SDP:s partifullmäktige 10-11.11 2006, Uleåborg

Valprogram 2007

Ett rejält Finland - arbete och hänsyn

• Ekonomisk tillväxt ger arbete och välfärd
• Alla med - målet är full sysselsättning
• Den rättvisa sysselsättningsstödande skattelinjen bör fortsätta
• Världshandelns utmaningar bör mötas med rejäla spelregler
• Förändringstrygghet genom kunnande och informationssamhälle
• Bort med snuttlivet och missförhållandena i arbetslivet
• Jämställdhet i arbetslivet genom sammanjämkning av familj och arbete
• Klimatförändringen bör avvärjas - en ren miljö för alla
• Målet är kommuner med servicekapacitet
• Värde och trygghet åt de äldre
• God boendemiljö för alla
• Den goda finländska hälsovården bör förstärkas
• Utbildning för alla
• Trygghet i vardagslivet
• Fred och välfärd genom europeiskt och världsomfattande samarbete

Socialdemokraternas mål är ett välfärdssamhälle, som åt alla erbjuder förutsättningar för ett gott liv: arbete och service samt socialskydd. Ingen utlämnas. En god ekonomisk tillväxt tryggar resurserna för välfärden. Samhället bör skyddas mot marknadsekonomins girighet och missbruk. Vi behöver demokrati och gemensamma spelregler, jämlikhet och rättvisa. Var och en bör ha möjlighet att delta i uppbyggnaden av välfärden och i utdelningen av dess resultat. Utöver de rättigheter som samhället erbjuder är det viktigt att också komma ihåg mänskornas förpliktelser gentemot samhället och medmänskorna, samt skyldigheten att ta ansvar för sig själv och det egna välbefinnandet.

När socialdemokraterna blev regeringsansvariga år 1995, led vårt samhälle av massarbetslöshet, stor statlig skuldsättning och andra följder av den djupa ekonomiska krisen. I stället för borgarnas ensidiga nedskärningspolitik lyfte socialdemokraterna upp förbättringen av sysselsättningen som huvudfråga och skapade ett långsiktigt program för att bryta skuldsättningsspiralen. En stabil ekonomi och inkomstpolitik, en bred förankrad utbildning och forskning samt kunniga mänskor lade grunden för det finländska informationssamhällets framgångshistoria. Som ett resultat av detta målmedvetna arbete är Finlands ekonomi nu en av Europas starkaste.

Under den gångna regeringsperioden har man skapat förutsättningar för en stabil ekonomisk tillväxt. Genom breda inkomstpolitiska lösningar har en positiv utveckling av köpkraften tryggats. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. Betydande tilläggssatsningar har gjort på hälsovården och vårdgarantin. Eftermiddagsverksamhet för små skolbarn har förverkligats. Kostnaderna för familjeledigheter har utjämnats och såväl barnbidragen som hemvårdsstödet har höjts. För att underlätta förhållandena för de finländare som har det allra sämst har flera precisionsinsatser gjorts. Folkpensionen har höjts i två repriser, och avlägsnandet av dyrortsklassificeringen höjer en del av dem ytterligare. Studiestödet och utkomststödet har höjts samt bostadsbidraget för långtidsarbetslösa har förbättrats. Trots detta återstår mycket att göra. Vi fortsätter att jobba för förbättra sysselsättningen, avlägsna fattigdomen och stärka grundservicen. Arbetet mot tilltagande ojämlikhet och för jämlika löner bör fortsätta.

Den senaste tidens ekonomiska framgång i Finland gör det möjligt för oss att göra nya val. Socialdemokraterna eftersträvar fortsättningsvis en konkurrenskraftig ekonomi och ett rättvist samhälle. Finland har en verklig möjlighet att förnya sitt samhälle så att det kan möta internationaliseringens utmaningar. Mänskorna bör ges trygghet vid förändringar i en allt mer internationaliserad värld. Man bör även i fortsättningen dra försorg om det finländska arbetets framgång, om utbildningen och utvecklingen av det övriga kunnandet.

Europeiska unionen bör utvecklas till en demokratisk och social gemenskap för sina medborgare och till ett framgångsrikt ekonomiskt område. Europas sociala dimension bör förstärkas. Det är en central förutsättning för Europeiska unionens acceptans bland medborgarna. Finland och Europeiska unionen bör vara solidarisk också över gränserna. Att bringa hopp för de fattiga i utvecklingsländerna och att lindra internationella kriser och hot om terrorism förutsätter internationell solidaritet och öppnande av marknaderna för utvecklingsländernas produkter.

En av Finlands styrkor i den internationella konkurrensen är satsningen på informationssamhällets utveckling. Utökade elektroniska tjänster betyder att mänskor jämfört med tidigare har lättare och jämlikare tillgång till den offentliga förvaltningens och näringslivets service. De medför också allt bättre regional jämlikhet samt bättre konkurrenskraft och produktivitet för näringslivet.

Bildning, kreativitet och kollektivitet hör till våra nationella styrkor. Livskraften i konsten och kulturen är en av hörnstenarna i vår välfärd. Kreativiteten bör ges utrymme för att trygga pluralismen i samhället. Kulturen och konsten erbjuder upplevelser åt alla och arbete åt många.

Det frivilliga arbete som görs i olika organisationer samt medborgaraktivitet överlag är viktiga resurser för ett demokratiskt och välmående samhälle. Därför bör medborgarverksamheten befrämjas och dess verksamhetsförutsättningar förbättras.

Vår jämlika allmänna skola garanterar likvärdiga möjligheter för alla medborgare och tar fram vars och ens förmågor till allas gemensamma bästa. Vi bör slå vakt om dessa styrkefaktorer.

För avvärjningen av klimatförändringen och för tryggandet av tillgången på energi till ett skäligt pris behövs nya lösningar. Vi behöver tillämpningar av energisparande teknologi och andra miljöskyddande åtgärder. Produktionen bör starkare än hittills basera sig på nyttjandet av förnybara naturrikedomar. På det sättet sparar vi jorden för kommande generationer.

När befolkningen åldras växer behovet av hälsovård och omsorgsservice. Det målmedvetna förstärkandet av den offentliga ekonomin bör fortsättas så att pensionerna under de kommande åren skall kunna betalas ut och servicen tryggas. Man bör klara av att sköta om de äldre. Belastningen på de yngre årsklasserna får inte bli oskäligt stor.

Man bör dra försorg om alla medlemmar i samhället. Vi förbinder oss att utveckla mänskornas välfärd rättvist i hela landet. Vi vill utveckla det avtalsbaserade finländska systemet - vi godkänner inte de borgerliga partiernas politik som ökar ojämlikheten. I valet anhåller socialdemokraterna om fullmakt av folket för att finländarna skall ha möjlighet att tillsammans genomföra behövliga reformer som svar på följande utmaningar.

• Utvecklandet av välfärdssamhället förutsätter full sysselsättning. Förbättringen av sysselsättningen bör fortsättningsvis utgöra grunden för allt samhälleligt reformarbete. En god sysselsättning är den bästa politiken mot fattigdom och utslagning. Genom arbete skapas de förutsättningar som behövs för kunna ta hand om de allra mest utsatta.
• Världen omkring oss förändras snabbt. Finland internationaliseras och gränserna blir lägre. Globaliseringen har medfört att fattigdomen har minskat i världen. Också Finland har dragit nytta av globaliseringen. Den innebär dock ett ständigt behov av anpassning - för mången individ har den lett till förlust. Politikens uppgift är att se till att vi kan svara på globaliseringens utmaningar på ett effektivt och socialt hållbart sätt, och att nyttan av globaliseringen fördelas rättvist bland medborgarna. Vi bör också se till att internationaliseringen sker enligt gemensamma beslut och spelregler.
• I utvecklingen av informationssamhället bör den nya teknologin utnyttjas för mänskornas bästa. Det innebär att även kraftiga satsningar av den offentliga sektorn på elektroniska tjänster. Hela befolkningen bör garanteras förutsättningar att fungera i informationssamhället, alla bör hållas med. Bildningsorganisationerna har en betydelsefull roll när det gäller att befrämja medborgarnas IT-kunnande.
• Under de närmaste årtiondena sker en extremt snabb uppvärmning av vårt klimat. Vi bör därför förbinda oss till åtgärder som förhindrar klimatförändringarna. Socialdemokraternas långsiktiga mål är ett oljeoberoende Finland senast år 2030.
• Servicens tillgänglighet och kvalitetsgarantin är nyckelfrågor. När det gäller att förebygga och sköta om fattigdom och utslagning är fungerande välfärdsservice i nyckelställning. Den internationellt sett ovanligt höga beskattningsacceptansen kan bibehållas även i fortsättningen tack vare att servicen håller hög klass och finns tillgänglig för alla. Detta strävar vi att trygga genom kommun- och servicestrukturreformen och offentliga tilläggsinsatser.
• Endast som enhetligt kan Finland vara framgångsrikt i framtiden. För att trygga det och bereda sig för befolkningens åldrande behöver vi ett fördrag mellan generationerna, som ger en trygg ålderdom åt såväl nuvarande som kommande pensionärer. Generationsfördraget möjliggör dessutom servicen för de unga och förhindrar att skattebelastningen stiger oskäligt.

Valprogrammets centrala teman är sysselsättningen och omställningstryggheten i arbetslivet, klimat- och miljöfrågorna, servicen, den mänskliga levnadsbågen från barnens uppväxtmiljö till ålderdomen, den vardagliga tryggheten samt det europeiska och världsomfattande samarbetet.

Ekonomisk tillväxt ger arbete och välfärd

Finlands ekonomi är för närvarande en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Från lågkonjunkturen under föregående decennium har den rest sig genom ökningen antalet sysselsatta med närmare 400 000 personer. Under den innevarande regeringsperioden har redan skapat 80 000 nya arbetsplatser.

Det finländska samhället bör utvecklas som ett välfärdssamhälle som baserar sig på avtal. I Finland har man på ett lyckat sätt förenat flexibilitet och trygghet - det bör man slå vakt om även i fortsättningen.

Den ekonomiska tillväxten förutsätter att produktiviteten och kunnandet förstärks. Kvaliteten på utbildningen bör förbättras och tillträdet till den bör underlättas. Samhällets satsning på forskning och produktutveckling bör ökas med 5-7 procent årligen. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att få fram innovationer som ökar produktiviteten och vid det samarbete som detta kräver mellan högskolor, forskningsinrättningar och företag. Innovationer behövs också för att erövra nya marknader. Basen för kunnande bör utvidgas till nya industribranscher och servicesektorer. Genom dem uppstår arbete och ekonomisk aktivitet bl.a. inom turism- och kultursektorerna även utanför tillväxtcentra.

Alla med - målet är full sysselsättning

Utvecklingen av välfärdssamhället förutsätter full sysselsättning. En förbättrad sysselsättning bör utgöra grunden för allt samhälleligt reformarbete. Vårt mål är att även under nästa valperiod skapa 100 000 nya arbetsplatser. En sund ekonomisk politik och en stark tillväxtpolitik i enlighet med hållbar utveckling, är utgångspunkten för socialdemokraterna också under den kommande valperioden.

Tillgången på arbetskraft bör tryggas och man bör bättre se till att arbete och arbetstagare möts. De som står utanför arbetskraften bör erbjudas möjlighet till arbete. Arbetslivet bör vara ärligt och rejält och det skall alltid löna sig att arbeta. De som hamnat utanför arbetslivet bör stödas genom aktiverande åtgärder till att återinträda i arbetslivet.

De ungas samhällsgaranti bör förstärkas. Målet är att varje ungdom antingen studerar, arbetar eller deltar i verksamhet som förbättrar yrkeskunskapen. Arbetsförmågan bör förstärkas för dem som på grund av sjukdom eller annan livssituation har hamnat utanför arbetslivet. Man bör stöda möjligheterna för. handikappade och personer med nedsatt prestationsförmåga att skaffa sin utkomst med eget arbete.

Allas insats behövs i arbetslivet. På arbetsplatserna bör skapas broar mellan generationerna så att de äldre kan överföra sitt kunnande till de yngre. Förlängningen av arbetskarriären minskar trycket på pensionssystemet och kostnaderna för omvårdnad samt ökar de äldres aktivitet. Arbetsuppgifterna för de äldre bör dimensioneras på ett måttligt sätt och arbetsförmågan samt motivationen bör upprätthållas. Välmåendet i arbetslivet bör understödas.

Vårt arbetsliv behöver också invandrare och invandrarna behöver arbete. Den bästa metoden för anpassning är att säkerställa en plats på arbetsmarknaden för varje invandrare. Arbetsplatsen ger mänskan en identitet och en känsla av att vara med i en gemenskap och ett nätverk av arbetskamrater.

Arbetslösheten är den största orsaken till fattigdom. Där är skapandet av nya arbetsplatser och en stark sysselsättningspolitik den bästa socialpolitiken. Varje arbetsför person bör kunna livnära sig och sin familj på resultatet av sitt arbete. Det med arbete införtjänade inkomstrelaterade socialskyddet och det kompletterande behovsprövade minimiskyddet bör möjliggöra utkomsten när inkomstförmågan försvagas. Utkomststödet garanterar att ingen blir utelämnad.

Den rättvisa sysselsättningsstödande skattelinjen bör fortsätta

Skattepolitiken syftar även i fortsättningen till en hållbar finansiering av servicen och inkomstöverföringarna. Därför bör man sträva till att hålla skattebasen bred och enhetlig. En viktig princip i beskattningen är att skatterna anpassas till betalnings-förmågan. Genom beskattningen kan man inverka på ökad sysselsättning, utjämning av inkomstfördelningen, miljön, hälsan samt ekonomins konkurrenskraft.

För skötseln av sysselsättningen har skattepolitiken en avgörande betydelse. Beskattningen av löneinkomsterna bör fortsättningsvis lättas måttligt som en del av en inkomst- och ekonomisk politik som garanterar köpkraften och en stabil utveck-ling. Målet är att den skatte- och avgiftsbelastning som i sin helhet kommer på lönerna inte skärps när pensionsavgifterna och den allmänna inkomstnivån stiger. Sänkningen av arbetsinkomstbeskattningen bör inriktas på små- och medelin- komsttagarna. Bekämpningen av den gråa ekonomin bör fortsättningsvis effektiveras.

Målet är att fortsättningsvis utveckla skattestrukturen så att den gynnar arbetet och sysselsättningen. Företagsbeskattningens konkurrenskraft bör bibehållas. Effekterna av de reformer som gjorts under den gångna valperioden bör följas upp. Av sysselsättningsskäl bör mervärdesskatten på arbetsplatsmatställen och restaurangernas matservering sänkas, vilket förutsätter en lösning på EU-nivå. Inom Europeiska unionen bör man eftersträva lösningar som skulle förenhetliga företagens skattebas.

För att finansiera den offentliga servicen är det viktigt att slå vakt om avkastningen från beskattningen. Under den kommande valperioden bör man gå igenom beskattningen av de sociala inkomstöverföringarna och korrigera klara oskäligheter. Det här gäller särskilt pensionärernas beskattning.

Den finländska beskattningen av små arv är sträng i internationell jämförelse, medan beskattningen av stora arv är låg. Arvsbeskattningen har sänkts i fråga om företagsegendom för att underlätta generationsskiften. Olägenheterna i arvsbeskattningen bör avlägsnas och beskattningen av normala mindre arv bör lindras.

Världshandelns utmaningar bör mötas med rejäla spelregler

Världshandelns liberalisering, ökningen av nätverksproduktionen och höjningen av kompetensnivån också i utvecklingsländerna har lett till att produktioner och investeringar lätt flyttar från ett land till ett annat. I den osäkerhet som denna ändring medför bör man sköta om mänskornas trygghet. Arbetstagarnas rättigheter bör vara lika i alla delar av världen. Såväl finländska som utvecklingsländernas arbetare är berättigade till rejäla spelregler i arbetslivet. Finländska företag bör bära sitt samhällsansvar såväl i hemlandet som i sin verksamhet utomlands.

Finland bör göra sin insats i upprättandet av spelregler för rejäl världshandel. Orättvisorna i handelssystemet bör avlägsnas. Marknaderna bör öppnas även för utvecklingsländernas produkter.

Finlands internationalisering bör befrämjas genom att öka forskarutbytet mellan universiteten. Ett mål är att varje högskolestuderande skall ha möjlighet att studera en del av tiden även utomlands. Utländska studerandes möjligheter att stanna i Finland bör underlättas.

Expansion och etablering av lönsam och sysselsättande näringsverksamhet i Finland bör befrämjas. Särskild uppmärksamhet bör även i fortsättningen fästas vid förutsättningarna för företagsamhet. Vår bästa konkurrensfördel är fortfarande den utbildning och övriga högklassiga service för alla som vårt välfärdssamhälle erbjuder.

Finlands attraktivitet som etableringsobjekt bör förbättras genom att sköta om trafikinfrastrukturen, snabba och effektiva förbindelser inom landet samt in till och ut ur det. Utvecklingen av trafiklederna och de logistiska förbindelserna förbättrar våra företags konkurrenskraft och ökar antalet arbetsplatser. Hela Finlands konkurrenskraft kräver för såväl industrins som servicens del välfungerande logistiska leder. Investeringsnivån för trafiklederna bör höjas från den nuvarande och investeringsbesluten bör göras på längre sikt. För att trygga långsiktigheten bör uppgöras ett särskilt trafikinvesteringsprogram som sträcker sig över en hel regeringsperiod.

Utöver de trafikförbindelser som behövs för utrikeshandeln bör man utveckla de leder som har central betydelse för regionernas framgång och för en trygg trafik. Trafikens centrala stamnät bör förnyas fram till år 2030 så att det tillgodoser näringslivets och mänskornas transportbehov. Detta kräver nya bansträckor för snabb persontrafik och tung godtrafik, vägar med mitträcken och omkörningsfiler samt motorvägar.

Förändringstrygghet genom kunnande och informationssamhälle

Världen omkring oss förändras nuförtiden snabbt. Finlands internationaliseras och gränserna sänks. I arbetslivet krävs allt mångsidigare kunnande och fortlöpande omskolning. I Finland bör skapas ett heltäckande vuxenutbildningssystem med utgångspunkt i arbetslivet och som gör det möjligt att upprätthålla och förnya yrkeskunskapen. Arbetstagarna och arbetsgivarna bör tillsammans se till att yrkeskunskapen upprätthålls och förkovras. Högtstående kunnande och yrkeskunskap medför trygghet för mänskorna i det föränderliga arbetslivet. Utbildningen av arbetstagarna förbättrar också företagets produktivitet genom att arbetstagarna snabbt förmår tillägna sig ny teknologi och nya arbetsmetoder samt utveckla sitt eget arbete. I fortsättningen bör arbetstiden allt mera kunna utnyttjas för att uppdatera och höja arbetstagarnas kunnande.

Arbetsgivarna bör ta större ansvar är hittills också för omskolningen och fortbildningen av uppsagda och för att hitta en ny arbetsplats för dem. Målet är att man i en uppsägningssituation för så många som möjligt skall kunna trygga en överflyttning från ett arbete till ett annat.

I det framtida informationssamhället underlättas mänskornas tillgång till service av elektroniska tjänster. I Finland med sina långa avstånd kan elektronisk ärendehantering förbättra regional jämlikhet och stöda förutsättningarna för boende och arbete även utanför tillväxtcentra. Ur samhällets och näringslivets synpunkt innebär förverkligandet av informationssamhället förbättrad produktivitet och allt konkurrenskraftigare verksamhetsmiljö. Informationssamhället kan också förstärka det finländska medborgarsamhället och demokratin genom att erbjuda nya metoder för medborgarna att delta och påverka. Hela befolkningen bör garanteras förutsättningar att fungera i informationssamhället - alla skall hållas med. Detta betyder bl.a. en bred utsträckning av bredbandsförbindelserna till hushållen. Bredbandsförbindelser med kortavläsningsapparatur för nätbaserad skötsel av ärenden borde finnas tillgängliga i bibliotek och på allmänna serviceställen. Bildningsorganisationerna har en viktig roll när det gäller att främja medborgarnas nätbaserade kunnande.

Bort med snuttlivet och missförhållandena i arbetslivet

Oron för utkomstens fortbestånd hör till de svåraste hindren för folk att orka fortsätta och den inverkar också negativt på produktiviteten. Mänskans förhållande till arbetet har förändrats. Hälften av de arbetande utför övertidsarbete - en del av dem gör det utan ersättning. Gränsen mellan arbete och övrigt liv blir diffus. Oregelbundna arbetsskift görs i stor utsträckning och småbarnsföräldrar gör långa arbetsdagar. Andra är å sin sida undersysselsatta eller gör snuttjobb. Heltidsarbete är en grundrättighet, deltidsarbete skall vara en möjlighet för dem som själva önskar det.

Alla bör vara berättigade till ett arbete som man kan leva på. Användningen av atypiska arbetsförhållanden bör minskas och snuttarbeten ändras till permanenta arbetsförhållanden. Den offentliga sektorn bör i detta föregå med gott exempel.

Kommunerna och staten bör som arbetsgivare sträva till permanenta heltidsarbetsförhållanden.

Man får inte låta göra snuttarbeten med sämre arbetsvillkor än för motsvarande ordinarie och heltidsjobb. Den snuttarbetande bör även i praktiken ha lika möjligheter till exempelvis till arbetsplatshälsovård som ordinarie heltidsarbetande. Utnyttjandet av hyrd arbetskraft bör klart regleras och begränsas i arbetsrättsligt hänseende. Förtroendemännens ställning på arbetsplatserna bör förstärkas.

Mänskorna på arbetsplatserna bör beaktas mera än tidigare. Slitande arbetsgemenskaper bör förändras till gemenskaper som stöder mänskorna och deras starka sidor. Arbetstiderna bör vara sådana att mänskorna orkar i såväl arbetet som i sitt övriga liv. Arbete, övrigt liv och vila bör vara i balans med varandra.

Jämställdhet i arbetslivet genom sammanjämkning av familj och arbete

Föräldrarna bör kunna tillbringa tid med sina barn och därför bör vården av små barn och arbetslivet kunna sammanjämkas. Papporna bör uppmuntras att mera än hittills delta i barnavården och att utnyttja familjeledigheterna. Utjämningen av kostnaderna för familjeledigheterna mellan alla arbetsgivare bör fortsätta. Också sammanjämkningen av studier och familj bör underlättas.

Den offentliga servicen bör fortsättningsvis utvecklas; dagvård, skolbespisning och äldrevård skapar jämlika möjligheter att gå på arbete för såväl kvinnor som män. Ett fungerande dagvårdssystem garanterar båda föräldrar och ensamförsörjande möjlighet att delta i arbetslivet. Särskild uppmärksamhet bör också fästas vid dagvårdens kvalitet, vårdförhållanden- och former för barn till föräldrar som arbetar i skift.

Socialdemokraterna vill utveckla barndagvården och småbarnsfostran. Vi vill hålla fast vid dagvårdens goda kvalitet. Till den hör en yrkeskunnig och tillräcklig personal och en trygg vårdmiljö. Dagvården har också en viktig betydelse i förebyggandet av utslagning.

Jämställdheten i arbetslivet bör befrämjas på olika sätt, bl.a. genom att skapa likvärdiga möjligheter för män och kvinnor att göra karriär. Med hjälp av jämställdhetsplaner uppgjorda i enlighet med jämställdhetslagen befrämjas jämställdheten i lönesättningen och utvecklingen av personalens kunnande.

Klimatförändringen bör avvärjas - en ren miljö för alla

Vårt klimat blir varmare i exceptionellt snabb takt under de närmaste årtiondena. Det hotar att förändra ekosystemet på hela jordklotet. Vi bör förbinda oss till åtgärder som förebygger klimatförändringarna. Klimatförändringen kan dock inte stoppas med ensidiga åtgärder av Finland, utan det behövs också åtgärder på EU- och global nivå. Avvärjningen av klimatförändringen förutsätter att ökningen av utsläppen som förorsakar växthusfenomenet stoppas och minskas. Lågutsläppsteknik bör gynnas med ekonomiska medel.

Socialdemokraternas långsiktiga mål är ett Finland som är oberoende av olja; senast år 2030 bör det alltid för såväl uppvärmning som transporter finnas alternativ till oljan. Användningen av biobränslen bör ökas och utvecklingen av miljövänliga bilar och uppvärmningssystem som baserar sig på förnybara energiformer bör stödas genom satsningar på forskning och utveckling och med investeringsstöd. Tillgången av energi för ett skäligt pris och med säker leverans bör tryggas för hushållen och industrin. Det förutsätter en mångsidig energiproduktion.

En fungerande kollektivtrafik minskar utsläppen av växthusgaser och ökar mänskors jämlikhet att förflytta sig. Kollektivtrafikens finansiering bör få en klar nivåförhöjning. För att förbättra kollektivtrafikens förutsättningar bör man ägna större uppmärksamhet åt markanvändningsplanering och öka användningen av personalbiljetter.

Tillståndet i Östersjön och våra övriga vatten- och sjöområden kräver omedelbara åtgärder. Utsläppen av avloppsvatten från industrin och bosättningen har man redan fått ganska bra under kontroll. Den största inhemska källan till eutrofieringen är jordbruket, vars utsläpp aktivt bör minskas. Utsläppen av avloppsvatten från fartyg bör fås att upphöra. Samarbetet inom Östersjöområdet behövs fortsättningsvis bl.a. för att utveckla avfallshanteringen och avloppsvattenreningen i regionens storstäder.

Genom att beakta miljöaspekter bör den ekonomiska konkurrenskraften förstärkas och skapas förutsättningar för utvecklingen av en god sysselsättning. Ny miljö-teknologi bör utvecklas och även skapas förutsättningar för att ta den i praktiskt bruk.

Djurskyddsövervakningen bör effektiveras och lagstiftningen på området bör göras tidsenlig.

Målet är kommuner med servicekapacitet

Kommun- och servicestrukturreformen förstärker kommunernas förmåga att trygga och utveckla sin service och att sköta om näringspolitiken samt sin egen ekonomi. Utgångspunkt för reformen är att förstärka folkväldet och att trygga kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter.

Kommun- och servicestrukturreformen leder till att kommunstrukturen förenhetligas. Pendlingsområdena blir en central grund för utvecklingen av kommunstrukturen och servicen. Servicen bör vara högklassig och tillgänglig för alla. Servicen på båda inhemska språken garanteras bäst när de är offentligt producerade. Servicestrukturerna förstärks genom att koncentrera sådan service som förutsätter ett större befolkningsunderlag än den enskilda kommunen. Målet är att i hela landet säkerställa tillgången på högklassig service för invånarna.

För att kunna svara på utmaningarna, bör man med reformen eftersträva en starkare kommunstruktur. Samhällsstrukturen bör förtätas i hela landet och i stadsregionerna förenhetligas kring centralorterna. Produktiviteten bör höjas.

Reformen lämnar åt kommunerna makten att besluta om hur serviceproduktionen skall organiseras och bibehåller det demokratiska beslutssystemet i kommunerna. Personalens ställning bör tryggas i reformen.

Med projektet blir också statens kommunpolitik klarare genom att grundservice-programmets ställning förbättras och kommunernas egen finansieringsbas förstärks samt genom att kommunernas statsandelssystem förenklas.

Värde och trygghet åt de äldre

I framtiden behöver vi mera vård- och omsorgsservice för de äldre och veteranerna. Vi bör se till att det finns tillräckligt med vårdpersonal och att den orkar och mår bra i arbetslivet. Tillgången och kvaliteten på vårdservice bör tryggas på ett jämlikt sätt över hela landet. Genom samarbete mellan social- och hälsocentralerna bör tillräcklig hemservice tryggas för åldringarna. En plan som sträcker sig över hela valperioden bör uppgöras för att skapa beredskap för en hållbar och kvalitativ utveckling av åldringsvården på lång sikt.

Det värdefulla arbete som pensionärsorganisationerna gör för att upprätthålla de äldres funktionsförmåga och ordna deras kultur- och hobbyverksamhet bör stödas och för det bör reserveras tillräckliga medel.

Man bör förbereda sig på att befolkningen blir allt äldre genom att göra ett generationsfördrag. Man förbinder sig att sköta pensionerna på deras nuvarande nivå och den årliga förhöjning av arbetspensionerna med 0,2 procentenheter som detta förutsätter under valperioden. Pensionsfonderingen ökas så länge de stora årsklasserna ännu är i arbetslivet.

När befolkningen blir äldre behöver vi allas insats i arbetslivet. Arbetsgivarna bör förbindas till ett mänskligt arbetsliv. Genom generationsfördraget garanteras de unga en ordentlig utbildning och efter den en första arbets- eller praktikplats. De som är på pension bör, om de så vill, ha möjlighet att delta i arbetslivet. Pensionärerna garan-teras en skälig andel av välfärdsökningen. Man förbinder sig att minska skuldsätt-ningen i den offentliga ekonomin. Målet för dessa åtgärder är att för alla trygga en utkomst, överenskomna förmåner samt fungerande social- och hälsovårdsservice.

God boendemiljö för alla

Socialdemokraterna har som mål att trygga ett gott hem och skälig boendestandard för alla invånare. Produktionen av hyres- och bostadsrättsbostäder samt stads-mässig småhusbebyggelse bör ökas. Småhus bör byggas för såväl ägo- som hyresbostäder. Stadspolitiken bör befrämja hållbar utveckling och gott boende, förebygga segregation mellan bostadsområden och ombesörja renovering av nuvarande bostadsbestånd- och områden. Trivseln i förorterna bör förbättras. Kommunerna bör se till att det blir en ökning av utbudet på bostadstomter på skälig prisnivå. I större stadsregioner behövs också samarbete mellan kommunerna. Obebyggd tomtmark bör genom markpolitik och beskattningsåtgärder snabbare fås i bostadsproduktion som motsvarar behoven. De av kommunerna fastställda överlåtelsevillkoren gör det möjligt att anvisa tomtmark för bostadsproduktion och byggande på eget initiativ.

Bostadslösheten är ett svårt problem som effektivt bör åtgärdas. För handikappade, mentalvårdskonvalescenter och seniorer bör ordnas fungerande bostäder och tillräcklig stödservice till rimliga kostnader. Ändamålsenligheten i systemet för investeringsstöd till bostäder som byggs för specialgrupper bör utredas.

Den goda finländska hälsovården bör förstärkas

Den socialdemokratiska hälsopolitiken sätter som huvudmål för hälsovården att förbättra befolkningens hälsonivå och minska skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Under den kommande valperioden bör utredas med vilka metoder man kan stoppa ökningen av hälsoskillnaderna och svänga utvecklingstrenden i motsatt riktning. Den offentliga hälsovården bör fortsättningsvis utvecklas i hela landet. De nationella hälso- och socialprojektens verkningar och utvecklingsbehov bör utvärderas.

Socialdemokraterna vill erbjuda finländarna allt bättre fungerande och mångsidigare hälsoservice nära mänskorna. Primärkommuner som är starkare än de nuvarande förmår ordna högklassigare och mångsidigare hälsoservice utan onödiga väntetider och vårdköer. I hälsocentraler med tillräckligt stort befolkningsunderlag kan man skapa fungerande arbetskollektiv, vilket leder till ett större antal verksamma hälsocentralläkare och skötare.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas barnens hälsa. Såväl skolhälsovården som mentalvårdsservicen för barn och ungdom bör utökas. Som stöd för familjerna bör bildas ett stödnätverk inom grundservicen, som sammanbinder sakkunskapen inom hälsa, skola, socialarbete, mentalvård och småbarnsfostran.

Idrott och motion har en avgörande roll i den förebyggande hälsovården. Såväl skolidrotten som stimulansnivån på skolgårdarna bör ökas och barnen bör uppmuntras till daglig motion. Tilläggsresurser bör riktas till byggande av idrottsanläggningar och till att stöda idrottslig medborgarverksamhet. Antalet näridrottsplatser och anläggningar som befrämjar hälsomotion och bör utökas. Också för äldre och handikappade bör garanteras möjligheter att utnyttja motionsanläggningar.

Utbildning för alla

Ett starkt kunnande har en central betydelse för Finlands framgång. Förutsättningar för att klara sig i samhället och arbetslivet är goda grundkunskaper och stark yrkeskunnighet. I det föränderliga arbetslivet gör ett starkt kunnande det möjligt att byta arbetsplats och uppgifter, eller att återinträda i arbete. Därför bör man se till, att alla har möjlighet att lära sig och till utbildning.

Det finländska utbildningssystemet, i synnerhet grundskolan, har fått internationell erkänsla. Den enhetliga grundskolan skapar jämlikhet samtidigt som den i internationell jämförelse har presterat utmärkta inlärningsresultat. Man bör slå vakt om alla barns rättigheter till högklassig utbildning oberoende av deras bakgrund och boningsort. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid studiehandledningen, att förebygga avbrott i studierna samt att lärarna orkar i sitt arbete.

Utbildningen av invandrarna bör uppmärksammas. Samhället bör se till att alla utlänningar som kommer till det finländska samhället lär sig språket så snabbt som möjligt. Undervisningen i språk och kultur i daghemmen och grundskolorna garanterar att ungdomar med annan etnisk bakgrund redan från barndomen utgör en aktiv del av samfundet. Den anpassande utbildningen för invandrare och identifieringsförfarandet för studier och examina som avlagts i andra länder bör utvecklas.

Eftermiddagsverksamheten bör integreras i en helhetsmässig skoldag, vilket innebär hobbyverksamhet i anslutning till skoldagen. Genom att organisera skoldagen på ett helhetsmässigt sätt kan man öka skolmotivationen- och trivseln, minska stressen och ge möjlighet till frivilligt, aktivt deltagande samt öka idrott och motion samt konstaktiviteter under skoldagen. Den helhetsmässiga skoldagen förkortar den tid som barnen är ensamma före och efter skoldagen. Den skapar en grund för god fritidssysselsättning för barnen och stöder deras sociala utveckling. Verksamheten bör organiseras utgående från skolan med utnyttjande av olika aktörers resurser.

Utbildningen på andra stadiet bör utvecklas, vilket betyder en ökning av samarbetet mellan gymnasierna och de yrkesutbildande läroinrättningarna. Dessa kan också ha en gemensam upprätthållare. Syftet med utbildningen är att ge de studerande bildning, manuella färdigheter, stöd, trygghet och hälsa. Samtidigt bör yrkesutbildningens dragningskraft och uppskattning ökas. Utbildningssystemet bör erbjuda möjlighet för alla att avancera till en högre utbildningsnivå enligt egna kvalifikationer och strävanden.

Högskoleutbildningens kvalitet bör förbättras och högskolornas grundfinansiering bör tryggas. Högskolorna bör identifiera sina egna starka sidor och satsa på dem beaktande de regionala specialbehoven. På det sättet får man i Finland till stånd högklassig forskning och undervisning. Finland behöver ett regionalt heltäckande högskolenät. Nivån på högskolornas forskning och ekonomiska kunnande bör stärkas så att högskolornas kompetensområden kompletterar varandra.

Studiestödet bör utvecklas så att det gör det möjligt att studera på heltid.

Varje mänska bör ha möjlighet att skaffa sig en bildning. Verksamhetsförutsättningarna för det fria bildningsarbetet bör förbättras.

Trygghet i vardagslivet

Otrygghet är vardag för alldeles vanliga finländare. Känslan av otrygghet är en begränsande faktor i barns, åldringars och kvinnors liv. I arbetslivet lider man allt mera av hot om våld inom vårdsektorn, handeln, trafiken och i övriga kundserviceuppgifter.

Ett fungerande och jämlikt välfärdssamhälle är den bästa garantin för medborgarnas trygghet och säkerhet. Den fysiska säkerheten ingår i välfärdssamhället vid sidan av den sociala och ekonomiska tryggheten. Säkerheten bör tryggas på gatorna, i hemmen, skolorna och på arbetsplatserna.

Vardaglig trygghet är säkerheten om att var och en får hjälp när det behövs. Nödcentralerna samt brand- och räddningsservicen som fungerar bra och täcker hela landet skapar trygghet. För att öka tryggheten på gatorna bör det finnas tillräckligtmed närpoliser. Den inre säkerheten förutsätter också social trygghet med vilken särskilt avses åtgärder för att förebygga utslagning och förbättra levnadsförhållanden genom vilka det är möjligt att minska riskerna för att hamna i kriminalitet och brottsspiral.

Personer som begått brott bör snabbt ställas till ansvar för sina gärningar. Genom snabbt ingripande kan framför allt ungdomsbrottslighet förebyggas. Särskilt för att bryta unga brottslingars återfallsbenägenhet och stöda frisläppta fångar bör samarbetet mellan kriminalvården och social- och hälsovården intensifieras. En lyckad rusmedelspolitik ökar medborgarnas välfärd samtidigt som den förebygger brott. Därför bör man satsa på rusmedelsrehabilitering och på arbetet mot droger och andra rusmedel.

Familje- och närståendevåldet bör målmedvetet minskas. Ett effektivt samarbete mellan kommunerna, polisen och socialväsendet bör säkerställas. Den som blivit offer för familjevåld bör få all sin behövliga service från ett och samma ställe. Att känna igen familjevåldet och föra saken på tal är svårt även för professionella och för det bör därför ordnas utbildning.

Var och en har rätt till ett tryggt arbetsliv. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid de ensamt arbetandes ställning. Minskningen av det våld som man möter i arbetet bör genomföras som en del av programmet för den inre säkerheten. På arbetsplatserna bör man förbereda sig inför farosituationer och ordna utbildning för arbetstagarna hur man fungerar i hot- och våldssituationer samt i användningen av skyddsanordningar som behövs för att skydda arbetstagarna.

Ett ordentligt rättsskydd är en mänsklig rättighet. Rätten bör man få inom rimlig tid och den bör vara kompetent och förmånlig. Även med den allmänna rättshjälpen, ekonomi- och skuldrådgivningen samt konsumentrådgivningen kan många problem lösas redan på förhand. Köerna till domstolarna skall fås bort med effektiverad tillämpning av lagen och genom att se till att de finns tillräckliga resurser för rättshjälpen och åklagarämbetet.

Fred och välfärd genom europeiskt och världsomfattande samarbete

Socialdemokratin är en internationell rörelse. Solidaritet, jämlikhet och folkvälde är socialdemokratiska värden i det internationella samarbetet. Avsaknaden av dem var helst i världen avspeglar sig som instabilitet och osäkerhet även mot omvärlden. Därför är fred, solidaritet, rättvisa och demokrati såväl mål som medel för att skapa en bättre värld. Socialdemokratin strävar uppriktigt till att förbättra världen.

Vi stöder en förstärkning av det multilaterala internationella samarbetet. Förenta Nationernas aktionsförmåga bör effektiveras och reformarbetet inom organisationen bör fortsätta och man bör satsa på att trygga verksamhetsförutsättningarna för dess nya organ, rådet för mänskliga rättigheter och kommissionen för fredsbefrämjande. Vi vill aktivt delta i utvecklandet av de internationella styrningsmekanismerna för globaliseringen i syfte att få till stånd en jämnare och rättvisare fördelning av globaliseringens resultat. Vi verkar för en effektivering av det internationella mänskorättssystemet. Mänskohandeln bör bekämpas.

Vi vill att Finland aktivt medverkar i förverkligandet av FN:s millenniumdeklaration om utvecklingsmålen genom att höja sin insats för utvecklingssamarbete och medverka i att skapa nya finansieringsformer för utvecklingsbistånd. Utvecklingsländernas ställning i den internationella handelspolitiken bör stärkas.

Europeiska unionen bör utvecklas som en stark global aktör och påverkare för fred, utveckling och solidaritet. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken bör effektiveras och särskilt EU:s civila krishanteringsberedskap bör förstärkas.

Det trovärdiga egna försvaret, EU:s förtätade säkerhets- och försvarspolitiska samarbete samt det nära samarbetet med Nato och den därtill anslutna möjligheten att, om vi så vill, överväga ett Natomedlemsskap uppfyller i dagens läge Finlands försvarspolitiska behov.

Vi vill att Finland även i fortsättningen förbinder sig till ett starkt nordiskt samarbete. Vi vill utveckla dess innehåll och former till att motsvara tidens behov.

Vi verkar för ett fördjupat och utvidgat samarbete mellan EU och Ryssland. En möjligast enhetlig Rysslandspolitik inom EU ger Finland den bästa utgångspunkten för utvecklingen av sina egna relationer till Ryssland. Vi förbinder oss starkt till att i praktiken befrämja målen för den nordiska dimensionen.