Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/513

Ruotsalainen kansanpuolue

DITT EUROPA, VÅRT EUROPA


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: DITT EUROPA, VÅRT EUROPA
  • Vuosi: 2004
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

DITT EUROPA, VÅRT EUROPA

Det är vi som skall forma EU - inte tvärtom.

Vi vill lyfta fram nordiska värderingar som öppenhet, jämlikhet och närhet för att det är bra för alla i unionen. Att göra detta kräver aktivitet. Passivitet leder till att andra formar vår vardag och unionen börjar syssla med saker som inte är viktiga.

För Sfp är saken klar - det är invånarna som skall forma unionen och inte unionen invånarna. Försvaret av ett rättvist, demokratiskt och mångkulturellt Europa skall vara vägledande princip för EU:s framtid.

Det är bevisat att det endast är Sfp som kan garantera att alla finlandssvenska regioner och det tvåspråkiga Finland har en egen röst i Bryssel.

Därför behöver Sfp och Svenskfinland Din röst.

EN VÄRDEFULL FRED

Utvidgningen av den Europeiska unionen är en händelse av största historiska betydelse som inte kommer att kunna gå förbi obemärkt, men för ett bättre Europa är det värt att betala. En betydande del av EU:s regionala stöd kommer att gå till de nya medlemsländerna - och det bör vi kunna omfatta. Det kan ta länge, upp till tjugo år, att nå en balans men om vi på detta sätt kan säkra de värderingar som den Europeiska unionen bygger på - demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna - så är det värt det. Europa har inte varit bra på att leva i fred. Att få leva i fred måste gå före allting annat.

Även om de stöd som under de senaste årtiondena kanaliserats till södra Europa och Irland fått utstå mycket kritik, bör man komma ihåg att dessa länder tack vare stöden med stormsteg kunnat utvecklas både demokratiskt och ekonomiskt, deras utveckling har varit riktiga solskenshistorier i EU. Nu är det dags att göra detsamma i de nya medlemsländerna.

  • Sfp vill att utvidgningen blir en framgång. Utvidgningen kostar dig inte mera än en årsprenumeration på en dagstidning. För fred och ett bättre Europa är detta ett rimligt pris. Utvidgningen är ett projekt där alla länder på sikt är vinnare.

NÄRINGSLIVET GER NÄRING

Den utvidgade unionen kommer att innebära nya möjligheter för företagen att utveckla och utvidga sin verksamhet. Tillväxten är helt avgörande för att finansiera utvidgningen.

I den utvidgade unionen är det av yttersta vikt att vi ser till att den inre marknaden fungerar. Ännu idag uppfyller inte alla länder miljökrav i produktionen och en betydande nationell byråkrati fungerar på sina håll som ett hinder för etablering av utländska företag. Under Europaparlamentets nästa mandatperiod skall sådana hinder elimineras. För finländska företag är det av stor betydelse att tillgången till nya marknader är lika och rättvis för alla.

En fungerande monetär union stärker EU:s inre marknad. För att förhindra en splittring av EU bör alla länder uppmuntras att gå över till euron som valuta. Utvidgningen av euroområdet får i alla fall inte ske förrän de nya medlemsländerna uppfyller kriterierna i stabilitetspakten.

  • EU måste garantera alla företag samma spelregler på den inre marknaden - också efter utvidgningen.
  • Alla länder i euroområdet bör uppfylla stabilitetspakten, annars äventyras EU:s ekonomiska stabilitet.

EU skall satsa på forskning och utveckling. I den globala ekonomin måste kompetens och hög utbildningsnivå också i fortsättningen vara Finlands nisch, då vi inte kan, och inte heller skall, tävla med låga löner. Unionens mål, att före år 2010 bli världens mest konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade region är ambitiöst, men också viktigt för vår välfärd och sysselsättning. Avancerad forskning kräver samarbete.

  • Kompetens är Finlands trumf på den globala marknaden. Vi vill fördubbla EU:s resurser för utveckling och forskning för att stärka kunnandet.

Utvidgningen av EU innebär också att unionen får nya grannar som inte kommer att bli medlemmar i någon nära framtid. Unionen får då ett helt nytt ansvar i att bygga upp en politik med de nya grannstaterna.

Utvidgningen är också en vitaminspruta. För Finlands del gäller det nu att bibehålla och utveckla sitt särskilda kunnande i handeln mellan öst och väst. Detta kräver också investeringar, bland annat motorvägen och järnvägen mellan Åbo och St. Petersburg är viktiga satsningar för att det skall vara attraktivt att transportera varor över Finland. För att lyckas med detta skall vi också kunna räkna med stöd av EU.

  • Vi skall verka för att Östersjöregionen blir ett unikt innanhav där människor, miljö och ekonomi kan samsas.
  • Vi måste se till att Finland också efter utvidgningen bibehåller och utvecklar sitt särskilda kunnande i kontakterna mellan öst och väst.

BRYSSEL BEHÖVER SIKLAX

EU betalar årligen ut över 30 miljarder euro i regionalstöd- en tredjedel av den totala budgeten. Därför är det mycket viktigt hur dessa pengar används. När unionen utvidgas kommer en betydande del av de regionala stöden att styras till de nya medlemsländerna, som nästan alla har stora strukturella problem. Därför är det viktigt att stöden "träffar rätt" - överallt i unionen. Detta är också viktigt för att nettobetalarnas ställning inte skall bli orimlig. Sfp anser att rättesnöret i regionalpolitiken skall vara den så kallade Lissabonstrategin, det vill säga unionens målsättning att utvecklas till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Ur finländsk synvinkel är det viktigt att vi kan säkerställa likvärdiga livsbetingelser i hela landet samt i alla landsbygdsområden.

  • EU:s regionalstöd skall kanaliseras till åtgärder som förstärker Finlands, unionens eller enskilda regioners konkurrenskraft. Detta stöd bör täcka alla unionens regioner. Sfp säger nej till att stöden skulle täcka bara vissa länder.
  • Samarbete i gränsregioner som Skärgårdshavet och Kvarken skall ha hög prioritet. Därför bör det s.k. Interreg-programmet få en fortsättning. Gränsregioner hamnar lätt i kläm på grund av olika lagstiftning och byråkrati. Utvidgningen ändrar inte på det.

BRÖD FRÅN EGNA ÅKRAR

EU:s lantbrukspolitik måste utvecklas så att vi även framöver kan bedriva lantbruk i hela unionen. En förutsättning för att kunna uppfylla konsumenternas önskemål om rena och lokalt producerade livsmedel, en bebodd och välvårdad landsbygd samt en skälig utkomst för lantbrukarna är en utjämning av de naturliga förutsättningarna inom unionen.

Finland har som EU:s nordligaste land svårt att hävda sig både på grund av sitt klimat, sitt geografiska läge och sina strukturer. Detta måste beaktas när unionens lantbrukspolitik utvecklas. Frikopplingen av lantbruksstöden från produktionen riskerar att minska intresset att investera och att utveckla produktionen. Lösningsmodeller som tryggar den finländska lantbruksproduktionens konkurrenskraft måste utvecklas och integreras i unionens lantbrukspolitik.

EU:s lantbrukspolitik behöver förändras. Reformerna bör leda till förenkling, ökad marknadsinriktning och utjämnande av naturliga förutsättningar inom unionen. EU bör stöda livsmedelsproduktion nära konsumenten. Detta förutsätter att gränsskydd fortsättningsvis tillåts för att även fattiga länder och länder med svag konkurrenskraft ska kunna upprätthålla en egen produktion av livsmedel. Däremot måste rika exportländers dumpning av världsmarknadspriserna med hjälp av exportstöd stävjas.

Primärnäringarna utgör fortfarande stommen i landsbygdens näringsliv. Företagsverksamhet vid sidan om de traditionella landbygdsnäringarna har dock blivit allt viktigare som kompletterande inkomstkälla efter Finlands EU-medlemskap. Målsättningen bör vara att fortsättningsvis utveckla företagsverksamheten inom lantbruket och göra dem mångsidigare. Tyngdpunkten bör läggas vid skapandet av företagsamhet kring trävirke, produktion av inhemsk energi, förädling av livsmedel, underleveranser samt turist- och fritidstjänster.

  • EU bör stöda livsmedelsproduktion nära konsumenten. Lantbrukspolitiken bör förenklas, bli mera marknadsorienterad och utjämna förutsättningarna att bedriva jordbruk inom hela unionen.
  • EU skall fortsättningsvis stöda småföretagarverksamheten för att utveckla näringslivet på landsbygden.

GRÄNSLÖSA HOT

EU skall verka för att minska den sociala instabiliteten i de nya medlemsländerna. De gamla medlemsländerna har välutbyggda stöd för olika livssituationer, som arbetslöshet, sjukdom eller barnavård. De nya har det inte. EU:s mål skall vara att minska de sociala klyftorna i Europa, eftersom stora sociala skillnader är skadliga för tryggheten, stabiliteten och ekonomin i Europa. Att minska skillnaderna förutsätter ekonomiska framsteg i hela EU.

  • De sociala klyftorna mellan länderna skall minska. Detta gagnar stabiliteten och ekonomin i hela Europa.

Inte ens en effektiv gränskontroll kan stoppa allt. Endast med gemensamma insatser kan vi lösa gemensamma problem. Bland annat måste vi ytterligare arbeta för att förbättra säkerheten i kärnkraftverk utanför våra gränser. Frågan om ordentlig isklassificering av oljetankers i Östersjön och Finska viken är också en viktig fråga för hela EU och inte enbart en finländsk angelägenhet.

EU bör fortsättningsvis uppmuntra Ryssland att minska på sina miljöföroreningar genom att bevilja förmånliga lån för investeringar i detta syfte. Som bäst byggs ett nytt vattenreningsverk i St. Petersburg. Trots det kommer fortfarande avloppsvattnet från 1,5 miljoner människor att rinna orenat ut i Finska viken. Först då avloppsnätet utvecklas till att omfatta också det norra vattenreningsverket i staden kan man rena så gott som allt vatten. Detta kan förverkligas före år 2010.

  • EU skall arbeta för att minska utsläppen i våra närområden. Allt avloppsvatten från St. Petersburg kan renas före år 2010. EU skall med lån och stöd arbeta för att detta blir verklighet.
  • I Finska viken skall maximal säkerhet krävas vid oljetransporter. Isklassificeringen bör vara den samma för alla länder som trafikerar dessa vatten. Det skall också bli obligatoriskt för fartyg som fraktar olja och farliga ämnen att uppge sin isklass, last och destination för de länder fartygen passerar.

Öppna gränser skapar förståelse bland människor. Samtidigt som de öppnas måste säkerheten garanteras. Detta skall göras på ett sätt som inte inkräktar på den laglydiges rättigheter utan fokuserar på dem som bryter mot lag. Det utvidgade EU ger oss redskap att bättre komma åt den internationella brottsligheten. Det är lättare att bekämpa den tillsammans, än alla länder skilt för sig. Det europeiska polis- och åklagarsamarbetet skall ha muskler att bekämpa internationella problem såsom droghandel, människohandel och terrorism.

  • Öppna gränser skall åtföljas av tillräckliga redskap för polisen att bekämpa internationell brottslighet.

I Finlands närområden är skillnaderna i befolkningens hälsotillstånd stora. Antalet HIV-fall fördubblas årligen i Ryssland och beräknas överstiga 5 miljoner nästa år. Både tuberkulos och könssjukdomar är vanliga i grannländerna i söder och öster. Missbruk av droger och alkohol samt prostitution, otillräcklig sexualupplysning och andra sociala problem ligger bakom spridningen av sjukdomar. Vi måste kunna värja oss mot detta.

  • EU skall arbeta för att motverka spridningen av HIV och smittosamma sjukdomar i Finlands närområden. Med sakkunnighjälp och ekonomiskt stöd skall EU ta itu med problemet.

REJÄLA VÄR(L)DEN

När det verkligen gäller måste EU kunna agera. Krigen i det forna Jugoslavien var en skam för mänskligheten. EU:s tandlöshet ledde till att Slobodan Milosevic kunde föra krig efter krig mot sina grannar och hundratusentals oskyldiga människor fick betala med sina liv eller förlorade sina hem. Detta får inte ske igen. För att undvika att så sker skall EU fortsätta utveckla en försvars- och säkerhetspolitik i nära samarbete med Nato. Både i Nordamerika och i Europa bygger man på gemensamma värderingar som mänskliga rättigheter, demokrati och marknadsekonomi. Att låta dem glida ifrån varandra är kortsiktigt. På det globala planet måste Förenta Nationerna återvinna världens förtroende. Det lyckas enbart genom att organisationen visar handlingskraft.

  • Vi skall ha ett handlingskraftigt EU som kan förhindra krig. Det förutsätter en förstärkt försvars- och säkerhetspolitik.

Världen är också mycket mer än EU och USA. Internationellt ansvar är en hörnsten i Sfp:s samhällsbygge. Det skall det vara också i framtiden. Vi vill jobba för att EU-länderna skall ge 0,7 procent av sitt BNP i bistånd. Lika viktigt som att diskutera biståndets storlek är att diskutera dess kvalitet. I dag kanaliseras allt för mycket pengar via byråkratiska organisationer där stora summor går till administration och höga löner.

Det är bra att bistånd går via medborgarorganisationer inom den så kallade tredje sektorn. En god biståndspolitik ensam räcker ändå inte. Det är viktigt att handels- och biståndspolitiken går hand i hand. För många länder är det till och med viktigare med en rättvis handelspolitik än med ett ökat bistånd.
Vi vill också att de nordiska länderna ökar sitt samarbete inom utrikesförvaltningen. Genom att ha gemensamma nordiska ambassader minskar vi på byråkratin och frigör pengar till bistånd.

  • En global värld förutsätter global solidaritet. Vi vill se ett EU som axlar ansvar i globala frågor. Vi vill att EU-länderna höjer biståndet till 0,7 procent av BNP och arbetar för en rättvis handel.

SE MÄNNISKAN

Unionens sanna ansikte förverkligas i olika avtal som tryggar de mänskliga rättigheterna. Mänskliga rättigheter tas upp framförallt i partnerskaps-, handelsbistånds- och i det så kallade Cotonou-avtalet, där målsättningar för samarbetet mellan u- och i-länder slås fast. Tyvärr saknas en enhetlig praxis. Här vill vi se en förbättring. EU måste också bli bättre på att vidta effektiva åtgärder mot länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna.

Allomfattande sanktioner, till exempel avbrott i handelsförbindelser vid människorättsbrott är trubbiga instrument som drabbar de fattigaste. Specifika sanktioner däremot, som låsning av icke-demokratiska makthavares tillgångar i EU-länderna, är ofta att föredra. Att stöda organisationslivet och se till att även den politiska oppositionen ges möjlighet att verka i länder där ett demokratiskt regimskifte ägt rum är handlingslinjer som bör synas i EU:s agerande. EU bör också stöda barnens rättigheter - särskilt rätten till skolgång i alla lägen. Kvinnor måste ha lika möjligheter att delta under hela fredsprocessen.

  • Mänskliga rättigheter skall synas i allt EU gör. EU är en viktig garant för att mänskliga rättigheter respekteras globalt.

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna var ett stort framsteg. Nu är det viktigt att stadgan blir bindande för unionen. Därtill bör EU ansluta sig till Europarådets konvention för de mänskliga rättigheterna.

EU har mycket att förbättra i sin egen minoritetspolitik. Idag har 40 miljoner människor i EU ett modersmål i minoritet. Två olika standarder har tillämpats, en för de nya medlemsländerna och en annan för de gamla. Det måste vi komma ifrån. Dessutom finns det en uppenbar risk för att toleransen för språkliga och etniska minoriteter minskar som en följd av regionala konflikter i en del medlemsländer samt av att de senaste årens jakt på terrorister tyvärr ofta stämplat hela folkgrupper.

Sfp anser att EU-parlamentet också skall vara de självstyrande områdenas parlament. Sfp arbetar för att Åland på sikt får representation i EU-parlamentet. Detta är motiverat eftersom landskapet i och med EU-medlemskapet avstod från lagstiftningsmakt utan att man fick kompensation genom representation i unionen.

Alla minoriteter är inte lika lyckligt lottade som finlandssvenskarna. Till exempel romerna i Centraleuropa lever i socialt armod. Därför behöver minoriteter hela tiden starka förespråkare.

  • Ingen är för liten för att försvaras. EU får inte blunda när mänskliga rättigheter och minoriteter kränks. Sfp kommer inte att vika en tum på denna punkt.