Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/1078

Ruotsalainen kansanpuolue

Valprogram - Riksdagsvalet 2015


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Valprogram - Riksdagsvalet 2015
  • Vuosi: 2015
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

VALPROGRAM

RIKSDAGSVALET 2015

1. För ett öppet, framgångsrikt, internationellt och ansvarstagande Finland

I Svenska folkpartiet sätter vi människan i fokus. Vi tror på individen och på att människan kan och vill ta ansvar för sig själv och för andra. Vi värnar om ett samhälle som bygger på medmänsklighet och solidaritet och som tillgodoser behovet av trygga individuella lösningar i livets olika skeden. Vi ska alltid ta hand om dem som är utsatta och som riskerar utanförskap. Vi värnar om rättsstatens principer samt om en fungerande demokrati med växelverkan mellan de folkvalda och medborgarna.

En ansvarsfull, hållbar och långsiktig ekonomisk politik är grundförutsättningen för att kunna säkra och utveckla välfärds-Finland. Vi kan inte fortsätta leva på skuld. Därför måste vi reformera och göra prioriteringar inom den offentliga sektorn. Det viktigaste är dock att det skapas fler jobb, eftersom det är arbete som finansierar välfärden. Studier och jobb är den bästa försäkringen mot marginalisering. Genom en förbättrad skatte- och sysselsättningspolitik kan vi skapa förutsättningar för företag att investera i Finland samt underlätta för företagarna att utveckla sin verksamhet och nyanställa. Utbildning och forskning ska dimensioneras för morgondagens kunskaps- och arbetsmarknadsbehov.

Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. Finland ska vara en föregångare inom miljö-, energi- och klimatpolitiken. Målet bör vara en hög självförsörjningsgrad, en tryggad konkurrenskraftig energiförsörjning för näringslivet samt ett aktivt europeiskt och internationellt miljö- och energisamarbete. Vi ska satsa på förnyelsebara och inhemska energikällor, eftersom de skapar jobb och föder nya innovationer. Vi tror på att ekonomisk tillväxt kan kombineras med ekologiskt hållbara värderingar. Kunskapsbaserad ekonomi och teknologi som tar hänsyn till begränsade naturresurser och kommande generationer är framtiden.

Vi vill att hela Finland ska vara levande och välmående, såväl landsbygd som stad, skärgård, glesbygd och metropolen. Vi jobbar för livskraftiga primärnäringar och en fungerande samhällsservice anpassad till individens behov.

Finland är en naturlig del av den nordiska värdegemenskapen. Vi ska gå i bräschen för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna är individuella, universella, odelbara, icke-hierarkiska och grundar sig på allas lika värde.

Arbetet för jämställdhet och jämlikhet är centralt för oss. Jämställdheten handlar om att se och förändra strukturer som idag skapar ojämlika möjligheter för kvinnor och män. Vi vill skapa ett samhälle där alla har möjlighet att utveckla sin fulla potential. Alla ska ha lika rättigheter och möjligheter, oberoende av kön, ålder, ursprung, hudfärg, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Vi säger nej till rasism och främlingsfientlighet. Finland behöver invandring och ska därtill ta sitt humanitära ansvar för flyktingar. Vårt land behöver fler människor, fler händer och fler hjärnor som för vårt land framåt. På detta sätt skapas dynamik, mångfald och internationalism. Vi accepterar inte att människor diskrimineras på grund av kön, hudfärg, religion, språk, sexuell läggning eller bakgrund. Vi har ett särskilt ansvar för samhällsklimatet, ett ansvar som vi i SFP inte flyr ifrån.

Finlands skola är bland de bästa i världen och därför ska vi satsa på den. En avgiftsfri skola är den bästa garanten för ett jämlikt och jämställt Finland. Den är identitetsskapande och kulturbärande. En bred allmänbildning, mångsidiga språkkunskaper och sociala färdigheter är viktiga för medborgarnas och landets framgång. Våra universitet och högskolor tävlar i hård global konkurrens. Det kräver profilering, samverkan med det övriga samhället, internationell öppenhet och hög kvalitet.

Det levande tvåspråkiga Finland är en fråga för hela nationen. Finskan och svenskan är en naturlig del av den finländska identiteten och servicen ska tryggas på bägge nationalspråken. Finländarna behöver fler språk, eftersom språkkunskaper är en konkurrensfördel och en rikedom. Vi ska aldrig ställa språk mot varandra. Vi ska inte heller begränsa de ungas arbetsmöjligheter med ett snävt språkutbud. För att Finland också i framtiden ska ha två levande nationalspråk krävs en aktiv politisk bevakning och vilja att förstå varandra. Arbetet med nationalspråksstrategin är ett led i detta och ska verkställas på bred front. Det svenska i Finland ska vara inkluderande och öppet.

Vi har ett ansvar för vår ursprungsbefolkning, samerna och de samiska språkens och kulturernas framtid i vårt land.

Svenska folkpartiet garanterar ett hårt arbete för ett öppnare, mer framgångsrikt, mer internationellt och framför allt ett ansvarsbärande Finland under de kommande fyra åren. Vi sviker inte vår ideologi eller tron på att ett tvåspråkigt Finland behövs också i framtiden. Vi är beredda att ta ansvar och verka för en handlingskraftig regering som sätter människan i fokus och skapar förutsättningar för framgång, trygghet och sysselsättning. Svenska folkpartiet jobbar för ett samhälle som sätter individen i första rummet.

Carl Haglund, partiordförande

2. Vi bär alla upp landet - statens finanser är vårt ansvar

Situationen i den offentliga ekonomin är alarmerande. I takt med att befolkningen blir allt äldre kommer behovet av vård och omsorg att öka. Vi kan inte låna oss ett välfärdssamhälle genom ohållbar skuldsättning. Dagens belåning ska betalas av våra barn och barnbarn. Att låna av kommande generationer är inte bara ett ekonomiskt utan också ett moraliskt problem. En hållbar ekonomisk politik är den bästa garanten för en fungerande offentlig service. Utan god offentlig ekonomi har vi ingen fungerande äldreomsorg, mödrarådgivning eller skola i världsklass.

Vi behöver också se över normer som belastar produktionen av service och tjänster. Utveckling och initiativ ska uppmuntras och stödas. Därför måste byråkratin granskas ur ett ändamålsenlighetsperspektiv, så att smidigheten ökas och stagnation kan undvikas. Finland bör vara en föregångare i digitaliseringen av samhället. Vi behöver en digitaliseringsstrategi som tar ställning till hur de olika digitala tjänsterna kan göras tillgängliga för alla. En väl genomförd digitaliseringsstrategi ökar dessutom jämlikheten mellan regionerna.

Vi anser att tjänsternas och servicenss kvalitet och tillgänglighet ska vara avgörande, inte vem som producerar dem. Vi vill fördomsfritt söka modeller för ändamålsenlig och effektiv produktion av samhällstjänster. Vi tror på sektoröverskridande samarbete med partnerskap mellan den offentliga, privata och tredje sektorn i skapandet av service för människorna.

För att få den offentliga ekonomin i balans krävs prioriteringar för att säkra kärnan i välfärden. Tyngdpunkten på riktade satsningar måste vara på dem som behöver det mest, speciellt barn och unga samt äldre hjälpbehövande.

Livskraftiga kommuner där närdemokratin fungerar är att föredra framom en centraliserad service- och beslutskoncentration. Staten ska inte spara genom att överföra uppgifter till kommunerna.

Ett fungerande rättsväsende är en av grundbultarna i vår demokrati. Tilliten till rättsväsendet har också en betydelse för vår konkurrenskraft.

Vi vill

  • få den offentliga ekonomin i balans under valperioden, skuldsättningen ska brytas och nödvändiga reformer måste genomföras
  • skapa ekonomiskt utrymme för tillväxt genom interna omfördelningar och tydligare prioriteringar i statsbudgeten
  • att kommunerna är tillräckligt starka och funktionsdugliga
  • underlätta kommunernas arbetsbörda genom en lättare och flexiblare normering
  • reformera förvaltningen för att undvika överlappningar, öka kundtillgängligheten och göra processerna smidigare, genomskinligare och mer målinriktade
  • minska det statliga ägandet i icke-strategiska bolag och investera försäljningsintäkterna i satsningar på forskning och utveckling, infrastruktur och andra tillväxtskapande investeringar
  • prioritera en högklassig service och förebyggande åtgärder framom inkomstöverföringar
  • trygga rättssäkerheten för medborgarna och slå vakt om en tillräcklig resursering för polis, åklagare och domstolsväsende

3. Vi behöver flera jobb - för arbete och företagsamhet

Det finns bara en utväg ur den långvariga ekonomiska krisen som har drabbat Finland och Europa - vi måste jobba oss upp ur lågkonjunkturen. Vi behöver fler jobb, fler som jobbar och vi måste jobba mer och längre. Detta ställer stora krav på kvaliteten och flexibiliteten i arbetslivet.

Finland behöver en ny tillväxtpolitik som uppmuntrar till jobb, företagande, investeringar och framtidssatsningar. Det måste löna sig att ta emot ett jobb och det måste löna sig att anställa.

Vi anser att allt arbete är värdefullt och har betydelse för vår välfärd. Det kräver förmåga till nytänkande bland arbetsmarknadsorganisationer och politiska beslutsfattare. Vi måste öka mängden arbetsföra finländare i arbete. Idag kommer det in färre personer på arbetsmarknaden än det går ut. Vi behöver redan nu arbetskraft från utlandet för att få vår ekonomi att rulla. Därför måste vi avskaffa gränshindren på arbetsmarknaden.

Vi vill

  • att arbete ska vara det primära sättet att försörja sig och att det alltid ska löna sig att ta emot jobb
  • höja grund- och förvärvsinkomstavdraget för att sänka tröskeln att ta emot jobb
  • hålla samfundsskattesatsen på en konkurrenskraftig nivå
  • att skatterna på arbete, pensioner och företagande inte skärps, utan att finländarnas köpkraft bibehålls och stärks
  • stärka konsumenternas ställning och valfrihet genom att främja fri konkurrens inom handel och tjänster, samt motverka lösningar som bidrar till monopolliknande ställning för enstaka eller några aktörer
  • minska progressiviteten i beskattningen, man ska alltid få behålla minst hälften av det man förtjänar
  • höja hushållsavdraget till minst 3 000 euro per person och år och utveckla dess användningsområden för att underlätta människors vardag och samtidigt bekämpa den grå ekonomin samt skapa förutsättningar för jobb
  • säkerställa att dividendbeskattningen av icke-börsnoterade bolag fortsättningsvis återspeglar företagarens risktagning
  • reformera arvsskatten genom att ersätta den med överlåtelseskatt då arvet realiseras
  • höja momslättnadsskalans övre gräns för företag till 50 000 euro
  • skapa fler jobb inom existerande företag samt locka fler löntagare att bli företagare och arbetsgivare
  • att företagarfostran erbjuds i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet samt att högskolorna ska erbjuda studier i entreprenörskap inom alla utbildningsprogram
  • öka produktiviteten inom den offentliga sektorn, genom att bland annat systematiskt förutsätta innovationer och språklig kompetens i samband med offentlig upphandling
  • förbättra mindre företags och näringsidkares förutsättningar vid offentlig upphandling, till exempel genom delupphandling av större volymer och beaktande av miljökonsekvenser i fråga om transporter och avstånd
  • göra Finland attraktivt för utländska investeringar och se till att utländska investerare behandlas jämbördigt med inhemska. Kontakten till utländska investerare ska koordineras och aktiveras på ett samordnat sätt
  • slopa behovsprövningen för anställning av utländsk arbetskraft
  • samordna och rikta de offentliga företagsstöden så att de gynnar tillväxtföretag och kommersialisering av innovationer
  • höja de nationella forsknings- och utvecklingssatsningarna
  • att beskattningstidpunkten på den inkomst som förblir i företaget skjuts upp och skatten betalas först då inkomsten delas ut till ägarna
  • att privata näringsidkare (företag med ett firmanamn) ska beviljas företagaravdrag, med vilken enbart en del av verksamhetens inkomst (95%) skulle vara skattepliktig inkomst
  • förbättra socialskyddet för företagare

4. De som vill och kan ska få arbeta längre

Eftersom de unga människornas andel av befolkningen är förhållandevis låg kommer vi under de närmaste åren att uppleva brist på arbetskraft i arbetsför ålder inom nästan alla branscher. Vi måste svara på detta genom att se till att möjligast många har sysselsättning och jobb. Ett tidigare inträde i arbetslivet och en senarelagd pensionering är vid sidan av en aktivering av arbetslösa det mest effektiva sättet att öka på arbetsinsatsen.

Vi måste senarelägga den faktiska pensioneringsåldern och minska på den stora mängden av personer som pensioneras på grund av arbetsoförmåga genom satsningar på ork i arbetslivet och flexibilitet ifråga om arbetstid och arbetsuppgifter. Det är viktigt att de som arbetar mår bra. Välmående arbetstagare är mer kreativa, innovativa och effektiva. Vi vill skapa utrymme för individuella lösningar för att förbättra såväl kvaliteten i arbetslivet som arbetets produktivitet.

Vi vill

  • satsa på välmående i arbetet för att fler ska ha möjlighet att förlänga sin yrkesverksamma tid
  • utveckla arbetshälsovården, det livslånga lärandet och skapa mer flexibla arbetstidsarrangemang
  • förlänga arbetskarriärerna genom den föreslagna höjningen av pensionsåldern och genom att möjliggöra en senareläggning av den faktiska pensioneringsåldern
  • möjliggöra för pensionerade att efter förmåga och vilja delta i arbetslivet utan negativa effekter på inkomsterna
  • granska pensionsuppgörelsen ur ett jämställdhetsperspektiv och så att den sporrar till längre arbetskarriärer
  • jobba för att aktiva insatser från arbetsförmedlingen görs i början av arbetslöshetsperioderna eller direkt vid permitteringar
  • utveckla utkomstskyddet för arbetslösa så att det alltid ska vara ekonomiskt fördelaktigt att ta emot jobb och så att det gynnar den som är aktiv
  • utveckla arbetslöshetsskyddet genom att höja ersättningen och förkorta utbetalningsperioden i motsvarande grad
  • konkurrensutsätta och utveckla arbetsförmedlingen så att befintligt rekryterings- och matchningskunnande utnyttjas i högre grad
  • åtgärda den strukturella arbetslösheten och förbättra +55-åringarnas möjligheter att stanna längre i arbetslivet genom att arbetsgivaren tar ett större ansvar för fortbildningen och en förhöjning av arbetsgivarens kostnader för pensionsslussen
  • skapa incitament att hålla äldre arbetstagare kvar i arbetslivet
  • utveckla möjligheterna för löntagare med partiell arbetsförmåga att stanna kvar i och återvända till arbetslivet, exempelvis genom ökad rätt till deltidsarbete av hälsoskäl och sociala skäl
  • jobba för företagsvis möjligheter att förhandla om arbetstider
  • ge fler ungdomar möjlighet till sommarjobb och arbetserfarenhet med hjälp av sommarsedlar som ersätter en del av arbetsgivarens kostnader
  • förbättra koordineringen av tjänster och service riktade till unga, och samla dessa till ett ställe
  • trygga genomförandet av ungdomsgarantin samt säkra tillräckliga resurser för det uppsökande ungdomsarbetet och ungdomsverkstäderna
  • säkerställa att alla ungdomar får en examen från andra stadiet och införa lärlingssystem där unga ges sysselsättning och yrkesutbildning på en arbetsplats
  • minska löneskillnaden mellan kvinnor och män genom bindande åtagande från arbetsmarknadsorganisationerna med målsättningen lika lön för likvärdigt arbete
  • öka praxisen med individuella lönesamtal i arbetslivet

5. Kunskap och utbildning - Finlands trumfkort

Vi ska satsa på kunskap och utbildning för att klara oss i den globala ekonomin, med målsättningen att bli en av världens ledande kunskapsnationer.

Högklassig och avgiftsfri utbildning är den viktigaste förutsättningen för att alla ska ha jämlika möjligheter att klara sig i livet. Utbildning på svenska är grunden för ett levande tvåspråkigt Finland.

Vi vill att skolan ska vara inkluderande. Vi vill att skolan ska betona jämlikhet, medmänsklighet och respekt för miljön samt motarbeta fördomar, rasism och mobbning. Vi vill att utbildningen ska uppmuntra till kritiskt tänkande, initiativtagande och företagsamhet.

Vi måste satsa mera på kvaliteteten i undervisningen, utöka samarbetet mellan olika utbildningsformer och skräddarsy lösningar så att alla ungdomar kan skaffa sig en examen från andra stadiet.

Finland behöver både magistrar och mästare. Därför vill vi att gymnasiet ger en bred allmänbildande utbildning, samtidigt som yrkesutbildningen ger färdigheter till ett yrke. Läroavtalsutbildningen ska utvecklas i samarbete med arbetslivet.

Upprätthållarna av utbildning på andra stadiet ska samverka och starka enheter på språklig grund eftersträvas. En koncentration av administrativa resurser ska kombineras med regional närvaro för själva utbildningsrummen.

Högskolornas profileringar måste förstärkas så att de klarar sig i den internationella konkurrensen också ifråga om forskningen. Vi vill trygga högskolornas autonomi samtidigt som högskoleutbildningen ska beakta arbetslivets och samhällets behov. Staten ska ha huvudansvaret för högskolornas finansiering, men vi vill även öka incitamenten för extern finansiering, till exempel genom skattelättnader.

För att trygga den svenskspråkiga högskoleutbildningen i vårt land är det av yttersta vikt med starka och livskraftiga enheter, där kvaliteten kan säkras. Den svenskspråkiga befolkningen ska erbjudas samma möjligheter till högskoleutbildning som den finskspråkiga och ett tillräckligt antal personer med tillräckliga kunskaper i svenska bör utbildas för landets behov.

Utländska studerande som avlägger examen i Finland utgör ett välkommet kunskapstillskott i vårt samhälle och är en del av den utbildade arbetskraften. Vi vill göra det lättare för dem att stanna kvar i Finland och ge dem en reell chans att söka jobb efter avslutad utbildning.

Frivilligt engagemangskapar gemenskap och livskvalitet. Kultur-, ungdoms-, idrotts-, hembygds- och föreningsverksamheten samt det fria bildningsarbetet stärker identiteten och har en viktig roll i vårt samhälle. Livsrytmen måste ge utrymme för frivilligverksamhet. En hög delaktighet i förenings- och församlingsarbetet skapar välbefinnande och bidrar på ett avgörande sätt till välmåendet.

Vi vill

  • att skolan ska vara en trygg och trivsam plats för såväl elever, lärare som personal
  • utveckla elevinflytandet och stärka kontakten mellan skolan och hemmet
  • jobba för att skolan beaktar individernas olika sätt att lära sig, vilket kräver flexibla undervisningsmetoder som stödjer både dem med särskilda behov och dem som lär sig snabbt
  • skapa en kreativ skolmiljö som stärker elevers och studerandes uttrycksförmåga, sociala kompetens och kreativitet
  • på jämlika grunder stöda utvecklandet av e-kompetens
  • tidigarelägga språkundervisningen samt utöka satsningar på språkbad, språkduschar och andra fungerande språkinlärningsmetoder
  • stärka mångsidiga språkkunskaper genom att satsa på de muntliga färdigheterna
  • säkra samernas rätt till sin kultur, sina språk och sina traditionella näringar
  • göra skolan så jämställd att elever vågar göra studie- och yrkesval utan att hindras av traditionella mönster
  • jobba för att kurser med jämställdhets- och genusperspektiv ska vara en del av lärar- och barnträdgårdslärarutbildningen samt lärarfortbildningen
  • utveckla antagningsprocesserna till utbildningen och satsa på studiehandledningen för att försnabba utbildningstiden
  • säkra en enhetlig och stark upprätthållarstruktur inom andra stadiets utbildning på svenska i Finland
  • trygga regional närvaro av utbildningsrum för andra stadiets utbildning
  • intensifiera och effektivera samarbetet mellan högskolorna, också internationellt, för att uppnå högre kvalitet i utbildningen
  • försnabba inträdet på arbetsmarknaden genom att stärka kandidatexamens ställning och förnya behörighetskraven i arbetslivet så att praxis motsvarar våra konkurrent- och jämförelseländer
  • att vuxen- och fortbildningstjänsterna ska motsvara arbetsmarknadens kommande behov
  • säkra att heltidsstudier kan göras året runt genom att utveckla tentamens- och handledningssystemet vid högskolor och universitet
  • locka utländska studerande som avlagt examen i Finland att stanna kvar och jobba genom att slopa sexmånadersregeln för uppehållstillstånd efter avlagd examen
  • att invandrare som inte längre är i läropliktsålder ska ha möjlighet att avlägga grundskoleexamen i samma utsträckning som den övriga befolkningen
  • trygga tredje sektorns verksamhetsmöjligheter genom skattefrihet och undvikande av byråkratiska pålagor vid tillstånds- och anmälningsförfaranden
  • skapa förutsättningar för att det erbjuds jämlika och jämställda möjligheter till idrottsutövning och andra fritidssysselsättningar
  • bevara det finlandssvenska teckenspråket genom att verkställa det nya handlingsprogrammet

6. Vi bryr oss om varandra - ansvar och välmående hör ihop

Den nordiska välfärdsmodellen, som bygger på socialt ansvar och jämlika möjligheter till en service av hög kvalitet, är en internationell förebild och har haft en positiv inverkan på vår konkurrenskraft. Vi vill slå vakt om vår välfärd samtidigt som vi måste vara beredda att prioritera, hitta nya arbetsmetoder och effektivera verksamheten.

Modellerna för servicen byggs upp i ett samspel mellan det offentliga, det privata och den tredje sektorn. Det offentliga ska stå som garant för att servicen produceras och ställa upp nationella kvalitetsmål samt utföra certifieringar, men behöver inte alltid själv vara producenten. Valfrihet inom vården ger kunden nya möjligheter att välja den service som passar bäst och bidrar till att höja kvaliteten. Satsningar på äldrerådgivning, stöd i dagliga ärenden och beslutsprocesser som rör vården samt ibruktagande av servicesedlar är viktiga element för en fungerande valfrihet. Det förebyggande arbetet är ett gemensamt och individuellt ansvar som sträcker sig genom hela livet. Samhället ska stöda och underlätta verksamhetsförutsättningar för detta arbete som bidrar till hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet. För oss är det en hederssak att se till att de äldre får leva och njuta av ett fullgott liv också efter avslutat arbetsliv. Pensionärernas hälsa, ekonomiska välmående och möjligheter till sysselsättning är ett gemensamt intresse.

I ett kärvt samhällsklimat där principer om universella rättigheter ifrågasätts är det viktigt att stå upp för grupper som hamnar i kläm. Vi bör kritiskt granska normer och ge utrymme för olikheter. Vi är alla unika, men jämlika. Vi jobbar för att jämställdhetsperspektivet alltid tillgodoses i beslutsfattande inom alla sektorer. Jämlikheten är ett fundament i tryggandet av rättsstaten där var och en ska behandlas på lika och rättvisa grunder.

Vi vill

  • arbeta för en kvalitativt högt stående social- och hälsovård i hela landet. Vård ska ges på både svenska och finska
  • utveckla valfrihet i vården där det offentliga uppställer kvalitetsmål, dit bl.a. service på svenska räknas, och genomför certifieringar av servicen medan pengarna följer klienten
  • utveckla närservicen inom social- och hälsovården genom nya arbetsmetoder och öka tillgängligheten genom exempelvis elektroniska och mobila lösningar
  • arbeta för att var och en ska kunna bo hemma så länge de vill och kan genom fungerande lösningar för hemservice och hemsjukvård
  • satsa på förebyggande verksamhet inom hälso-, sjuk- och mentalvården. Förebyggande och hälsofrämjande satsningar sparar både resurser och mänskligt lidande
  • främja de äldres fysiska, psykiska, sociala och kognitiva funktionsförmåga och hälsa samt förebygga de äldres ensamhet genom ett aktivt samarbete med tredje sektorn
  • beakta de ensamboendes situation i högre grad i samhällsplanering och lagstiftning
  • överföra närståendevårdarnas ersättning till FPA
  • utveckla intervallvården och avlastningen i hemmet för närståendevårdarna så att de kan utnyttja sin lagstadgade ledighet på tre dagar i månaden
  • säkra att svårt sjuka åldringar smidigt ska kunna erhålla den institutionsvård de behöver
  • garantera att den nya äldreomsorgslagen och de kommunala äldreråden har en viktig funktion i utvecklandet av seniorernas service.
  • jobba för ett fullvärdigt pensionärsliv genom ett förutsägbart och långsiktigt pensionssystem samt genom möjligheter till aktiviteter och gemenskap
  • genomföra samkörning av teknik- och IT-systemen i hela vårdkedjan
  • förbättra mentalvårdens tillgänglighet och omfattning
  • trygga tillgängligheten till terapi och stödtjänster för barnfamiljer
  • göra en familjepolitisk helhetsreform där man samordnar familjeledighetssystemet, lagen om småbarnsfostran, fördelningen av kostnaderna för föräldraskap och hemvårdsbidraget, med målet att öka jämställdheten
  • satsa på arbetet mot våld i par- och närrelationer, öka antalet skyddshem och trygga deras resurser
  • satsa på förebyggande vård och stödformer inom öppenvården för familjer med barn för att minimera omhändertaganden
  • satsa på förebyggande och uppsökande ungdomsarbete för att motverka utanförskap
  • ge papperslösa rätt till hälsovård och utbildning
  • utveckla klient- och medicinavgifter genom en kostnadsneutral omfördelning där man inför en klass där klienten är helt befriad från avgifter
  • skapa lösningar som främjar delaktighet i utbildning, arbetsliv och hobbyverksamhet för personer med funktionsnedsättning

7. Finland i Norden och Europa - delar av samma familj

Det nordiska samarbetet är en del av den gemenskap vi tidlöst identifierar oss med. Det nordiska sammanhanget är fortsättningsvis en central arena för kontakter på medborgar-, organisations- och statlig nivå. Handels- och kunskapsutbytet är livligt och de nordiska grannarna utgör därmed en naturlig första dimension av det internationella samarbetet. Samfällda satsningar på utbildnings-, försvars-, miljö- och naturresurspolitik kommer att vara prioriterade politikområden.

Vi försvarar idealen med ett gränslöst Europa, ett Europa som är möjligheternas världsdel, där individens trygghet och möjligheter genomsyrar de politiska besluten. EU-politiken ska bygga på socialt och ekonomiskt hållbara värderingar i frågor som gäller global ekonomi, miljö och internationell säkerhet - frågor som inte har gränser. Vi vill arbeta för en nordisk agenda med öppenhet, god förvaltning, jämlikhet, fungerande marknader och mänskliga rättigheter i fokus. EU behöver en tydligare utrikespolitisk linje.

Satsningar ska göras på den ekonomiska politiken för att säkra euroområdets funktionalitet och eurons framtid. Sunt förnuft ska styra så att överenskomna regler följs och varje medlemsland bär ansvar för sina egna skulder. Kännbara samfällda satsningar ska göras på utbildning, kreativitet och innovationer för att förbättra sysselsättningen inom EU och trygga unionens konkurrenskraft.

Vi vill

  • genom EU-politiken fokusera på förbättrad konkurrenskraft genom prioriteringar av innovationer och utvecklande av de inre marknaderna och den digitala agendan
  • höja anslagen för forskning och utbildning i EU:s budget
  • ingå omfattande frihandelsavtal för främjande av export och handel
  • genomföra ursprungsmärkning av kött- och mjölkprodukter för att förbättra livsmedelssäkerheten
  • införa en miniminivå i samfundsbeskattningen inom EU för att minska skattekonkurrensen
  • genomföra bankunionen inom EU på ett enhetligt sätt i samtliga länder så att en fungerande kontroll för samtliga bankers del förverkligas och genom att man skapar en krislösningsmekanism vid finansieringssvårigheter
  • att en hållbar miljö- och klimatpolitik ses som en möjlighet till nya arbetstillfällen och utvecklande av affärsverksamheter
  • genomföra en gemensam europeisk energipolitik för att säkra självförsörjningsgraden
  • att de nationella tolkningarna av gemensamma förordningar och rekommendationer ska utgå ifrån att skapa jämlika förutsättningar i hela EU också för de finländska aktörerna
  • jobba för en gemensam nordisk agenda i grannlandssamarbetet och inom EU

8. Världen blir mindre - vi behöver varandra

Finland är en del av en global värld i förändring. Maktbalansen i världen förändras och vår internationella politik måste förnyas i samma takt. Finland ska vara med i det internationella samarbetet. Vi vill skapa ett Finland som är konkurrenskraftigt och som tar tillvara de möjligheter som utvecklingen i världen skapar, samt fullt ut bär sitt globala ansvar inom utvecklings- och migrationspolitiken.

Finland ska vara en aktiv och ansvarsfull internationell aktör i utvecklings- och handelspolitiken. En rättvis handelspolitik uppnås genom att undanröja orättvisa handelshinder, stöda god förvaltning i utvecklingsländerna och minska kapitalflykt.

Migration är en naturlig del av vår globaliserade värld och människor har i alla tider sökt nya ställen att leva på. Av olika orsaker måste människor också ofrivilligt lämna sina hemländer. Finland ska vara öppet och välkomnande gentemot människor i behov av hjälp och skydd. Finland ska ta ett större ansvar än vi gör idag. För att invandringen ska vara hållbar behövs en attitydförändring och en fungerande integration.

Arbete och studier är den bästa formen av integration. Diskriminering på grund av etnisk bakgrund är aldrig acceptabelt och det behövs en aktiv kamp mot rasism. Vi vill främja likabehandling och mångfald. Mångfalden bidrar till Finlands tillväxt.

Vi bör arbeta för att det politiska läget i Ryssland med grannområden normaliseras, med målsättningen att samarbetet inom handel, miljö, kärnsäkerhet och det sociala området kan utvecklas i gynnsam riktning. Samtidigt kan vi inte acceptera Rysslands brott mot internationell rätt och aggressionen riktad mot dess grannländer.

Vi vill

  • att utvecklingspolitiken alltid ska grunda sig på mänskliga rättigheter och stöda barns och kvinnors rätt till utbildning samt demokratiutveckling
  • jobba för att Finland och EU i sin utvecklingspolitik stödjer länders utveckling av en god och öppen förvaltning som motverkar korruption
  • att målsättningen för biståndsnivån ska vara 0,7 procent av BNI
  • skapa en rättvis handelspolitik med målsättningen att stärka utvecklingsländernas företagsklimat och handel, skapa partnerskap mellan näringslivet i utvecklingsländer och i Finland, samt undanröja handelshinder
  • motverka skatteflykt genom att skapa ett tydligare regelverk för en landsvis redovisning av multinationella koncerners vinster och skatter samt göra uppgifter om ägare och förmånstagare hos företag tillgängliga för nationella myndigheter
  • att ansvaret för EU:s asyl- och flyktingpolitik ska bäras gemensamt och att ansvaret fördelas rättvisare mellan medlemsländerna, vilket förutsätter bättre möjligheter att lagligt ta sig till EU
  • kännbart öka mängden kvotflyktingsplatser i Finland
  • att uppehållstillståndsprocessen ska vara rättvis, snabb och smidig
  • förbättra integrationen av invandrare genom bättre språkundervisning, möjligheter att jobba och studera, bostadspolitik och hälso- och sjukvård
  • erbjuda integration på både svenska och finska
  • betona kvinnornas och barnens situation i kriser i enlighet med FN:s resolution 1325

9. Fred och säkerhet - för Finlands trygghet

Finland ska vara en pådrivande aktör i det internationella samarbetet med målsättningen att skapa fred, trygghet och stabilitet. Det gör vi som en aktiv part i det nordiska, europeiska och transatlantiska samarbetet och som FN- och OSCE-medlem. Samarbetet mellan länderna har blivit en del av utvecklandet av försvarsförmågan. Det ger synergier både innehållsmässigt och ekonomiskt.

Vi ska vara en aktiv fredsmedlare och konfliktlösare och delta i internationella krishanteringsoperationer, både militära och civila, med vår sakkunskap.

Krisen i Ukraina visar tydligt att de militära maktmedlens tid inte är förbi i Europa och att allvarliga kriser kan uppstå i våra närområden. Hotbilderna förändras och de blir allt svårare att greppa. Hot och angrepp som sker inom datanätet och terroristgruppernas aktivitet kräver ett totalintegrerat samarbete mellan olika myndigheter.

Vår försvarspolitik ska basera sig på ett trovärdigt nationellt försvar. Den allmänna värnplikten är en grundbult i det finländska försvaret och utbildningens kvalitet måste säkras.

Vi vill

  • säkra ett trovärdigt försvar med tillräcklig materiell prestanda genom höjning av försvarsanslagen
  • fördjupa det nordiska försvarssamarbetet och fortsätta integreringen av de finländska och svenska försvarsmakterna - i detta arbete har Nylands Brigad en central roll
  • se ett ännu tätare finsk-svenskt försvarssamarbete och potentialen i en långtgående samordning av vårt försvar
  • att en parlamentarisk arbetsgrupp bör analysera fördelarna och nackdelarna med ett finländskt Nato-medlemskap
  • att resurserna för civil- och militär krishantering säkras. Finland ska också i fortsättningen vara en aktiv freds- och demokratibyggare
  • att alla kvinnor som fyllt 19 år ska kontaktas och informeras för att öka intresset för den frivilliga militärtjänstgöringen
  • skapa en fjärde militärgren för cybersäkerheten
  • respektera Ålands särskilda position som ett demilitariserat landskap och använda Ålandsexemplet som en förebild i krishanteringen

10. Landsbygd och stad - hela Finland ska leva

Vi vill skapa en modern region- och landsbygdspolitik som kännetecknas av att områdena ges möjlighet och sporras till att utveckla sina egna särdrag och styrkor. Framgångsrik regionpolitik mäts inte i antal utlokaliserade statliga arbetsplatser utan i det mervärde som skapas i regionerna. Vi ska söka framgångsrika koncept också över nationsgränserna. Österbotten och Västerbotten, Åbo och Stockholm, Helsingfors och Tallinn samt Tornedalen är exempel på områden som kan bli regionala motorer med intensivt samarbete kring utbildning, forskning och utveckling, arbetskrafts- och sysselsättningsfrågor samt handel och näringsliv.

I framtiden kommer regionerna att vara allt starkare kopplade till den globala ekonomin vilket gör att de utvecklas över gränser och enligt trender och regler som dessa utvecklingsprojekt följer. Här ska statens roll vara att möjliggöra och skapa förutsättningar för starkt regionalt arbete genom exempelvis infrastruktursatsningar.

Den framtida regionpolitiken kräver ett starkt lokalt och regionalt engagemang genom exempelvis landskapsförbunden för att skapa nya idéer och åtgärder för tillväxt och välfärd.

Den snabba inflyttningen till städerna ställer stora krav på markplaneringen och bostadspolitiken. Vi behöver planering som skapar levande och mångsidiga bostadsområden, stoppar segregationen och som stöder sig på en fungerande kollektivtrafik och miljömässigt hållbart byggande. Metropolområdets särbehov beaktas genom ett samarbete mellan huvudstadsregionens kommuner.

Vi vill utveckla nya metoder och tjänster som sträcker sig över förvaltnings- och sektorgränserna med ambulerande service och distanstjänster för att trygga myndighetsservicen på glesbygden.

Vi vill slå vakt om landsbygdens potential för sysselsättning och företagande samt landsbygden som en god boendemiljö. Möjligheterna för året runt-boende på fritidsstugor ska vara lika i hela landet. Invånarna ska själva få välja var man vill bo och var man vill vara skriven. Goda kommunikationer gällande såväl bredband som infrastruktur är förutsättningar för att landsbygden och skärgården ska kunna utvecklas.

Vi vill se en stark inhemsk produktion av trygga råvaror och livsmedel. Därför måste det vara lönsamt att bedriva ett hållbart jord- och skogsbruk med beaktande av våra nordliga utmanande förhållanden. Genom hållbart utnyttjade av naturresurser, ny teknologi och återvinning av material kan ett bioekonomiskt tänkande förena olika sektorer inom primärproduktionen och skapa nya utkomstmöjligheter inom landsbygdsnäringarna.

Vi vill

  • stärka regionernas och lokalsamhällenas möjlighet till utveckling utgående från deras egna särdrag
  • på nationellt plan undanröja eventuella hinder och ge möjligheter för regionerna att utvecklas på ett självständigt och globalt sätt
  • garantera goda kommunikationer och infrastruktur i och mellan regionerna och på landsbygden för att trygga livskraften och möjligheten till utkomst
  • stärka samarbetet mellan landsbygds-, stads- och skärgårdspolitiken för att uppnå synergieffekter
  • skapa smidig service över förvaltningsgränserna för att det ska vara möjligt att bygga, bo och arbeta på landsbygden och i skärgården utan extra byråkrati,
  • säkra en fungerande skärgårdstrafik
  • säkra att vi i Finland kan upprätthålla ett hållbart och lönsamt jord- och skogsbruk, inhemsk växthusproduktion, pälsnäring och fiskerinäring
  • minska på de regelverk som försvårar verksamhetsförutsättningarna och ökar produktionskostnaderna för primärnäringarna, så att vi på lång sikt kan garantera tillgången till inhemska livsmedel och råvaror
  • stärka producenternas roll i livsmedelskedjan och främja satsningar på närproducerad mat och ökad konsumentmedvetenhet
  • att tillstånden för olika former av skyddsjakt görs enkla och flexibla och baseras på faktiska lokala förhållanden
  • att möjligheterna att använda sitt fritidshus för permanent boende ska vara lika i hela landet och att dubbelboendet ska beaktas i kommunalskattesystemet
  • förenkla byråkratin gällande ansökningar om planeändringar samt kraven vid uppgörande av nya general- och detaljplaner
  • främja mångsidiga och levande bostadsområden, vilket minskar segregationen, med olika former av boende i markplaneringen
  • utveckla en konkurrenskraftig och smidig kollektivtrafik i storstäderna utgående från rälsbundna lösningar
  • säkra allas rätt till rörlighet så att privatbilister, speciellt i områden utan täckande kollektivtrafik, inte drabbas oskäligt
  • utveckla elektroniska lösningar och E-förvaltning för att förenkla och förbättra samhälls- och myndighetsservicen till, och underlätta informationstillgången för, medborgare och företag
  • säkra möjligheterna till färdtjänst i glesbygden genom skräddarsydda lösningar
  • jobba för att planläggningen på alla nivåer ska utvecklas till ett aktivt instrument för att befrämja utvecklingen och att de statliga myndigheterna aktivare medverkar till planernas förverkligande

11. Miljön och klimatet är vårt ansvar

Klimatförändringen och den hotande globala färskvattenbristen hör till vår tids största utmaningar. Vår långsiktiga målsättning är ett koldioxidneutralt Finland där förbränning av fossila bränslen inte behövs. Vi behöver en ambitiös, långsiktig och förutsägbar klimatpolitik som kombineras med ekonomisk framgång och ökad mänsklig välfärd. Det förutsätter nationella, regionala och globala åtgärder. Miljön känner inga gränser och därför spelar EU en viktig roll i klimatpolitiken, liksom behovet av globala system reglerade i ett heltäckande internationellt klimatavtal.

En grön ekonomi där minskningen av koldioxidutsläpp och klimatuppvärmingen står i fokus medför utmaningar och möjligheter. Utvecklingen och behovet av ny teknik skapar jobb och innovations- och exportmöjligheter inom cleantech-branschen. Mer satsningar på förnybar energi behövs också eftersom 80 procent av Finlands växthusgasutsläpp kommer från produktion och förbrukning av energi, inklusive energiförbrukningen i trafiken.

Vi ska fortsätta arbetet för att rädda Östersjön. Samarbetet mellan Östersjöländerna är avgörande för Östersjöns framtid. Utökat samarbete behövs också kring Arktisområdet. När isen inte längre skyddar de sköra områdena och naturen så måste vi göra det. Biodiversitet och miljöns välmående påverkar våra framtida verksamhetsförutsättningar.

Vi vill

  • att Kyotoprotokollet ska få en fortsättning genom att ett nytt juridiskt bindande och rättvist internationellt klimatavtal ingås så att utvecklade länder tar sitt ansvar
  • minska utsläppen med minst 80 procent fram till 2050 i enlighet med EU:s målsättningar
  • säkerställa ett mångsidigt energiutbud och minska vårt beroende av fossila bränslen och öka andelen förnyelsebar energi i form av bioenergi, vattenkraft, vindenergi, solenergi och vågkraft
  • att näringspolitiken och strävan efter ekonomisk tillväxt ska förverkligas på ett ekologiskt hållbart sätt
  • bidra till skapandet av jobb genom att fortsätta främja inhemska förnybara bränslen i vår energiproduktion för att på lång sikt bli energisjälvförsörjande
  • att genom ny teknik och satsningar på forskning och utveckling inom cleantech-branschen öka vår energi- och resurseffektivitet samt minska energibehovet. Energismarta och energieffektiva lösningar behövs inom privathushåll och industrin
  • möjliggöra lokala och regionala energilösningar genom att införa skattelättnader på exempelvis solpaneler, solfångare och teknologin för mindre bioenergikraftverk
  • införa incentiv för att öka andelen miljövänliga bilar och laddningsstationer
  • skapa ett globalt system för utsläppsrätter för att motverka att utsläppen exporteras utanför EU:s gränser
  • införa miljö- och klimatkrav vid offentliga upphandlingar
  • jobba för samarbetet mellan Östersjöländerna så att en hög oljebekämpningskapacitet upprätthålls
  • se fortsatta krafttag för att minska övergödningen av Östersjön
  • bevara naturens mångfald och biodiversitet genom naturvård och naturskyddsprogram, som i första hand görs i samförstånd på frivillig grund
  • att miljön ska vara utgångspunkten i Arktissamarbetet. Ett multilateralt avtal behövs för att undvika ohållbar exploatering