ordinarie heltidsarbete och därför har vi som mål att minska på utnyttjandet av snuttjobb. Utöver arbetsplatser behövs det fungerande service till skäligt pris samt inkomstöverföringar. Luckorna i socialskyddet skall täppas till.

För att nå upp till full sysselsättning skapas en särskild arbetsmarknad för sådana som det är svårt att sysselsätta. För en del är det fråga om ett övergångsskede till den öppna arbetsmarknaden, men för en del är det att permanent förena samhällets stöd och marknadsrelaterade ersättningar. För personer med nedsatt arbetsförmåga görs avdrag i arbetsgivaravgifterna. Tillträdet till arbetsmarknadsstödets aktiveringsåtgärder tidigareläggs till 300 dagar.

Arbetsverkstäderna fördubblas och verksamheten utvidgas även till andra än ungdomar. Genom att höja deltidsvårdbidraget förbättras småbarnsföräldrarnas möjligheter att gå på arbete och skaffa inkomster. De som länge varit arbetslösa och sådana som de facto har förlorat sin arbetsförmåga bör ha möjlighet att gå i pension.

Socialdemokraternas grundtrygghet betyder säkerhet till arbete, bostad, utbildning och behövlig social- och hälsovårdsservice. Inkomstrelaterat socialskydd som införtjänats genom arbete kompletteras av behovsprövat minimiskydd och i sista hand av utkomststöd. Ingen lämnas vind för våg.

Servicen för barn och ungdom blir omskött. Välfungerande rådgivning, dagvård, skolor och skolhälsovård samt hemservice befrämjar i hög grad barnens och deras familjers välbefinnande. Särskild uppmärksamhet fästs vid att förebygga genomklappning i skolan.

Vi genomför riktade åtgärder som förbättrar barnfamiljernas, pensionärernas, de arbetslösas och studerandenas utkomst.

Finland är ett av de få länder där antalet bostadslösa märkbart har minskats. Trots det har vi fortfarande över 7000 bostadslösa. Bostadslösheten bör elimineras. Orsaken till bostadslösheten är inte alltid bristen på bostäder. En del av de bostadslösa saknar de färdigheter som behövs för levnadskontroll och självständigt boende. De felsta bostadslösa behöver en normal hyresbostad, men en del behöver dessutom stöd, som kan erbjudas genom att öka resurserna för socialt disponentskap och boenderådgivning.

Mera personal för vård och omsorg

  • Vi håller våra löften angående pensionerna.
  • Vi behöver 20 000 nya anställda i välfärdsservicen.
  • Vi förstärker stödtjänsterna för egenvårdarna.
  • Vi garanterar tillräcklig hemservice för de äldre.
  • Vi gör upp instruktioner för servicenivån inom äldreomsorgen.
  • Vi utvidgar bedömningen av servicebehovet.
  • Vi tryggar fungerande bostäder för seniorer, handikappade och mentalvårdskonvalescenter.
  • Vi bereder ett handikapp-politiskt program.

En fungerande service är i nyckelställning när det gäller att förebygga fattigdom och utslagning. I framtiden behöver vi allt mera personal i vård- och omsorgsbranschen, i synnerhet för åldringar, veteraner och handikappade. Vi uppskattar att det behövs 20 000 personer till för att sköta välfärdsservicen. Stödtjänsterna för egenvårdare förstärks.

Tillgången och kvaliteten på välfärdsservice tryggas över hela landet. Tillräcklig hemservice och hemsjukvård tryggas för åldringarna. Det behövs servicecentra för äldre, som utöver servicen stöder möjligheterna till att delta i olika aktiviteter, skapa kontakter och idka hobbyverksamhet. Pensionärsorganisationernas arbete för att upprätthålla seniorernas funktionsförmåga understöds.

En plan som sträcker sig över hela valperioden uppgörs för att skapa beredskap för en hållbar och högklassig utveckling av åldringsvården. Kommunerna ges klarare instruktioner än hittills för servicenivån inom åldringsvården. Vi behöver trygg och hemtrevlig omsorg för dementa åldringar och för dem som inte kan ta hand om sig själva. Bedömningen av servicebehovet utvidgas till att omfatta 78-åringarna och för de som fyllt 80 år bör göras hembesök i förebyggande syfte.

I fråga om sammanjämkningen av arbete och familj bör man också beakta inverkan av befolkningens åldrande. De som går i arbete bör ges möjligheter att hjälpa och sköta sina åldriga föräldrar genom smidiga arbetstidsarrangemang.
För seniorer, handikappade och mentalvårdskonvalescenter ordnas fungerande bostäder och tillräcklig stödservice. I syfte att förbättra de handikappades ställning görs ett handikapp-politiskt program, som förbättrar bl.a. deras möjligheter att utnyttja medhjälpare. Vi stöder möjligheterna för mänskor med handikapp och nedsatt kapacitet att skaffa sin utkomst med eget arbete.

Vi står fast vid våra löften om pensionerna. Det är därför nödvändigt att höja arbetspensionsavgifterna måttligt och planmässigt med cirka 0,2 procentenheter per år (0,1 för arbetsgivarna och 0,1 för löntagarna).

Vi förstärker den goda finländska hälsovården

  • Vi förbättrar befolkningens hälsotillstånd.
  • Vi minskar på skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper.
  • Vi förstärker hälsocentralerna och utökar specialkunnandet.
  • Vi förbättrar hälsovården för yrkesstuderande på andra nivån och för studerande i yrkeshögskolorna.

Tyngdpunkten i hälsovården flyttas över på hälsobefrämjande friskvård. Befolkningens allmänna hälsonivå förbättras och skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper jämnas ut. Den offentliga hälsovården utvecklas fortsättningsvis i hela landet.

Befolkningen bör erbjudas allt bättre fungerande och mångsidigare hälsovårdsservice. Primärkommuner som är starkare än de nuvarande förmår ordna hälsovård som är av bättre kvalitet och mångsidigare än den nuvarande - utan onödiga väntetider och vårdköer. I hälsocentraler som har tillräckligt stort befolkningsunderlag kan man skapa fungerande arbetsgemenskaper, i vilka antalet hälsocentralläkare- och skötare är större än i de nuvarande centralerna. En stark och fungerande primärhälsovård minskar effektivt på kostnaderna för specialsjukvård och gör det möjligt att utöka hälsocentralernas service med specialläkare. Hälsovården för yrkessstuderande på andra nivån och för yrkeshögskolestuderande förbättras.

Vi förbättrar barnens och ungdomarnas välbefinnande

  • Vi förlänger föräldraledigheten med en månad.
  • Vi förbättrar barnbidragen, underhållsstödet och vårdbidraget på deltid.
  • Vi ser till att dagvården fungerar.
  • Vi utvecklar barnrådgivningarna till familjerådgivningar.
  • Vi ökar skolhälsovården och mentalvårdsservicen för barn.
  • Vi utvidgar förmiddags- och eftermiddagsverksamheten.

Barnfamiljernas ställning förbättras genom beskattningen och inkomstöverföringarna. Den betalda föräldraledigheten förlängs med en månad. Barnbidraget för det första barnet höjs. Ensamförsörjartillägget på barnbidraget och underhållstödet höjs. Utvidgningen av barnbidraget till att även omfatta 17-åringar utreds ävensom en sammanjämkning av barnbidraget med studiestödet och övriga sociala förmåner.

åldrande och arbetsliv bör bättre än hittills kunna sammanjämkas. Tillgången och kvaliteten på dagvård garanteras. Genom välfärdsservicen skapas jämbördiga möjligheter att delta i arbetslivet för såväl kvinnor som män. För föräldrar med små barn och barn i skolåldern ges bättre möjlighet att om de så vill utföra arbete på deltid. Möjligheterna för föräldrar att delta i såväl arbetslivet som vården av barn underlättas bl.a. genom förhöjning av deltidsvårdbidraget och utveckling av dagvård på deltid.

Papporna uppmuntras att i större utsträckning än hittills delta i barnavården. Ett jämnare utnyttjande av familjeledigheterna mellan könen skall befrämjas. Utjämningen av kostnaderna för familjeledigheterna mellan alla arbetsgivare fortsätts.

Barnrådgivningarna utvecklas till familjerådgivningar, som kan stöda föräldrarna i barnens uppfostran. Samhället bör stöda familjerna på mångahanda sätt så att så att det skapas bästa möjliga förutsättningar för barnens sunda utveckling. Detta tryggar en sund bas även för vuxenlivet.

Hälsoservicen för barn utvecklas. Skolhälsovården förstärks och mentalvårdsservicen för barn och ungdom utökas. Studiehandledarna, kuratorerna och skolpsykologerna stöder de unga som behöver särskild hjälp med sin skolgång. Man bör se till att det finns resurser för dessa stödfunktioner.

Barnen har rätt till en trygg skoldag, vilket bl.a. betyder satsningar på välbefinnande i skolan och ingripande mot mobbning. Målet är att inte ett endaste barn avbryter sin skolgång. Förmiddags- och eftermiddagsverksamheten utvidgas. Hobbyverksamhet integreras i skoldagen. Skolidrotten ökas och skolgårdarna görs mera stimulerande samtidigt som barnen uppmuntras till vardagsmotion.

Finland oberoende av olja senast år 2030

  • Vi kämpar mot klimatförändringen - för ett Finland oberoende av olja.
  • Vi ökar användningen av biobränslen.
  • Vi startar forskningsprogrammet Det energisnåla Finland för att förbättra effektiviteten i energiförbrukningen.
  • Vi tryggar leveranssäker energi till ett skäligt pris.
  • Vi uppmuntrar till skydd av miljön också med ekonomiska medel
  • Vi reformerar fordonsskatten utgående från miljöhänsyn.
  • Vi förbättrar östersjöns tillstånd med omedelbara åtgärder.
  • Vi effektiverar djurskyddet.

Vårt klimat blir ovanligt snabbt varmare under de närmaste åren. Det hotar att förändra hela jordklotets ekosystem. Vi bör förbinda oss till kraftiga åtgärder för att förebygga klimatförändringen. Vårt mål är att Finland skall bli oberoende av olja fram till år 2030. Med samma tidtabell skall andelen förnybara och andra energikällor som inte förorsakar utsläpp av växthusgaser höjas till över hälften av den totala efterfrågan på energi.

För att uppnå dessa mål bör energisparandet effektiveras. Finlands energieffektivitet hör redan nu till den bästa i världen, men den kan förbättras ytterligare. Energieffektiviteten kan förbättras med redan nu kända tekniska metoder, men utöver dem behövs längre utvecklade och helt nya lösningar. Det omfattande forskningsprogrammet Det energisnåla Finland 2030 som körs igång, skall leda till en förbättrad energieffektivitet med en tredjedel. I syfte att spara energi styrs en del av landsbygdens strukturfondsbidrag till inbesparingar av energi på lantgårdarna. Uppkomsten av avfall förebyggs och återvinningen förbättras. Avfallsförbränning görs till energikälla för uppvärmning.

Senast år 2030 bör det i fråga om såväl uppvärmning som transporter alltid finnas att tillgå ett alternativ till oljan. Forskningen och utvecklingen av biobränslen och andra förnybara energikällor understöds och användningen ökas. Produktionen av bioenergi utvidgas på ett ekonomiskt hållbart sätt utan att äventyra förverkligandet av målen för vattenskyddet och övriga miljömål. Det kräver utveckling av andra generationens biobränslen och ny förbränningsteknik. Detta tas med som en tyngdpunkt i Finlands forskningspolitik.

En effektiv, miljövänlig produktions- och driftsteknologi kan göras till en viktig exportbransch för Finland. För dess utveckling anslås samhälleliga forsknings- och produktutvecklingsinsatser. Uppvärmningssystem för bostäder som baserar sig på förnybara energiformer utvecklas och ibruktagandet av rena system stöds oberoende av teknik. Miljöskydd och energisparande uppmuntras också med ekonomiska medel. Fordonsskatten reformeras utgående från miljöaspekter. Målet är att halvera koldioxidutsläppen från trafiken till slutet av nästa årtionde.

För småinkomsttagare inverkar priset på energi i betydande mån på levnadsstandarden. En leveranssäker inhemsk energi till ett skäligt pris tryggas för hushållen och industrin. Detta förutsätter en mångsidig energiproduktion. Genom tillräckligt utbud av energi och genom att få energimarknaden att fungera bättre kan man säkra att energins pris hålls på en skälig nivå.

Var och en kan med sina egna åtgärder inverka på energiförbrukningen och minskningen av utsläpp. Samhället bör på alla sätt gynna kollektivtrafik, återvinning och miljömässigt hållbara uppvärmningsformer.

Tillståndet i östersjön och i våra övriga vattendrag kräver omedelbara åtgärder. Den största inhemska källan till eutrofieringen är jordbruket, vars utsläpp aktivt bör minskas. Utsläppen från fartygen stoppas. Samarbete inom östersjöområdet behövs fortsättningsvis för att utveckla avfallshanteringen och avloppsreningen i regionens storstäder, bl.a. i St. Petersburg.

Djurskyddet effektiveras och lagstiftningen på området moderniseras.

Alla med i kompetens- och informationssamhället

  • Vi satsar på kunnande och utbildning.
  • Vi gör det möjligt för allt flera vuxna att utbilda sig.
  • Vi utvecklar högskoleväsendet.
  • Vi förbättrar studiestödet.
  • Vi utvidgar läroavtalsutbildningen.
  • Vi ökar anslagen för forskning och produktutveckling med minst 5 procent per år.
  • Vi tryggar förutsättningarna för informationssamhället för alla.

Ett starkt kunnande har en central betydelse för att Finland skall vara framgångsrikt. Förutsättningar för att klara sig i samhället och i arbetslivet är bred allmänbildning, goda grundfärdigheter och stark yrkeskunnighet. Dessa gör det möjligt att byta arbetsplats eller uppgifter och bli sysselsatt på nytt samt ger trygghet i förändringen.

Den jämlika grundläggande undervisningen och den omfattande förskoleundervisningen utgör den stenfot för vårt bildningssamhälle som yrkesstudier eller övriga fortsatta studier står på. Jämlikheten i utbildningen förstärks fortsättningsvis. För att förstärka den sociala gemenskapen förbättras invandrarnas språkliga färdigheter. åtgärder ägnade att minska skolavbrott ökas på alla utbildningsnivåer.

Vuxenutbildningssystemet reformeras med målet att bredda deltagandet i vuxenutbildning. Finland behöver ett täckande vuxenutbildningssystem som utgår från arbetslivets behov. Möjligheterna för svagt utbildade att studera förbättras bl.a. genom att utöka läroavtalsutbildningen.

Högskoleväsendet utvecklas. Högskoleutbildningens kvalitet förbättras och universitetens och yrkeshögskolornas grundfinansiering tryggas.

I fråga om studiestödet behövs en totalreform i vilken det nuvarande systemets funktionsduglighet bedöms med avseende å snabbare utexaminering. I anslutning till reformen höjs studiepenningen.

Den ekonomiska tillväxten förutsätter förbättrad av produktivitet och kunnande. Anslagen för forskning och produktutveckling ökas med minst 5 procent per år. Innovationer som förbättrar produktiviteten understöds. Det kräver samarbete mellan högskolorna, forskningsinrättningarna och företagen. Grunden för kunnandet förstärks i nya industribranscher- och tjänster.

I fråga om utvecklingen av informationssamhället bör man komma fram till att utnyttja den nya teknologin för mänskornas behov. Det betyder kraftiga satsningar på elektroniska tjänster. Hela befolkningen garanteras förutsättningar att fungera i informationssamhället. Medborgarnas färdigheter att fungera i informationssamhället befrämjas bl.a. genom utbildning som ordnas av bildningsorganisationerna.

Bredbandsförbindelserna utsträcks till hela landet och till alla hushåll. Bredbandsförbindelser med kortavläsningsapparatur för nätbaserad skötsel av ärenden bör finnas i alla bibliotek på alla allmänna serviceställen.

Vi förstärker förutsättningarna för medborgarverksamheten

  • Vi förbättrar förutsättningarna för medborgarverksamheten bl.a. genom att göra beskattningspraxisen klarare.
  • Vi styr mera resurser till stöd för idrott och motion.
  • Vi ökar livskraften för konst och kultur.
  • Vi gör statens muséer avgiftsfria.
  • Vi förbättrar verksamhetsbetingelserna för biblioteken.
  • Vi stöder ungdomsverksamheten och ungdomsarbetet.

Det frivilliga arbetet och medborgarverksamheten i olika organisationer är viktiga resurser i ett demokratiskt och välmående samhälle. Det viktiga arbete som utförs i organisationerna befrämjas och verksamhetsförutsättningarna för medborgarverksamhet förbättras.

Bildning, kreativitet och kollektivitet hör till våra nationella styrkor. Konstens och kulturens livskraft utgör en av hörnstenarna i vår välfärd. För att trygga pluralismen i samhället bör kreativiteten ges utrymme. Kulturen och konsten erbjuder upplevelser för alla och arbete åt många. Fritt inträde till statens museer prövas under ett år. Beslut om experimentets fortsättning görs när man vet hur det har inverkat på besöksantalet och kostnaderna. Verksamhetsförutsättningarna för biblioteken förbättras och resurstilldelningen ökas.

Ungdomsarbetet förebygger utslagning bland ungdomar. Ungdomsverksamheten och ungdomsarbetet stöds. Tilläggsresurser riktas till byggandet av idrottsanläggningar och till stöd för idrottsverksamhet. Nya anläggningar som befrämjar hälsomotion och näridrottsplatser byggs. Också äldre och handikappade garanteras möjligheter att utnyttja idrotts- och motionsanläggningarna. Såväl skolidrotten som stimulansnivån på skolgårdarna bör ökas och barnen bör uppmuntras till daglig motion. Motionen har en avgörande betydelse även för den förebyggande hälsovården.

Vi utvecklar trafiklederna

  • Vi gör upp en långsiktsplan för trafikinvesteringarna.
  • Vi utvecklar spårtrafiken.
  • Vi ökar finansieringen av trafikledernas underhåll.
  • Vi höjer finansieringen av kollektivtrafiken kännbart.
  • Vi utökar lederna för lättrafik.
  • Vi ökar användningen av arbetsplatsbiljetter.

Finlands attraktivitet som etableringsobjekt för företag förbättras bl.a. genom att se till att det finns snabba och effektiva förbindelser inom landet och med utlandet. Finlands konkurrenskraft kräver välfungerande logistiska leder. Utöver de trafikförbindelser som behövs för utrikeshandeln utvecklas de leder som har central betydelse för regionernas framgång.

För att trygga långsiktigheten i trafikinvesteringarna uppgörs ett särskilt trafikinvesteringsprogram som sträcker sig över hela regeringsperioden. Finansieringen av trafikleder ökas. Trafiknätets centrala stamförbindelser förnyas fram till år 2030. Detta betyder fungerande bansträckor, som betjänar såväl snabb persontrafik som tung godstrafik. Man ser till att det finns förutsättningar för spårtrafik för att därigenom stöda en mångsidig trafik och hållbar utveckling. Därtill behövs vägar med mitträcken och omkörningsfiler samt motorvägar.

En fungerande kollektivtrafik ökar mänskornas jämbördiga möjligheter att röra sig och minskar på utsläppen av växthusgaser. Finansieringen av kollektivtrafiken höjs kännbart. För att förbättra kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar fästes uppmärksamhet vid markanvändningsplaneringen. Arbetsplatsbiljettens användning ökas genom att dess beskattningsvärde sänks till 60 procent. Staten borde vara exemplarisk arbetsgivare och erbjuda arbetsplatsbiljett åt alla i sin tjänst.

Byggandet av leder för lättrafik ökas för att förbättra trafiksäkerheten och öka medborgarnas rörelsemöjligheter.

Livskraft åt kommunerna och regionerna

  • Vi tryggar i hela landet en högklassig service som är tillgänglig för alla.
  • Vi genomför kommunreformen.
  • Vi fortsätter en balanserad utveckling av regionerna.
  • Vi utvecklar regioncentra som fungerar som regionala lokomotiv.

Kommunreformen förstärker kommunernas förmåga att trygga och utveckla sin service och sköta näringspolitiken samt sin egen ekonomi. Utgångspunkt för reformen är att förstärka folkväldet och att trygga kommuninvånarnas egna påverkningsmöjligheter.

Kommunreformen leder till en enhetligare kommunstruktur. Pendlingsområdena blir en central grund för utvecklingen av kommunstrukturen och servicen. Servicen bör hålla hög nivå och vara tillgänglig för alla. Servicestrukturerna förstärks genom att koncentrera sådan service som förutsätter ett större befolkningsunderlag än den enskilda kommunen. Målet är att i hela landet säkerställa tillgången på högklassig service som i första hand produceras i offentlig regi kompletterad med organisationers och företags tjänster. För eventuell utlokalisering eller upphandling av den offentliga serviceproduktionen behövs klara principer. Konkurrensutsättningen bör vara ärlig och genomskinlig. Servicen på båda inhemska språken garanteras bäst när den produceras offentligt och solidariskt.

Varje medborgare bör ha rätt till god hälsocentralservice och dagvård oberoende av boningsort. Starka kommuner är bättre på att trygga närservicen, och att ta hand om sina åldringar även på avsides belägna områden. Byggandet och underhållet av idrotts- och kulturanläggningar, vägar samt vatten- och avloppsledningar förutsätter resurser från stora områden. Varje kommun bör i samband med reformen kunna försäkra sig om sin förmåga att producera service för sina invånare. Statsrådet bör ha tillräckliga möjligheter att ingripa i de fall där kommunerna inte klarar av att producera den lagstadgade servicen.

Olika delar av landet får inte ställas mot varandra. Den nationella konkurrenskraften utgår från starka regioner baserade på sitt eget kunnande. Socialdemokraternas mål är en balanserad utveckling av hela landet utgående från livskraften och kompetensen i de regionala centren.

För bättre boende

  • Vi ökar utbudet av tomter på skälig prisnivå.
  • Vi vill ha flera stadsmässiga småhus både som privatägda och som hyreshus.
  • Vi ökar resurserna för renoveringar av förorter och bostadsområden.
  • Vi höjer bostadsbidraget och gör det klarare.

Var och en som bor i Finland har rätt till en bostad. Det är samhällets uppgift att garantera att denna rättighet förverkligas för alla.

Planläggningen effektiveras och man tar i bruk metoder som gör det möjligt att få byggnadsduglig mark för bostadsproduktion. Samarbetet mellan kommunerna i planläggnings- och markanvändningspolitiken ökas.

Det finns en stor efterfrågan på stadsmässiga småhus i en skälig prisklass och som är byggda på små tomter. Också barnfamiljer med små och medelstora inkomster skall ha möjlighet till högklassigt boende i småhus. Byggandet av småhus befrämjas systematiskt. De bör byggas både som ägo- och hyresbostäder.

Boendekostnaderna bör vara skäliga i förhållande till befintliga inkomster. Stegringen av bostadspriserna tvingar barnfamiljerna att flytta långt bort från städernas centrum och arbetsplatserna för att de skall kunna nå upp till ett hyggligt boendeutrymme. En allt större del av fritiden går åt till arbetsresor och privatbilismen ökar i omfattning.

Vid skapandet av nya bostadsbestånd beaktas miljöaspekterna och man bygger i första hand i anslutning till den existerande samhällsstrukturen och i närheten av goda allmänna trafikleder. Lösningar som leder till minskad energiförbrukning uppmuntras. Också det nuvarande bostadsbeståndet grundrenoveras med tanke på effektivare energiförbrukning.

Den samhälleligt stödda produktionen av hyresbostäder bör fås i gång på nytt. Det förutsätter ökat tomtutbud moderering av finansieringsvillkoren. En planmässig renovering av förorterna tas på nytt med på åtgärdslistan. Samtidigt satsar man även på att skapa en trivsam och trygg boendemiljö och på tillgången på service. Ett nytt utvecklingsprogram för förorterna sätts igång.

Bostadsbidraget höjs och systemet gör klarare. Utgångspunkten för reformen är en förbättring av bostadsbidraget för barnfamiljer. Bidraget förenklas och utvecklas så att det alltid uppmuntrar till arbete. Samtidigt förbättras också umgängesföräldrars möjligheter att erbjuda hyggliga boendeförhållanden åt sina barn.

Beslutsfattandet rörande bostads- och markpolitiken samt statens bostadsförvaltning effektiveras för att kännbart kunna öka produktionen av bostäder på måttlig prisnivå i huvudstadsregionen och i övriga tillväxtcentra.

Trygghet i vardagslivet

  • Vi ökar resurserna för ingripande mot våld.
  • Vi intensifierar samarbetet mellan kriminalvården och social- och hälsovården.
  • Vi behöver fler poliser för den dagliga säkerheten.
  • Vi gör satsningar på missbrukarvården och på arbetet mot droger och andra rusmedel.
  • Vi avkortar köerna till domstolarna.

Ett fungerande och jämlikt välfärdssamhälle är den bästa garantin för alla medborgares säkerhet och trygghet. Den fysiska säkerheten ingår i välfärdssamhället vid sidan av den sociala och ekonomiska tryggheten. Säkerheten garanteras på gatorna, i hemmen, i skolorna och på arbetsplatserna.

För att öka tryggheten på gator och torg bör det finnas tillräckligt med närpoliser. Resurser överförs från polisväsendets administration till polisarbetet på fältet. Personer som begått brott bör snabbt ställas till svars för sina gärningar. Genom snabbt ingripande kan framför allt ungdomsbrottslighet förebyggas. Särskilt för att bryta unga brottslingars benägenhet till återfall och för att stöda frisläppta fångar, bör samarbetet mellan kriminalvården och social- och hälsovården intensifieras. Antalet fångar kan minskas bl.a. genom att flytta utländska fångar till sina hemländer samt genom att öka användningen av samhällstjänst.

Satsningar görs på vården av missbrukare och på arbetet mot droger och andra rusmedel. Mot familje- och närståendevåld samt mot våld i arbetet görs kraftiga ingripanden. Att hota personer som arbetar ensamma i serviceyrken bör betraktas som försvårande gärning. Köerna till domstolarna avkortas genom effektivare lagskipning och tillräckliga resurser även för rättshjälpen och åklagarämbetet. Domstolarnas arbetsrutiner reformeras och advokaternas arvoden anpassas till en skälig nivå.

En värld i samarbete

  • Vi utvecklar Europeiska Unionen till en stark aktör.
  • Vi höjer nivån på anslagen för utvecklingsbiståndet.
  • Vi tar i bruk nya former för finansiering av biståndsprojekt.

Solidaritet, jämlikhet och demokrati är socialdemokratiska värden i det internationella samarbetet. Socialdemokraterna strävar till att förbättra världen.

Europeiska Unionen bör utvecklas som en stark global aktör och påverkare för fred, utveckling och solidaritet. Unionens utrikes- och säkerhetspolitiska ställning förstärks. Europas ställning i världsekonomin tryggas genom satsningar på sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft för att den europeiska välfärdsmodellen kan bestå och stärkas. Förstärkningar görs på utbildning, forskning, nya innovationer och samhällets infrastruktur. Ur hela Europas synpunkt är det viktigt att vi tillsammans arbetar mot instabilitet, terrorism och kollisioner mellan olika kulturer.

Ett trovärdigt eget försvar, EU:s intensifierade säkerhets- och försvarspolitiska samarbete samt det nära samarbetet med Nato och den till det anslutna möjligheten att, om vi så vill, överväga ett Natomedlemsskap uppfyller i dagens läge Finlands försvarspolitiska behov. Ett medlemskap i Nato är inte aktuellt under den kommande valperioden. Det är dock skäl att uppmuntra till försvarspolitisk debatt och få medborgarna att delta i den.

Dagens värld kräver också att det multilaterala internationella samarbetet stärks. I detta behöver vi ett starkt FN, vars verksamhet bör effektiveras och reformeras.

Innehållet i det finländska utvecklingsbiståndsarbetet inriktas också på att förbättra grundrättigheterna i arbetslivet i enlighet med den internationella arbetsorganisationen ILO:s principer. Nivån på anslagen för utvecklingsbistånd höjs gradvis till 0,7 procent av vår bruttonationalprodukt. Under den kommande valperioden bör Finland förverkliga målet för utvecklingsbiståndsanslagen i enlighet med EU:s riktlinjer. Finland bör inta en positiv hållning till den världsomfattande valutaväxlingsskatten och verka för att den införs.