Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/1046

Ruotsalainen kansanpuolue

SFP:s egenföretagarprogram


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: SFP:s egenföretagarprogram
  • Vuosi: 2011
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

SFP:s egenföretagarprogram

Antalet egenföretagare i Finland ökar. Under de senaste åren har antalet egenföretagare stigit från 120 000 till drygt 160 000. De utgör alltså cirka 62 % av samtliga företag i Finland. Svenska folkpartiet vill skapa bättre förutsättningar för egenföretagarna. Man kan förbättra t.ex. den sociala tryggheten, flexibiliteten, beskattningen och attityden till företagande. Även om egenföretagaren inte skulle ha egna anställda sysselsätter denne många andra genom att köpa tjänster av andra företagare - det kan jämföras med ringar på vattnet som sprider sig. Cirka 90 % av alla företag arbetar i nätverk med andra företag. Nätverkens betydelse i affärslivet kommer att spela en allt viktigare roll i framtiden. Egenföretagarna köper tjänster av andra företagare för 4,5 miljarder euro. Över 60 % av egenföretagarna arbetar inom servicesektorn.

Det finns sammanlagt över 320 000 företag i Finland. Men när man talar om antalet företag i Finland brukar man av hävd utesluta företagare inom primärnäringarna. Eftersom allt fler av dessa cirka 60 000 företag inom de tre primärnäringarna i allt större grad också idkar annan företagsverksamhet borde företagsstatistiken förnyas.

Visioner

Svenska folkpartiet vill förbättra möjligheterna att grunda nya företag. Den ekonomiska tillväxten och därmed medborgarnas välmående grundar sig på lönsam företagsverksamhet. Arbetet för minskandet av den administrativa bördan ska fortsätta inom alla ministerier. Beaktandet av egenföretagarna ska likaså utgöra en naturlig del av arbetet med alla framtida lagförslag. Attityden till egenföretagarna i samhället bör ägnas uppmärksamhet. En positivare attityd till egenföretagarna kan odlas redan från grundskolan.

Företagarfostran ska vara en naturlig del av utbildningen på alla stadier, inklusive lärarutbildningen. Ett gott exempel på företagarfostran är programmet Ung Företagsamhet. Skolelever och studerande kan i större grad få lära sig att företagarlivet är ett gott och reellt alternativ till anställning. Inom de närmaste åren kommer uppskattningsvis 50 000-80 000 ensamföretagare att gå i pension. Företagar- och fortsättarbörser borde utvecklas för att förhindra förlusten av arbetsplatser.

Finlands demografiska struktur medför en åldrande befolkning. Seniorerna innebär i framtiden många olika möjligheter till entreprenörskap inom social- och hälsovården. Inom hemvården kan man skapa kreativa lösningar för att upprätthålla åldringarnas kondition och stimulera dem mentalt. De hushållsnära tjänsterna sysselsätter många egenföretagare.

Orka som företagare

Möjligheten till frihet och självständighet uppskattas mest bland egenföretagarna. Då de kan förverkliga sig själva och sina affärsidéer mår de mentalt bra, t.o.m. bättre än vanliga arbetstagare. Enligt undersökningar skulle en fjärdedel av egenföretagarna aldrig kunna tänka sig att arbeta som anställda. Att ha självdisciplin och att kunna organisera sin tid är viktigt.

För att orka och trivas med sitt arbete bör egenföretagarna finna en balans mellan arbete och eget liv innefattande fritid och semester. Egenföretagarna ska också uppmuntras till att ibland koppla av och vila från företagandet. Alla borde ha möjlighet till en minst två veckors enhetlig semester.

Våga anställa

Det skall vara lätt att anställa den första arbetstagaren. Detta underlättas genom att stödet för anställandet av den första arbetstagaren utvidgas till att gälla hela landet och att man tillåter användningen av en prövotid på sex månader för den förstanställda. När en företagare anställer en arbetstagare är arbetsgivaren skyldig att ta hand om arbetstagarens pensionsskydd. Denna arbetsgivaravgift kunde vara lägre under det första året. Anställningstryggheten är en viktig sak, men det ska räcka med ett sakligt grund för uppsägning. Dagens krav på saklig och vägande grund har höjt ribban för högt. Många egenföretagare vill dessutom inte expandera eller anställa personal. Detta ska också respekteras, eftersom egenföretagarens affärsverksamhet har en sysselsättande effekt i sig och påverkar även andra företag genom inköp.

Social trygghet

Egenföretagarna ska i socialskyddet behandlas på likvärdigt sätt med arbetstagarna.

Grunden för beviljandet av bostadsbidrag till företagare ska vara den faktiska månadsinkomsten från företagsverksamheten.

Egenföretagaren ska också ha rätt att avdra lönekostnaderna för vårdare av sjukt barn i företagets beskattning och ha möjlighet till motions- och kultursedlar som skattefri förmån.

Insolvensregleringen ska vidareutvecklas så att de hinder som lagstiftningen fortfarande upprätthåller mot företagande avlägsnas, så att företagarna når en jämlik ställning i relation till andra gäldenärsgrupper.

Förutsättningarna för att en egenföretagare ska få arbetslöshetsunderstöd bör underlättas. Detta kan ske antingen genom att man förkortar kravet på 4 månaders avbrott i företagsverksamheten eller genom att man inför den svenska modellen. Där har en företagare rätt att under sin företagsverksamhet vid ett tillfälle ha företaget vilande enbart genom egen anmälan varvid denne omedelbart får rätt till arbetslöshetsunderstöd.

Den offentliga makten ska säkerställa att företaget får rådgivning även under pågående företagsverksamhet när företaget möter betalningssvårigheter eller behöver hjälp med att stabilisera, sanera eller avsluta affärsverksamheten.

Dessutom bör företagshälsovården och rehabiliteringssystemen för företagare upprätthållas och vidareutvecklas. Företagarna skall också ges mer information om rätten till sjukersättning och andra sociala förmåner. Mindre än hälften av företagarna har skaffat sig egen företagshälsovård.

Beskattning

Samhället påverkar företagandet väsentligt via beskattningen. Beskattningen av företagare ska vara konkurrenskraftig jämfört med beskattningen av arbetstagare. Företagens betalningsförmåga bör förbättras t.ex. genom att betalningen av mervärdesskatten görs enligt kontantprincipen. Det betyder att företagaren skulle betala mervärdesskatten först när kunden har betalat fakturan. Detta skulle gälla företag med en omsättning på högst 500 000 euro. I dagens läge bör företagaren enligt huvudregeln betala mervärdesskatten den andra månaden efter faktureringsmånaden oberoende om kunden har betalat fakturan eller inte. Lindringen i mervärdesbeskattningen bör utvidgas att gälla ända upp till en omsättning på 50 000 euro.

Målsättningar

SFP jobbar för:

  • att arbetet för minskandet av den administrativa bördan ska fortsätta inom alla ministerier
  • att företagarfostran bör vara en naturlig del av utbildningen på alla stadier, inklusive lärarutbildningen
  • att företagar- och fortsättarbörser utvecklas för att förhindra förlusten av arbetsplatser då företagare går i pension
  • att alla företagare ska ha möjlighet till åtminstone en minst två veckors enhetlig semester
  • att stödet för anställandet av den första arbetstagaren utvidgas till att gälla hela landet
  • att man tillåter användningen av en prövotid på sex månader för den första anställda
  • att arbetsgivaravgiften som tillkommer av arbetsgivarens skyldighet att ta hand om arbetstagarens pensionsskydd skulle sänkas för den förstanställda
  • att en saklig grund bör räcka vid uppsägning
  • att grunden för beviljandet av bostadsbidrag till företagare ska vara den faktiska månadsinkomsten
  • att egenföretagare ska ha rätt att avdra lönekostnader för vårdare av sjukt barn i företagets beskattning
  • att företagare ska ha möjlighet till motions- och kultursedlar som skattefri förmån
  • att insolvensregleringen ska utvecklas så att de hinder som lagstiftningen ställer för företagande avlägsnas
  • att egenföretagare lättare ska kunna få arbetslöshetsunderstöd
  • att företagare ska få rådgivning när företaget möter betalningssvårigheter eller behöver hjälp med att stabilisera, sanera eller avsluta affärsverksamheten
  • att företagarna ska ges utförlig information om rätten till sjukersättning och andra sociala förmåner
  • att mervärdesskatten betalas enligt kontantprincipen, dvs. att man betalar skatt först då kunden betalat fakturan (gäller omsättning på högst 50 000)