Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/1051

Ruotsalainen kansanpuolue

Småföretagen i fokus


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Småföretagen i fokus
  • Vuosi: 1999
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

SMÅFÖRETAGEN I FOKUS

Skapa förutsättningar för ett företagarsamhälle!

Arbetslösheten är idag vårt största samhällsekonomiska problem. Till betydande del beror detta på att samhället lider brist på egenföretagare och små arbetsgivarföretag. Följaktligen är det idag en viktig uppgift för politiken att skapa gynnsamma förutsättningar för småföretagande. Vi ser det som en av de väsentligaste vägarna ut ur arbetslösheten.

För att vårt lands samhällsekonomi skall utvecklas gynnsamt, måste vi skapa de bästa möjliga förutsättningarna för ett företagarsamhälle. Med det menar vi ett samhälle, där privat företagsverksamhet inte hindras eller bromsas av stel byråkrati, där man i stället på alla plan försöker befrämja ett blomstrande nätverk av småföretagare. Skatte- och aktiebolagslagarna innehåller idag många brister och direkta hinder. Arbetsmarknadsstrukturerna tar inte i beaktande småföretagarens situation. Det största och mest kompakta hindret är idag den snårskog av byråkrati och den svaga kunskap om företagarnas verklighet, som råder i samhället.

Budskapet med detta program är att Finland bör vara ett land där det lönar sig att vara företagare, där det lönar sig att arbeta och där inhemska produkter är prismässigt konkurrenskraftiga, ett land som erbjuder mångsidiga utvecklingsmöjligheter för såväl stora som små företag.

Övergången till Euro är övervägande positivt för de finländska företagen. Resultatet har varit lägre räntor och större stabilitet. Samtidigt ökar den internationella konkurrensen vilket också påverkar hemmamarknadsföretagen. Detta i sin tur kräver större flexibilitet på arbetsmarknaden. Företagen bör ges möjlighet att bygga upp större reserver än tidigare att falla tillbaka på under lågkonjunkturer.

Nedan fokuserar vi på några kärnområden, inom vilka modigt nytänkande är en förutsättning för att det ekonomiska klimatet i Finland skall befrämja övergången till ett blomstrande företagarsamhälle. Den elektroniska handeln håller på att öka. Det är viktigt att ha sådana regler för Internet-handel som gör den lika trygg som annan handel.

I Finland finns 204.000 företag av vilka 94% eller 190.000 var mikroföretag med 0-9 anställda. 70% av företagen är familjeföretag. Till småföretagsgruppen - företag med 10-49 personers hör 5% eller ca. 10.000 företag. De medelstora företagen med 50-249 är 1800 stycken eller under 1%. Storföretagen är 500 till antalet men bara 0,2% av totalantalet företag. Stommen i företagsamheten i Finland utgörs således av sk. "mikroföretag" med några få anställda.

En allmän förväntan är att småföretagen skall anställa mera personal och därigenom lösa arbetslöshetsproblemet. Det är dock mycket dyrt att anställa människor i detta land. Lönen är ett bra exempel. Då en lön betalas ut, går det ur företagets kassa en summa som är ungefär dubbelt så stor som den summa som löntagaren får i handen. Denna s.k. skattekil består av löntagarens skatter och avgifter samt arbetsgivarens avgifter i anslutning till bl.a. pensions- och sjukförsäkringen. Den anställda får ca. 60% av bruttolönen i handen. Av den summan går dessutom en betydande del till indirekta skatter då personen konsumerar. Samma sak kan sägas på ett annat sätt: av åtta timmars arbete blir tre i handen efter skatt.

Speciellt hantverksföretag och serviceföretag som riktar sig till privatpersoner lider av vårt moms-system. Hantverk är dyrt och momsen upplevs av privatpersoner som en extra utgift. Grundproblemet är att lön och lönebikostnader moms-beskattas. Momsen är i grund och botten beskattning av arbete. Det finns många möjligheter att reformera moms-systemet, de bör fördomsfritt utredas. En modell är att sänka moms-pålagan för vissa yrkesgrupper inom service och hantverk. En annan möjlighet är att höja gränsen för moms-frihet från det nuvarande 50.000 mk. En tredje modell skulle utgöras av att företaget får göra ett grundavdrag i momsbeskattningen. Avdraget skulle iförsta hand vara en ersättning för arbetet att samla in skatterna för statens räkning och direkt avdras från den moms som skall redovisas. Avdraget skulle minskas med den skatt, som de faktiska inköpen inkluderar och skulle elimineras då dessa överstiger avdragsbeloppet. Avdraget skulle också eliminera problem som kan uppstå för ett företag som ett år underskrider 50.000 marks gränsen och ett annat år överskrider gränsen.

Lagstiftning och stadganden gällande arbetslivet i Finland är skapade utgående från fackförbundens krav som anpassats till de stora företagens situation. Småföretagens helt annorlunda behov bör bättre än hittills beaktas då nya stadganden skapas. För att detta i praktiken skall fås att fungera måste småföretagorganisationerna garanteras plats vid förhandlingsbord och i lagberedningsarbetet.

Tillgången på yrkeskunnig personal är viktig. Undervisningsmyndigheterna bör i samråd med näringslivet bedöma det kvalitativa och kvantitativa skolningsbehovet för framtiden. Idag är det allt vanligare att storbolags underleverantörsjobb inte kan utföras i Finland p.g.a. brist på yrkesfolk.

Bokslutet visar inte hur mycket pengar företaget har att tillgå. Bokslutet görs för skattemyndigheterna. Beskattningen bör beakta företagets finansiella läge. Många nygrundade företag som gjort investeringar, måste låna pengar för att kunna betala sina skatter. Detta kan inleda en ond cirkel. "Dividend" åt staten i ett för tidigt skede gör det svårt för företaget att växa. En beskattning för mikro och småföretag borde beakta företagets penningströmmar.

Åtgärder för att förbättra företagens soliditet är nödvändiga. Vi behöver skattemodell som gynnar en utökning av det egna kapitalet oberoende av företagsform.

Kapitalbeskattningsprocenten bör inte höjas. Förmögenhetsskatten vars finansiella betydelse är liten borde slopas. En återgång till debbelbeskattning av dividender kan inte godkännas.

Småbolagsmodellen bör föras vidare så att de byråkratiska kraven minskas. Bolaget bör kunna grundas på en enda A 4 blankett. Småbolagsmodellen främjar företagssparandet. Modellen lämpar sig för företag i olika storlekar börjande från torghandel.

Service till privatpersoner i form av exempelvis hushållsarbete, barn- och äldreomsorg, reparationsarbeten osv har varit föremål för experimentellt stöd av staten. Tyvärr föregicks experimenten av en negativt laddad s.k. "pigdebatt", där man bl.a. inte ville vidkänna privata hushålls servicebehov. Efter en trög start har det visat sig, att servicebehovet är både genuint och växande. Men en undersökning ger vid handen att familjernas genomsnittliga betalningsförmåga för vardagstjänster hemma är under 50 mk/timme. Att köpa hemservice från företag för t.ex. 120 mk/timme är en ekonomisk omöjlighet för de allra flesta. Ett system, som fortsättningsvis skulle möjliggöra hemservice till ett överkomligt pris, skulle garantera ett växande antal personer möjlighet till vettig utkomst som ett alternativ till arbetslöshet. Det är en sysselsättningsmodell som är värd fortsatt stöd. Utvecklingsarbetet bör fortsätta. En hemhjälps eller en barnskötares lön bör, då den betalas av arbetsgivaren, kunna behandlas som löneförmån för anställd lika väl som en bilförmån.

Företagsfinansieringssystemen bör utvecklas så att också småföretag får tillgång till konkurrenskraftigare finansieringsformer. Har företagen inte säkerheter blir det idag inget lån. System där även småföretag kan få riskfinansiering bör utvecklas. Riskfinansieringsfonder med såväl offentligt som privat kapital är en modell.

Kostnaderna för rättegång har blivit för höga såväl för småföretag som för privatpersoner. Detta äventyrar rättsskyddet. Det finns även stora brister då det gäller företagarnas rättsskydd inför olika myndigheter.

I småföretagen tvingas man gratis göra mycket sådant jobb som hör myndigheterna till. Därför är det befogat att förenkla betalningen av arbetsgivaravgifterna samt förenhetliga papperskriget med olika myndigheter. Detta kunde ske med ett samregister för myndigheterna. Ett enda papper bör kunna betjäna samtliga myndigheter. I ett företag med färre än fem anställda är kostnaderna för den byråkrati myndigheterna kräver över tiotusen mark per arbetstagare per år.

Alla medborgare bör ha rätt till ett rättvist socialskydd. Företagarnas socialskydd bör vara på en acceptabel nivå jämfört med övriga medborgares. Begreppet företagare bör klargöras i bl.a. sociallagstiftningen. Det finns tråkiga exempel på hur företagare som misslyckats i sin företagsverksamhet samtidigt fallit utanför det sociala skyddsnätet. Gränsdragningen mellan löneinkomst och inkomst av företagsverksamhet bör klarläggas. Förbigående av små aktiebolag i beskattningen borde förbjudas.

Företagarkåren blir äldre och ett generationsskifte är aktuellt i allt flere företag inom de närmaste åren. Detta beror på att antalet företagare i åldersgruppen 50-59 år ökar medan de övriga åldersgrupperna minskar. Antalet företagare håller allmänt taget på att minska. Generationsskifte bör göras så enkelt som möjligt. Det pris företagaren får för sitt företag är ofta företagarens pension på gamla dagar. Generationsväxling inom familjen bör ske på villkor som tryggar fortsatt verksamhet utan att skattemyndigheterna omvärderar företaget.