Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/1375

Ruotsalainen kansanpuolue

SFP:s valprogram inför EU-valet


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: SFP:s valprogram inför EU-valet
  • Vuosi: 2019
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

SFP:s valprogram inför EU-valet

Innehåll:
Ett medborgarnas europa
Klimatfrågan löser vi tillsammans
En human flyktingpolitik och en positiv migrationspolitik
Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik
Finländsk mat behövs i Europa
Den inre marknaden
Utveckling och innovation

Ett medborgarnas europa

Den Europeiska Unionen är världens mest lyckade fredsprojekt. Fredens betydelse är lika stor i dag som när EU skapades. Finland tar över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd den första juli 2019, i ett avgörande skede för EU:s framtid. SFP vill vara med och sätta agendan för Finlands EU-ordförandeskap samt för EU:s framtid. Vi hör hemma i Europa.

Ensamma är alla EU-länder små. Tillsammans är vi stora, såväl ekonomiskt som politiskt. Ifall vi arbetar förenade kan vi påverka globalt. En del tror att Finland blir starkare om EU blir svagare ? men det är precis tvärtom. Ett starkt EU är bra för Finland! Finland är det enda landet i Norden som både är medlem i EU och använder euron som valuta. Vi ska aktivt söka oss till EU:s kärna, där vi hör hemma. För SFP är det av största vikt att vara med där besluten fattas. Vårt inflytande garanteras genom att vi aktivt för fram vår politik.

EU står nu inför stora utmaningar. Brexit-processen har visat hur djup integrationen är mellan EU-länderna. Våra ekonomier är integrerade och europeiska familjer har bosatt sig runtom i Europa, tack vare den fria rörligheten. Britternas utträdesprocess har skapat kaos och ovisshet om framtiden, främst bland britterna själva. Ett lättvindigt politiskt vallöfte om utträde har satt Britternas ekonomiska framtid i gungning och kan i värsta fall äventyra freden i Nordirland.

Vi kan inte ta ett modern Europa för givet. Populismens och den nationalistiska extremhögerns framfart i många länder hotar den liberala demokratin, såväl innanför som utanför EU. Därför är det viktigt att stå upp för de liberala värderingarna och rättsstaten.

Vi behöver vinna väljarnas förtroende i kommande val. Vi liberaler vill, genom ett målmedvetet politiskt samarbete med andra liberala krafter, visa att ett inkluderande samhällsbygge där politiken tar ansvar för att utjämna ojämlikhet och social orättvisa representerar det Europa vi vill leva i. Vi vill visa att politiker kan bära ansvar för att trygga sysselsättningen och lösa klimathotet. Vi vill garantera att Europa aldrig mer ska stå i krig. Det är nu vi ska bygga framtidens Europa och tydligt visa hur vi har det bättre tillsammans än var för sig.

EU måste svara på de utmaningar som finns i en allt mer globaliserad värld. Vi vill se ett EU med aktiva medlemsländer som arbetar för gemensamma mål. Genom ett ambitiöst reformarbete kan EU bli en kapabel och ledande aktör globalt. EU ska fokusera på övergripande frågor som klimat, mänskliga rättigheter, frihet, handel, och kunnande. För att EU ska återfå sin trovärdighet i medborgarnas ögon vill vi lyfta fram nordiska värderingar som öppenhet, demokrati, jämlikhet och jämställdhet som vägledande principer för EU:s framtid. Det är vi som formar EU ? inte tvärtom!

SFP är Finlands mest EU-vänliga parti. Vi anser att Finland ska vara en proaktiv och konstruktiv aktör inom EU. De nordiska EU-länderna kunde med fördel samarbeta ännu aktivare tillsammans för att driva gemensamma intressen.

En rättvis frihandel skapar välstånd. Vi ska arbeta för ett transatlantiskt frihandelsavtal där USA och EU kommer överens om standarder som på ett hållbart sätt påverkar också all annan global handel.

Ett jämställt Europa är ett tryggt Europa. Våld mot kvinnor och sexuella trakasserier är ett stort problem, också inom EU. Alla EU-länder bör ratificera Istanbulkonventionen. Också inom EU behöver vi se fler kvinnor i beslutsfattande positioner. Möjligheterna att kombinera arbete och familj måste avsevärt förbättras i EU. Här utgör de nordiska länderna bra exempel. Inom EU måste vi också bli bättre på att ta tillvara kvinnors kompetens både i näringslivet och i politiken.

Alla människor är lika inför lagen. Det är viktigt att vi stärker det rättsliga samarbetet mellan EU-länderna och värnar om rättsstatsprincipen i hela EU. Angreppen på rättsstaten och den liberala demokratin som vi ser inom EU måste konfronteras: EU är ingen penningautomat som medlemsländer kan utnyttja utan motprestation. Finansiering via EU kräver givetvis att man följer de grundläggande värderingarna som EU:s grundfördrag betonar.

Vi ser de äldre som en resurs inom EU, deras åsikter och intressen bör beaktas. Det finns inte utrymme för åldersdiskriminering inom EU. Vi vill se ett EU som bejakar all sorts mångfald.

EU:s ungdomsstrategi ska ligga i centrum för beslutsfattandet i EU och ungdomarna ska kunna vara delaktiga i en verklig dialog om frågor som berör dem. Ungdomsverksamheten i EU ska utvecklas tillsammans med Europarådet, som når unga på hela kontinenten. Ungdomsgarantin ska bli en stark norm i medlemsländerna och användas som ett medel i bekämpandet av ungdomsarbetslöshet.

Det utbyte för studerande som EU har möjliggjort via program som ERASMUS+ behöver utvecklas. Den gemenskap och förståelse som dessa projekt skapar är av stor vikt. EU behöver också stärka det kulturella utbytet mellan medlemsländerna för att stärka den europeiska identiteten och samhörigheten mellan medlemsländerna. Den språkliga mångfalden i Europa behöver stödjas.

SFP anser att Europaparlamentet också ska vara de självstyrande områdenas parlament. Vi arbetar fortsättningsvis för att också Åland ska vara representerat i Europaparlamentet.

Vi vill:

  • att Finland återtar sin aktiva roll i EU:s kärna, och är en proaktiv och konstruktiv aktör inom EU
  • att alla medlemsländer förbinder sig till EU:s gemensamma värdegrund och rättsstatsprincipen
  • att EU ska ingripa när medlemsländer stiftar lagar som bryter mot mänskliga rättigheter eller rättsstatsprincipen genom att strypa EU-stöden till dessa länder
  • att skärpa EUs övervakning (OLAF) av användningen av EU-medel för att komma åt missbruk
  • att arbetet för jämställdhet intensifieras
  • att EU budgetmedlen analyseras ur jämställdhetsperspektiv och gör en jämställdhetsstrategi
  • att EU stärker sitt arbete mot all slags våld mot kvinnor
  • att ERASMUS+ utbytet utvecklas
  • se ett aktivare samarbete mellan de nordiska EU­medlemsländerna
  • se en öppnare nordisk förvaltningskultur inom EU i alla institutioner, där beslutsprocesserna är demokratiska, tydliga och transparenta
  • att EU:s människorättsinstitution FRA:s (Fundamental Rights Agency) ställning stärks
  • att vi utvecklar nya mekanismer för kontinuerlig dialog mellan medlemsländer kring mänskliga rättigheter och stärkande av rättsstaten.
  • att pendlandet mellan Strasbourg och Bryssel upphör
  • att Åland ges en plats i Europaparlamentet
  • att ungdomsgarantin utvecklas och implementeras i varje medlemsland
  • att den europeiska ungdomsstrategin beaktas i beslutsfattandet i EU

Klimatfrågan löser vi tillsammans

Klimatet känner inga nationsgränser, vi måste arbeta tillsammans för att lösa klimatfrågan. Ett aktivt EU behövs nu mer än någonsin. Att värna om miljön vinner alla på. Vårt näringsliv är väl rustat för att spela en aktiv roll i arbetet för en bättre miljö. Finland ska vara en föregångare i klimatfrågor och aktivt driva frågorna såväl på den europeiska som den globala arenan. Alla länder har ett gemensamt ansvar för att uppnå klimatmålsättningarna.

Vi vill att Finland är med och formar EU:s målsättningar för att minska på utsläppen, öka på förnyelsebar energiproduktion och förbättra energieffektiviteten. Målsättningen är att EU:s utsläpp av växthusgaser minskar med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer senast år 2030.

Vi vill att systemet för utsläppshandel utvecklas och att det blir globalt täckande. Inom EU ska oanvända utsläppskvoter annulleras och mängden rätter senast efter 2023 anpassas till den globala utsläppskvot EU har, med tanke på det globala målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Intäkterna från utsläppshandeln ska riktas till finansieringen av utvecklings, miljö- och klimatarbete för att stödja utvecklingsländerna att anpassa sig till och motverka ytterligare klimatförändring.

Genom att tackla utmaningarna i transportsektorn kan vi delvis lösa utsläppsproblematiken. I EU och Finland står trafiken för ungefär en femtedel av utsläppen. För att minska på° trafikens utsläpp måste vi förnya bilparken för att öka antalet elbilar och utsläppssnåla fordon. Inom den tunga trafiken behövs satsningar på biogas.

Östersjöns tillstånd är kritiskt och behöver kraftfulla åtgärder. Vi behöver se ett samarbete, också med Ryssland, för att lösa utmaningarna. EU:s sanktioner mot Ryssland ska inte omöjliggöra miljösamarbetet i Östersjön. Ett hållbart fiske är också en förutsättning både för ett levande hav och ett fortsatt yrkesfiske i Östersjön.

Vi vill:

  • att utsläppshandeln ska utvidgas och utvecklas
  • att mängden utsläppsrätter inom EU efter 2023 anpassas till EU:s andel av den globala resterande utsläppskvoten
  • att intäkter från utsläppshandeln riktas till finansiering av utvecklings-, miljö- och klimatarbete för att stöda utvecklingsländer att anpassa sig till och motverka klimatförändringen
  • att Finland aktivt lyfter upp Östersjöns situation och arktiska frågor
  • att miljösamarbetet i Östersjöregionen utvecklas och intensifieras och att alla länder i regionen inkluderas
  • att EU för en ansvarsfull havs- och fiskeripolitik som skapar långsiktigt hållbara fiskbestånd och välmående hav
  • att återvinningsgraden blir bättre, även för textilier

En human flyktingpolitik och en positiv migrationspolitik

Vi vill se aktiva integrationsåtgärder, som möjliggör delaktighet i arbetsmarknaden och samhället. Ansvaret för de mest utsatta måste vara gemensamt.

Antalet flyktingar och migranter över Medelhavet har dramatiskt minskat, men samtidigt har Medelhavet blivit en begravningsplats för allt fler. Oförmågan att tillsammans bära ansvar för flyktingarna är en skam för Europa och en katastrof för mänskligheten. För att stoppa människohandel och annan exploatering måste Europa skapa gemensamma regler och mer effektiva kanaler för flyktingmottagandet, som baserar sig på våra internationella människorättsåtaganden. Vi behöver också nya fungerande kanaler för arbetskraftsinvandring, utan att förvandla Europa till gästarbetarsamhällen. Delaktighet och möjligheter att sammanföra familjer är grundläggande förutsättningar för lyckad integration. Tillsammans bör vi motarbeta papperslöshet.

FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar det globala antalet flyktingar till 68,5 miljoner. Av dessa finns 25,4 miljoner utanför sina hemländer. De länder som tagit emot flest flyktingar är Turkiet, Jordanien, Uganda, Pakistan, Libanon och Iran. Av världens flyktingar finns enligt UNHCR cirka 20 000, eller 0,03%, i Finland.

Många länder i EU har haft stora utmaningar med att hantera den senaste tidens migration. Det är viktigt att vi arbetar tillsammans och på ett humant och rättvist sätt löser utmaningarna. En fungerande invandringspolitik är en styrka och en resurs. Migranter som kommer till EU ska fördelas rättvist. För att det ska lyckas behöver vi ett nytt fungerande system.

Vi behöver en ny, gemensam strategi i EU som baserar sig på ett långsiktigt tänkande. Europa, och Finland, behöver fler invånare. Vi ser inte migrationen som ett problem, utan som en möjlighet. Problemen uppstår när vi inte tillsammans förmår lösa utmaningarna.

Vi motsätter oss all form av rasism och hat gentemot andra människor. Vi står bakom FN:s flyktingkonvention och rätten till asyl. Vi behöver arbeta för att migranter inte ska behöva ta onödiga livshotande risker eller falla offer för människosmugglare. För dem som har rätt till asyl bör det finnas ett humant och effektivt gemensamt system på EU nivå där människor tas emot. Alla EU-länder ska ta sitt ansvar i enlighet med våra grundläggande värderingar om allas lika värde, och allas rätt till ett mänskligt bemötande.

För att den fria rörligheten inom EU ska kunna fungera behöver EU:s yttre gränser garanteras och fungera lika effektivt överallt. En stark yttre gräns innebär också att möjligheterna att lagligt komma till EU behöver förbättras. Vi motsätter oss interneringsläger utanför EU.

Vi vill:

  • att asylsökande till EU fördelas rättvisare mellan länderna så att alla medlemsländer bär sitt ansvar
  • att asylsökande ges rätt till tillräcklig rättshjälp
  • att en fungerande familjeåterförening blir verklighet i hela EU
  • att medvetna satsningar på integration diskuteras gemensamt i EU
  • att humanitära visum återinförs, och att Schengenvisum beviljas på likadana grunder i hela EU
  • att ett effektivare samarbete mellan EU-länderna fås till stånd för att stävja den internationella brottsligheten, som människohandeln
  • att EU följer UNHCR:s rekommendationer beträffande flyktingmottagning och stärker skydds- och integrationsprocesser för att trygga säkerheten i asylprocesserna och motarbeta statslöshet
  • att EU stöder arbetet för att implementera den globala överenskommelsen om flyktingansvar – Global Compact on Refugees (GCR) – även utanför EU:s gränser.
  • att Europas gemensamma asylsystem (CEAS Common European Asylum System) stärks och grundar sig på internationella standarder och internationell lag
  • att asylrättens grundläggande principer om non-refoulement och individuell behandling alltid respekteras
  • att EU identifierar trygga hamnar för räddningsaktioner på Medelhavet

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

EU:s säkerhetspolitiska utmaningar kan bara lösas tillsammans. Vår säkerhet upprätthålls genom militärt, polisiärt och civilt samarbete. Såväl terrorism, yttre militära krafter som kriminella ligor hotar vår säkerhet.

Schengenområdet och EU:s inre marknad innebär att vi har en gemensam yttre gräns i Europa. Gräns- och kustbevakningen behöver därför koordineras bättre. Det här betyder inte att vi behöver en ny myndighet, vi kan lösa mycket genom en bättre koordinering av medlemsländernas resurser.

EU:s sanktioner mot Ryssland efter annekteringen av Krim och kriget i Ukraina är gemensamma och absoluta. Även om Finlands möjligheter att göra affärer med Ryssland har drabbats hårt, har Finland mycket att vinna på att Ryssland respekterar de internationella avtalen och respekterar sina grannländers territoriella integritet. Ett aggressivt Ryssland är ett hot mot stabiliteten i Europa.

EU måste ta en mer aktiv roll också när det gäller säkerheten i Europa. Samtidigt är det viktigt att vi inte bygger upp parallella strukturer till det som redan finns via NATO, eftersom den största delen av EU:s medlemsländer hör till NATO. Vad gäller inköp av försvarsmateriel behöver processerna utvecklas så att vi kan göra mera tillsammans.

Det är i Finlands intresse att stödja utvecklingen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, som tog fart i och med Lissabonfördraget. EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik måste, tillsammans med utrikesministrarna, snabbare kunna reagera på världshändelserna. Utökat samarbete inom EU krävs även för att vi ska kunna åstadkomma stabila relationer med alla EU:s grannländer.

Cybersäkerhetens roll ökar hela tiden, och ett trovärdigt cyberförsvar är viktigt. Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot i Helsingfors och NATO:s cyberförsvarscenter i Tallinn är båda nödvändiga för motverkandet av de hot EU står inför. Det krävs även utökat samarbete inom EU för att motverka och avvärja den internationella terrorismen.

Samarbetet inom civil krishantering behöver också utvecklas och intensifieras inom EU.

Människohandeln är ett av de snabbast växande globala problemen. Det förekommer även inom EU och vi stöder kommissionens arbete med att stoppa all form av människohandel. Ett rimligt antagande är att antalet offer är klart högre än de officiella siffrorna. Människohandel drabbar tiotusentals människor inom EU. Människohandeln drabbar i högre grad flickor och kvinnor. Arbetet mot det måste fortsätta med ännu större kraft, oavsett om det handlar om sexuellt utnyttjande, tvångsarbete, organhandel eller hushållstjänster.

Vi vill

  • att EU:s sanktioner mot Ryssland fortsätter tills Ryssland ändrar sin politik ifråga om annekteringen av Krim och agerandet i Ukraina
  • att EU har en tydligare utrikespolitisk linje och snabbare kan reagera på världshändelser med en gemensam röst
  • att EU:s grannlandspolitik ska grunda sig på att säkra stabiliteten och säkerheten i gränsregionerna
  • att de existerande resurserna för samarbete inom försvar- och säkerhetspolitik utnyttjas bättre
  • att arbetet med att hålla samman EU-länderna prioriteras
  • att polismyndigheterna inom EU förbättrar sitt samarbete
  • att satsningarna på att förebygga och åtgärda människohandel prioriteras och att finansieringen av EU:s samordnare för kampen mot människohandel garanteras
  • att EU arbetar ännu tydligare med att förebygga och bekämpa sexuellt utnyttjande av barn på nätet
  • att samarbetet inom civil krishantering utvecklas och intensifieras
  • att Ålands demilitarisering respekteras till fullo i allt säkerhetspolitiskt samarbete

Finländsk mat behövs i Europa

EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste ha rätt infallsvinkel. Det viktigaste är att vi kan producera mat för jordens växande befolkning på ett hållbart sätt. Om det ska lyckas, måste jordbrukets lönsamhet förbättras avsevärt jämfört med nuläget. Den finländska bonden behövs. Det ska vara möjligt att bedriva jordbruk inom hela EU, utan onödiga administrativa bördor.

Jordbruket fungerar i dag på en global marknad. För konsumenternas trygghet måste mat som produceras utanför EU uppfylla samma krav på livsmedelssäkerhet, etik och miljöhänsyn som gäller inom unionen, om den ska få säljas här. Transporternas miljöbelastning måste också beaktas. EU:s produktionskrav ska vara praktiskt förankrade.

Vi stöder närproducerad mat, både för miljöns och för sysselsättningens skull. Vår inhemska mat är renast i världen och vi vill värna om att man ska kunna bedriva jordbruk i Finland. Därför måste lönsamheten stärkas. Det går inte att producera världens bästa mat till bulkpriser. För att våga investera behövs en tro på framtiden. Med de rätta besluten kan jord- och skogsbruket också bidra mycket till klimatarbetet.

De nordiska länderna ska vara vägvisare när det gäller en hållbar europeisk skogspolitik ? vi är experterna.

Fiskenäringen ska kunna bedrivas hållbart också i Östersjön. De problem som fiskerinäringen har med skarv och säl måste kunna åtgärdas.

Regionala skillnader och olikheter inom regionerna ska beaktas när man lägger upp olika strategier och när man delar ut resurser. I EU finns många fonder som stöder landsbygdsutveckling. Det är viktigt att Finland är med i fördelningen av fondmedlen för landsbygdsfonderna samt havs- och fiskerifonden och att våra områden godkänns som stödområden.

Vi vill:

  • att det fortsättningsvis ska vara möjligt att bedriva jordbruk i hela EU
  • att primärproducenternas ställning i livsmedelskedjan stärks
  • att livsmedelssäkerhet, etik och miljöpåverkan prioriteras i den gemensamma lantbrukspolitiken
  • att jordbruksstöden tryggas på en tillräcklig nivå
  • att EU-byråkratin inom jordbruket minskar
  • att europeiska livsmedelsstandarder ska vara krav för import till EU
  • att de kolsänkor som jordbruket inom EU bidrar med noteras och kompenseras
  • att fortsätta arbetet för att minska antibiotikaresistensen i EU
  • att problemen med den överstora skarv- och sälpopulationen ska kunna åtgärdas lokalt

Den inre marknaden

Av Finlands export går 40% till EU-länder. Den inre marknaden måste fungera. Vi behöver mer stabilitet i den ekonomiska politiken i EU. Den europeiska monetära unionen (EMU) behöver stärkas för att undvika tidigare misstag. Både stabilitet och solidaritet behövs, men så att de regler vi kommer överens om också håller. Varje medlemsland ansvarar för att föra en politik som leder till stabilitet och ekonomisk tillväxt. Vi stöder bättre kontroll och tydliga sanktioner när ett medlemsland bryter mot sina åtaganden.

Riskerna i det europeiska banksystemet måste minskas så att bankunionen kan färdigställas. De europeiska skattebetalarna och de ansvarsfulla bankerna ska inte behöva stå för kostnaderna när andra banker tagit för stora risker. Den europeiska stabilitetsmekanismen bör utvecklas till en verklig europeisk valutafond där länder som följer de finanspolitiska reglerna får vara med.

Den digitala inre marknaden behöver bli verklighet. Det digitala utbudet av tjänster får inte variera från medlemsland till medlemsland. Den inre marknaden ska också innefatta digitala tjänster. Det nordiska arbetet med ett gemensamt E-id är ett exempel på samarbete inom digitala tjänster där Norden kan agera vägvisare.

Vi ser allvarligt på det globala problemet med penningtvätt och aggressiv skatteplanering. Vi stöder de åtgärder som bidrar till att få dessa under kontroll. Arbetet mot korruptionen inom EU måste prioriteras. Missbruket av skattebetalarnas pengar måste få ett slut.

Vi stöder kommissionens förslag för att stärka konsumentens rättigheter inom EU. Även om EU:s konsumentskydd är bland de starkaste i världen finns det utrymme att förbättra rättigheterna på många plan, bland annat inom näthandeln.

Åtgärder som förbättrar konkurrensen och ser till att företag inte kan utnyttja sin dominerande ställning på marknaden måste prioriteras.

Vi vill:

  • att EU:s regionala stöd kanaliseras till åtgärder som har en verklig effekt på sysselsättningen och konkurrenskraften. På detta sätt drar regionerna mest nytta av stöden
  • att riskerna minskas i EU:s banker så att bankunionen kan färdigställas och skapa ökad stabilitet i det finansiella systemet
  • att EU-länderna, inklusive Finland, för en ansvarsfull ekonomisk politik som respekterar EU:s stabilitet­ och tillväxtpakt
  • att EU:s arbete mot penningtvätt och aggressiv skatteplanering fortsätter och utvecklas
  • stärka konsumentskyddet inom EU
  • göra det lättare att söka jobb inom hela EU
  • att arbetet mot korruptionen inom EU prioriteras så att missbruk av skattebetalarnas pengar förhindras
  • att företagsbeskattningen harmoniseras så att den destruktiva skatteplaneringen fås under kontroll
  • att en del medlemsländers praxis att sälja medborgarskap och uppehållstillstånd, så kallade gyllene visum, bör stoppas

Utveckling och innovation

Digitaliseringen utgör en stor möjlighet för EU. Samtidigt behöver den digitala infrastrukturen finnas tillgänglig. Det ska inte finnas digitala gränser inom EU. Vi vill bygga en fullt funktionell digital inre marknad. Möjligheter inom digitalisering och artificiell intelligens ska uppmuntras, samtidigt som riskerna inte får glömmas bort. Vi behöver ett tydligt regelverk som skyddar medborgaren och garanterar en funktionell marknad.

Investeringar i forskning och utveckling är investeringar i framtiden. Europa har världens största forskningsprogram i Horisont 2020 och Horisont Europa. EU:s medlemsländer har kommit överens om målsättningen att EU ska investera 3 % av BNP i forskning och utveckling år 2020. Det här behövs för att främja vår konkurrens, produktivitet och sysselsättning. Lagstiftningen i Europa ska möjliggöra innovation och utveckling, vi kan inte i dag veta hur framtidens teknologi utvecklas när artificiell intelligens och snabbare datanätverk utvecklas. Medborgarnas integritetsskydd behöver garanteras också när IT-sektorn utvecklas.

Vi vill:

  • öka konkurrenskraften, produktiviteten och sysselsättningen i EU genom att satsa på små och medelstora företag, forskning och innovation
  • att fler människor i Europa har jobb
  • att forskningsprogrammet Horisont Europa har en tillräcklig budget
  • att EU ska kunna konkurrera med USA och Kina inom teknologisektorn och svara på den efterfrågan som finns i dag
  • att EU ska ta fram riktlinjer för utveckling och användning av artificiell intelligens
  • att medborgarnas integritetsskydd garanteras i hela EU
  • att innovationer som främjar social och ekologisk hållbarhet uppmuntras