Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/1340

Ruotsalainen kansanpuolue

Nära dig - SFP:s äldrepolitiska program


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Nära dig - SFP:s äldrepolitiska program
  • Vuosi: 2017
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

NÄRA DIG - SFP:S ÄLDREPOLITISKA PROGRAM

Antaget av partistyrelsen 2.2.2017

Programmet framtaget av Svenska folkpartiets seniorförbund, Svenska seniorer i Finland r.f.

I. POSITIVT OCH TRYGGT ÅLDRANDE

Befolkningens medellivslängd har ökat och de äldre ökar kraftigt i antal. De äldre är inte en homogen grupp utan alla åldras individuellt och i sin egen takt. Livskvalitet i vardagen är viktig för de äldre, som vill ha kontroll över sitt liv och utnyttja sina resurser efter eget val. Det nationella målet är att de äldre ska bo hemma och klara sig på egen hand.

1.1 GOD FUNKTIONSFÖRMÅGA

Vi vet

Ett positivt åldrande baserar sig på god funktionsförmåga. Detta främjas genom hälsosamma levnadsvanor, goda färdigheter till självvård samt genom att förebygga olycksfall. I den äldres livskvalitet innefattas den upplevda känslan av att leva ett bra liv och ha kontroll över sin situation. En omgivning som stöder och underlättar äldres förmåga att fungera och ett gott näringstillstånd lägger grunden till god hälsa och förebygger sjukdomar.

Vi vill

  • att äldre uppmuntras och ges impulser att använda teknologi, virtuella nätverk och hälsoportaler på webben
  • att rådgivning och webbtjänster för äldre finns på svenska och finska och att de är i förståelig form, lättillgängliga och lättanvända
  • att information och handledning i självvård ges på svenska
  • att den äldres hälsa utvärderas regelbundet och att personalen inom hälso- och socialvård ger näringsrekommendationer och kostråd

1.2. FYSISK AKTIVITET EN NÖDVÄNDIGHET

Vi vet

Det finns ett tydligt samband mellan ökad ålder och minskad fysisk aktivitet. Genom fysisk aktivitet kan den äldres funktionsförmåga upprätthållas, åldersrelaterade sjukdomar förebyggas och sjukligheten minskas. Svag muskelkraft, försämrad balans och fysisk inaktivitet ökar risken för fallolyckor. Aktiva rehabiliterande åtgärder bör påbörjas innan brister i funktionsförmågan börjar begränsa vardagsfunktioner. Det är aldrig för sent att motivera äldre att dagligen röra på sig.

Vi vill

  • att äldre erbjuds lokala, åldersanpassade och förmånliga möjligheter till olika former av motion, förmånligt tillträde till simhallar samt motionsprogram för äldre i konditionssalar och på nätet
  • att pensionärsorganisationerna aktiverar de äldre genom att samla grupper kring olika motionsformer
  • att anvisningar om förebyggande av olycksfall sprids bland äldre
  • att motionsrekommendationer ingår i all behandling av sjukdomar

1.3. KULTURELL STIMULANS OCH SOCIAL AKTIVITET

Vi vet

När den äldres reservkapacitet stimuleras ökar möjligheten att bevara sociala funktioner och stödjande nätverk. Detta motverkar ensamhet och känslan av otrygghet och sårbarhet. Frivilliga insatser, hobby- och kulturverksamhet och social samvaro stöder och stimulerar de mentala funktionerna. Det motverkar även utslagning och marginalisering.

Vi vill

  • att samhället tar tillvara de äldres erfarenhet och uppmuntrar de äldre att delta i samhällelig verksamhet
  • att verksamheten inom den offentliga sektorn, frivilliga organisationer och församlingar samt privata aktörer uppmuntrar till samarbete och till att skapa förståelse, tolerans och möten mellan generationer
  • att mor- och farföräldraverksamhet stöds i skolor och på daghem
  • att kontakt mellan äldre och elever också i högre stadiet etableras.

1.4. NÄTVERK OCH FRIVILLIGVERKSAMHET

Vi vet

Sociala nätverk förhindrar isolering och ensamhet. De äldre, som inte har ett naturligt nätverk genom familj och vänkrets, sin tidigare arbetsplats och andra samhälleliga engagemang, hotas av ensamhet. Behovet av äldreomsorgstjänster förebyggs genom aktiva insatser, som uppmuntrar de äldre att fungera och medverka i frivilligarbete och föreningsverksamhet. Tredje sektorns frivilliga, spontana grupper och grannhjälp har en trygghetsskapande inverkan och kan ersätta bristen på sociala kontakter bland ensamma äldre.

Vi vill

  • att kommunerna genom att bevilja föreningsbidrag och upplåta lämpliga utrymmen för träffar stöder initiativ av spontana grupper, till exempel kvartersklubbar
  • att pensionärsföreningar och motsvarande sammanslutningar mer aktivt ägnar sig åt uppsökande verksamhet med strävan att öka deltagandet i olika aktiviteter
  • att de frivilliga organisationernas insatser bättre koordineras så att mindre aktiva äldre också blir delaktiga i existerande sociala nätverk
  • att de äldres synpunkter förs fram och beaktas i frivilliga organisationer

1.5. TRYGGHET I HEMMET OCH UTE

Vi vet

Boendealternativ för äldre i en omgivning och närmiljö med god tillgänglighet är central för ett tryggt, aktivt åldrande. Olycksfall i hemmen förekommer i alla åldersgrupper, men blir vanligare med tilltagande ålder. Särskilda riskgrupper är de som insjuknar i minnesstörningar och sjukdomar. Dessa riskgrupper utsätts även i högre grad för våld, överfall, misshandel, försummelse, kränkningar, vanvård och ekonomisk utpressning.

Många äldre bor i bostäder som blir olämpliga då funktions- och rörelseförmågan försämras. De största problemen är i allmänhet bostädernas bristande utrustning, avsaknad av hiss och lång väg till butiker och allmänna kommunikationsmedel. Detta ökar risken för isolering, försvårar utevistelse och uträttandet av ärenden. De äldre blir beroende av hjälp med matinköp, apoteksbesök och andra vardagliga ärenden.

Vi vill

  • att tillräckliga medel avsätts för att avhjälpa brister i de äldres bostäder
  • att upplysning om alarmsystem och andra hjälpmedel samt vilken utrustning, som kan underlätta och trygga göromål i vardagen ges
  • att hissar, där sådana saknas, byggs i flervåningshus med hjälp av det ekonomiska stöd som staten beviljar
  • att de äldres behov beaktas i all samhälls-, gatu- och trafikplanering för ett likvärdigt deltagande i samhällslivet
  • att servicelinjer utökas och att informationen om dem intensifieras så att den verkligen når de äldre
  • att lagstadgad färdtjänst erbjuds äldre med nedsatt rörelsefunktion eller andra handikapp, så att de kan sköta sina personliga ärenden och vara socialt aktiva
  • att hela samhället, medborgarorganisationer och myndigheter tillsammans förebygger våld mot äldre i hemmen och på institutioner

1.6 TRYGG EKONOMI

Vi vet

Pensionärernas ekonomi har under de senaste åren förbättrats i takt med att allt fler lyfter arbetspension. En stor grupp pensionärer löper dock fortfarande risk att hamna under fattigdomsgränsen. Till dem hör också sådana, som lyfter både arbetspension och folkpension. Pensionärernas köpkraft utvecklas inte i samma takt som löntagarnas på grund av att indexhöjningen av pensionerna är avsevärt lägre än lönernas. Många pensionärer, särskilt de i högre ålder, har stora sjukvårds- och läkemedelskostnader.

Vi vill

  • att garantipensionen tryggar en skälig utkomst
  • att möjligheten till ett särskilt levnadskostnadsindex för pensionärer som bättre följer kostnadsstegringen utreds
  • att ersättningarna för privata läkarbesök och andra till sjukdom anknutna kostnader höjs

1.7 YRKESVERKSAMHET EFTER UPPNÅDD PENSIONSÅLDER

Vi vet

För samhället är det viktigt att arbetstagarnas yrkeskarriär förlängs. Likaså är det viktigt för den, som så önskar att kunna delta i arbetslivet även efter uppnådd pensionsålder. Yrkesverksamhet stimulerar den äldres mentala funktioner och kan för många vara en behövlig, kanske rentav nödvändig förutsättning för att vara ekonomiskt oberoende.

Vi vill

  • att pensionslagstiftning och beskattning av biinkomster anpassas så att pensionärer motiveras att delta i arbetslivet också efter pensioneringen
  • att möjlighet till deltidsarbete blir lättare

II NÄR FUNKTIONSFÖRMÅGAN FÖRSÄMRAS

2.1. ÖKAD SÅRBARHET - EN OND CIRKEL

Vi vet

Sårbarhet innebär nedsatt funktionsförmåga. Den fysiska sårbarheten drabbar människan i en senare ålder och tar sig uttryck i bland annat skör benbyggnad, svag muskelkraft, inkontinensproblem, olika sjukdomar med värk, nedsatt syn och hörsel. Den psykiska sårbarheten ökar då minnet försämras, tankeförmågan blir långsammare och en otrygg vardag och framtid inger rädsla och ångest. Förlusten av viktiga relationer, rollförluster och en försämrad ekonomisk situation gör den äldre socialt utsatt. De äldre löper en särskild risk att bli storkonsumenter av vårdsystemet.

Vi vill

  • att förebyggande insatser och lättillgänglig information om olika aktiviteter snabbt och flexibelt riktas till den äldre befolkningen
  • att äldreomsorgen garanterar människovärdiga tjänster och fungerar på ett förutsägbart sätt samt att förutsättningarna för vård i hemmet och hemsjukvård förbättras
  • att det finns tillgång till gerontologiskt och geriatriskt specialkunnande på lokal eller regional nivå
  • att de äldre i behov av service får en vårdare, som ansvarar för helhetsvården, som samarbetar med och stöder de anhöriga
  • att större vikt fästs vid de äldres psykosociala hälsa
  • att den äldre i livets slutskede får ett smärtfritt och värdigt slut

2.2. NÄR DEN ÄLDRE BLIR SJUK

Vi vet

De äldres hälsa och fysiska kondition har stadigt förbättrats. Vid högre ålder blir minnesstörningar ett tilltagande problem. Många lider av depression eller andra former av åldersrelaterade, mentala problem. De äldres psykiska problem uppmärksammas dock inte tillräckligt. Det finns färre psykiatriska tjänster för den äldre befolkningen än för övriga vuxna. Alkoholbruket bland äldre har ökat. En aktiv behandling av diagnostiserade, åldersrelaterade sjukdomar är kostnadseffektiv. Aktiva rehabiliterande åtgärder bör påbörjas samtidigt som behandlingen av en sjukdom inleds. I diskussionen om äldreomsorgen har läkemedelsrelaterade problem till exempel övermedicineringen av äldre påtalats, likaså den utbredda användningen av sömnmedel och lugnande medel i vården av de allra äldsta.

Vi vill

  • att de äldre vid akut insjuknande och vid fysiska och psykiska sjukdomar behandlas aktivt och rehabiliterande
  • att en helhetsutvärdering av medicineringar görs regelbundet enligt en uppgjord vård- och serviceplan
  • att ett gemensamt tak för kostnader som hänför sig till sjukvård införs, i stället för att ha ett tak för mediciner, ett för rese-ersättningar och ett för vårdavgifter
  • att alkoholbruket diskuteras vid hälsobesök och att storkonsumenter av alkohol erbjuds stödåtgärder och anvisningar för att minska sin alkoholkonsumtion
  • att anhöriga ges möjlighet rätt att få ledigt för att ta hand om anhöriga vid akut sjukdom och vid avtalat läkarbesök.
  • att tidig diagnostisering av minnessjuka intensifieras

2.3. SERVICE I HEMMET I ETT TIDIGT SKEDE

Vi vet

Målsättningen är att de äldre, med hjälp av olika former av servicetjänster, ny teknologi, vård i hemmet och hemsjukvård ska kunna bo hemma så länge som möjligt och också känna sig trygga. Speciell uppmärksamhet bör fästas vid dem som saknar nära anhöriga. Vi vet att de äldres tillgång till vård i hemmet varierar mycket inom olika kommuner trots att deras grundläggande behov är desamma. Nya tekniska lösningar, som bärbara sensorer underlättar vardagen och stöder de äldre att känna sig självständiga och aktiva i sina hem. De som har god ekonomi köper tjänster och ny teknik för att komma till rätta. De mindre bemedlade har inte samma möjlighet.

Vi vill

  • att förebyggande, riktade hembesök görs i alla kommuner och kontinuiteten i vårdrelationen säkerställs
  • att vården i hemmet tryggas så att den äldre får servicetjänster av god kvalitet, i rätt tid och i rätt form då hälsotillståndet försämras
  • att behovet av individuell vård i hemmet kartläggs fortlöpande och förverkligas enligt en vård- och serviceplan som vårdanvändaren och vårdproducenten gemensamt kommer överens om
  • att tekniska hjälpmedel och trådlös teknik är användarvänliga och handledning ges i användningen av dem
  • att tillräckliga och mångsidiga resurser avsätts för vården i hemmen och hemsjukvården på modersmålet, svenska eller finska.

2.4. NÄRSTÅENDEVÅRD OCH AVLASTNING

Vi vet

I dagens samhälle utgår man ifrån att de äldre ska kunna bo hemma så länge som möjligt. Detta leder till ett ökat behov av närståendevårdare. Det arbete närståendevårdarna utför minskar behovet av vårdplatser för dygnetruntvård och offentliga utgifter. Storleken på stödet inom det avtalsbaserade systemet varierar från kommun till kommun. För de närståendevårdare, som står utanför avtalssystemet kan vardagen bli extra tung, med risk för att deras krafter inte räcker till. I stället för nuvarande sparpolitik bör tröskeln till stödtjänster sänkas och större flexibilitet i beviljandet av offentliga stödtjänster prioriteras.

Vi vill

  • att ersättningen till närståendevårdarna överförs till FPA och att de garanteras en grundinkomst oberoende av hemkommun
  • att nya modeller utvecklas som bättre och lättare kombinerar vård av anhörig och arbete
  • att antalet närståendevårdare, som får stöd kontinuerligt ökas enligt jämlika kriterier
  • att man med skatteavdrag lindrar beskattningen av närståendevårdarnas vårdersättning
  • att närståendevårdare i arbetsför ålder kan räkna sin insats till sina pensionsförmåner
  • att tredje sektorns frivilliga och allmännyttiga organisationer kompletterar de tjänster, som samhället står för
  • att stödtjänster med skyldighet att erbjuder intervallvård som avlastningsalternativ utvecklas
  • att de anhöriga garanteras den avlastning i form av lediga dagar, som de har rätt till

III SERVICEBOENDE OCH INSTITUTIONSVÅRD

3.1. SERVICEBOENDE OCH DYGNETRUNTVÅRD

Vi vet

Alla äldre har inte samma förutsättningar att leva ett långt och friskt liv. Efterfrågan på äldreboende, som erbjuder mångsidiga tjänster med tillgång till hjälp även till livets slut i en och samma boendeenhet, ökar hela tiden. Serviceboendet motverkar ensamhet och skapar trygghet samtidigt som den äldre fortsättningsvis kan vara aktiv. I framtiden ökar behovet av serviceboende bland äldre med annat modersmål än finska och svenska.

Ökat behov av omsorgstjänster och tilltagande minnes- och beteendestörningar är vanliga då människan blir äldre och leder på sikt nästan alltid till dygnetruntvård på institution. Ett fungerande servicesystem, som garanterar tjänster genom hela sjukprocessen minimerar otrygghet och oro för framtiden hos den sjuke och de anhöriga samt sparar kostnader. Nya tekniska lösningar som vårdrobotar utvecklas och kommer att ta över uppgifter inom vården. Men så länge vi lever behöver vi människor, som känner oss och som kan bemöta oss mot den bakgrund vi kommer ifrån.

Vi vill

  • att alternativa boenden och mångsidig service för äldre skapas tillsammans med de äldre
  • att alla former av serviceboende är hemlikt och anpassas till individens behov och önskemål enligt särskilda vård- och omsorgskedjor, som byggs upp för de äldre och som garanterar ett tryggt och varaktigt boende livet ut
  • att äkta par garanteras boende tillsammans och att sjukdom inte separerar livskamrater från varandra
  • att geriatriska enheter för bedömning och rehabilitering byggs upp i alla sjukvårdsdistrikt samt inom primärvården
  • att de tekniska hjälpmedel, som används vid sidan av vårdande människohänder, är individuellt anpassade till den äldre och garanterar säker vård
  • att tillräckliga och mångsidiga resurser av god kvalitet garanteras dygnetruntvården på det språk den äldre väljer

IV PERSONALRESURSER OCH YRKESKOMPETENS

4.1 UTBILDNINGEN INOM ÄLDREOMSORGEN

Vi vet

Äldreomsorgen är ett fysiskt och psykiskt tungt arbete men borde utvecklas till ett lockande yrkesval bland ungdomar. Av den utbildade personalen inom äldreomsorgen väljer många att söka tjänster inom andra branscher eller att flytta utomlands där lönenivån är högre. Utvecklingen av tekniska lösningar föds av sparkrav och minskad personaltäthet. Samtidigt bör vårdtekniken ses som hjälpmedel att frigöra mera tid för mänskliga kontakter.

Vid behandlingen av geriatriska problem och akut insjuknande är dagens trend att åtgärder och rehabiliterande aktiviteter ska sättas in snabbt med målet "mot hemmet".

Alla vårdformer inom äldreomsorgen lider av personalbrist, speciellt personal med geriatriskt kunnande. Det klientorienterande och rehabiliterande arbetssättet, som idag är ledstjärna i vårdarbetet försämras av tillfälliga ersättare utan yrkeskompetens. Detta leder till betydande variationer i servicens kvalitet och ökar känslan av otrygghet och förvirring. Det förekommer även brister i den vårdfilosofi som styr vården och omsorgen av äldre i livets slutskede.

Vi vill

  • att grundutbildning och fortbildning planeras och förverkligas utgående från kunskaper i gerontologi och geriatri och i färdigheter, som behövs i arbetet med de äldre. Särskild vikt bör fästas vid vård i livets slutskede
  • att vårdpersonalen inom äldreomsorgen får en skälig ersättning -detta skulle attrahera personer att söka studieplatser och arbete inom vården
  • att vikt fästs vid utbildningen av nyfinländare för äldreomsorgen på både svenska och finska
  • att man betonar rehabiliterande arbetssätt, som stöder och främjar äldres funktionsförmåga.

4.2 GOTT LEDARSKAP OCH SÄKER TEKNIK

Vi vet

Förutsättningen för, att servicesystemet för äldre ska fungera med de äldre i centrum, är en motiverad och engagerad personal. Att bygga upp en verksamhetskultur, som värnar om kvaliteten i det som görs, kräver målmedvetet arbete. Det goda ledarskapet kännetecknas av konsten och förmågan att systematiskt och metodiskt leda människor till samverkan och samarbete.

Elektroniska tjänster är viktiga ur samhällelig och kommersiell synvinkel med tanke på en smidig vardag. Men många äldre känner sig otrygga och osäkra i att hantera och utnyttja de möjligheter den digitaliserade världen erbjuder. Elektroniska tjänster ska vara genomförda på ett lättillgängligt sätt så att de kan användas av de äldre. De äldre slås lätt ut digitalt, isoleras och marginaliseras. Trots bättre IT-kommunikationsvanor och ökad användning av IT-kommunikation bland de äldre, bör det finnas skriftlig, papperstryckt information och tillräckligt med personal, som garanterar människokontakter med de äldre.

Vi vill

  • att de anställda inom äldreomsorgen uppmuntras att delta i den lagstadgade, årliga fortbildningen inom vården
  • att de anställdas möjligheter att påverka sin arbetssituation förbättras till exempel genom att införa flexiblare arbetstider
  • att ett märkbart personligt lönetillägg för den personal, som ger service både på svenska och finska utbetalas i sporrande syfte
  • att rekommendationerna till kvalitetskriterier för äldreomsorgen följs och individorienterade verksamhetsmetoder utvecklas
  • att tekniska lösningar och nya tekniska innovationer ses som hjälpredskap och stöd i vården av de äldre

V DE ÄLDRES RÄTTIGHETER

5.1. VÅRD OCH OMSORG PÅ EGET MODERSMÅL

Vi vet

Möjligheten att få service på eget språk är viktig för de flesta, men speciellt för de äldre. Behovet att göra sig förstådd och kommunicera på eget språk blir med stigande ålder allt viktigare också för dem, som behärskar eller har behärskat finska. Svensk service är en lagstadgad rättighet som inte heller i tvåspråkiga kommuner kan ifrågasättas.

Vi vill

  • att strategier och handlingsprogram över sektor- och kommungränser samordnas för att säkerställa välfärdstjänster för svenskspråkiga äldre
  • att utbildning på svenska säkerställs och att det anordnas tillräckligt med svenskundervisning så att tillgången på svenskkunnig vård- och omsorgspersonal tryggas
  • att servicen ordnas i rätt tid och i tillräcklig omfattning utgående från utrett servicebehov och i enlighet med en serviceplan
  • att de äldre blir bemötta människovärdigt och betjänade på det språk, som de väljer

5.2. ÄLDRERÅDEN EN LAGENLIG KANAL FÖR DELAKTIGHET

Vi vet

Äldreråden för de äldres talan och fungerar som kanal för delaktighet och inflytande i frågor som gäller den äldre befolkningen. Genom delaktighet i beredning, utvärdering av servicens tillräcklighet, omfattning och kvalitet har äldreråden möjlighet att följa med hur boende, vård och omsorg för de äldre fungerar. En stor utmaning har äldreråden i att följa med hur regelverk och stadgar tolkas och efterföljs samt hur den tvåspråkliga jämlikheten fungerar i praktiken. I alla kommuner har äldreråden tyvärr inte blivit den remissinstans, som lagen avsett.

Vi vill

  • att äldrerådens status som intressebevakande remissinstans på det lokala planet stärks
  • att äldreråden stimuleras vara i kontakt med pensionärsföreningar, besöka serviceboenden och institutioner, följa upp de lagstadgade uppgifterna inom äldreomsorgen och att lagenlig språkkonsekvensbedömning görs då förändringar planeras
  • att äldreråden årligen utvärderar serviceproducenterna, att dessa håller vad de lovar och hur de språkliga rättigheterna förverkligas i praktiken

5.3. ÄLDREOMBUD NY PRIORITERING

Vi vet

På riksnivå saknas en företrädare, som stärker de äldres röst. Det behövs en övergripande instans, som följer upp hur de lagstadgade uppgifterna inom äldreomsorgen fullföljs, som bevakar de äldres intressen och rättigheter, som uppmärksammar kvaliteten och omfattningen på tjänster för äldre och brister i dem och som bildar opinion i angelägna frågor, vilka rör de äldre.

Vi vill

  • att en lagstadgad äldreombudsman på riksnivå utreds med bland annat uppgiften att stöda äldreråden i det lokala arbetet och arbeta för främjandet av de äldres rättigheter och välfärd
  • att behovet av en äldreombudsman på kommunal nivå utreds
  • att de vårdbehövande äldres rätt till värdig vård och omsorg garanteras (värdighetsgaranti)

AVSLUTNING

Vi följer aktivt med social- och hälsovårdsreformens framskridande och strävar till att de äldre behandlas likvärdigt, oberoende av språk och boningsort. Äldrerådens ställning och möjlighet att påverka en god äldrevård på alla nivåer i kommunerna bör tryggas i framtiden. En mer positiv attityd till de äldre gagnar hela befolkningen. Samordningen mellan olika aktörer och ett tvärsektoriellt äldreprogram bör ta sikte på åtgärder, vilka förbättrar hälsan och funktionsförmågan, stöder hemmaboende, främjar adekvat vård och omsorg och säkerställer den äldres rättigheter till vård på eget språk.

Vi vill

  • att nästa regeringsprogram innehåller ett tvärsektoriellt politikprogram för de äldres välfärd