Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/518

Ruotsalainen kansanpuolue

SFP:S Företagspolitiskt ställningstagande


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: SFP:S Företagspolitiskt ställningstagande
  • Vuosi: 2003
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

Svenska folkpartiet
Företagspolitiskt ställningstagande
Januari 2003

Företagspolitisk referensgrupp

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning
1.2 Företagandets sysselsättande effekter
1.3 Skatteeffekter
1.4 Regionalpolitiska effekter

2. Nödvändiga åtgärder
2.1 Beskattningen
2.2 Underlättande av generationsväxlingar
2.3 Attitydfostran
2.4 Befrämjande av kvinnlig företagsamhet
2.5 Övriga åtgärder

3. Sammanfattning

1. Inledning

För att den finländska samhällsekonomin skall utvecklas gynnsamt, måste vi skapa bästa möjliga förutsättningar för ett f ö r e t a g a r s a m h ä l l e. Med det avser vi ett samhälle där privat företagsverksamhet inte hindras eller bromsas av stel byråkrati, brist på jämställdhet eller snedvridna attityder utan ett samhälle där vi istället på alla plan försöker befrämja livskraftiga nätverk av småföretagare.

Vi vill skapa en positiv anda och en vilja att utveckla möjligheterna för företagandet i Finland. En satsning på företagsamhet är av största betydelse för landets framtida välstånd. En viktig förutsättning för en positiv utveckling är attitydfostran.
Skatte- och aktiebolagslagarna bör utvecklas med tanke på företagens situation. Arbetsmarknadsstrukturerna beaktar inte småföretagarens situation. Ett stort hinder är snårskogen av byråkrati och den brist på kunskap om företagens verklighet som råder Finland.

Företag med mindre än 10 anställda kallas mikroföretag, företag med 10 - 50 anställda kallas småföretag och företag med 51 - 250 anställda kallas medelstora företag.

1.2 Företagandets sysselsättande effekter

Det är främst via en stark företagsamhet som vi kan skapa nya arbetsplatser. Därför bör Finland vara ett land där det lönar sig att vara företagare, där det lönar sig att arbeta och där inhemska produkter är konkurrenskraftiga, ett land som erbjuder mångsidiga utvecklingsmöjligheter för såväl stora som små och medelstora företag.

I Finland finns 220.000 företag av vilka 99,8 % är sådana företag som har under 250 anställda. Inom den privata sektorn finns merparten av arbetsplatserna i just dessa företag. Finland behöver små- och medelstora företag. Dessa företag skapar ett flexibelt samhälle som snabbt reagerar på förändringar.

Den nationella ekonomin och sysselsättningsgraden är i avgörande grad beroende av företagarverksamhet. SM-företagens betydelse för landets sysselsättning är redan nu omfattande. Småföretag svarar för cirka 60 % av den privata sektorns arbetsplatser.

Genom att förbättra verksamhetsförutsättningarna och klimatet för företagare skapar vi ett förbättrat utgångsläge för att ytterligare höja företagens sysselsättande effekt.

Statistikcentralens arbetskraftsundersökning i december 2002

[TABELL]

1.3 Skatteeffekter

Företag och näringsidkare är stora skattebetalare. År 2001 var avgifterna och skatteintäkterna från företag 5602 miljoner euro och från företagarna samt utövare av primärnäringarna totalt 1357 miljoner euro. Därtill kan man notera att en stor del av de skattebetalande löntagarna är anställda inom något litet eller medelstort företag.

Skatteintäkter enligt olika grupper av skattepliktiga år 2001

[TABELL]

1.4 Regionalpolitiska effekter

Det finns en stark företagaranda i våra regioner, vars välstånd och välmående är beroende av företagsamheten. Kommuner med stark företagsamhet minskar sin egen sårbarhet. Här är det viktigt att de olika regionerna och deras kommuner på ett positivt sätt vill vara med och satsa på företag och att skapa förutsättningar för dessa att verka. Det krävs satsningar på näringsstrukturen, infrastrukturen och kommunikation, kommunal service, marknadsföring och ett positivt företagarklimat. Vi måste hitta våra egna nischer i olika delar av landet och kan på det sättet nå en mera mångsidig branschstruktur. Det krävs samarbetsvilja mellan olika kommuner samt en stark känsla och vilja till utveckling. Man bör också vara medveten om de synergieffekter som kan nås mellan stad och landsbygd. Genom aktiva satsningar på ung företagsamhet och medvetet arbete för positiva attityder till företagsamhet, kan vi få unga och välutbildade människor att vilja starta upp nya företag i regionerna. Som exempel kan vi nämna det stora centret i Uleåborg för datateknik och - kommunikation.

2. Nödvändiga åtgärder

Tröskeln för att bli företagare borde sänkas. Man åstadkommer inte stora förändringar genom att enbart justera lagstiftningen en aning. Det krävs också andra åtgärder. Vi vill peka på några åtgärder som kan förbättra företagarnas livssituation.

2.1 Beskattningen

Om vi i Finland vill skapa nya arbetsplatser genom flera företag , behövs förändringar i beskattningen, företagarnas socialskydd och attitydfostran. Ett bra sätt att locka till företagsamhet är en gynnsam beskattning. Skattesystemet måste vara förutsägbart och stabilt för att möjliggöra en planering av ekonomin för småföretagare.

Vi bör få till stånd en enhetlig skattepraxis i alla delar av landet. Skattemyndigheterna skall inte kunna underkänna småföretagares företagarstatus retroaktivt i fall, där företagaren fyllt alla skyldigheter som företagare. Förfarandet i detta avseende varierar mycket från skattedistrikt till skattedistrikt. Det finns också ett otal andra exempel på skattemyndigheternas njugga och misstänksamma inställning till företagare.

Den planerade skattereformen med bl.a. dubbelbeskattningen av dividender är förkastlig. Denna dubbelbeskattning skulle ännu hårdare än tidigare drabba småföretagarna om deras företag är i aktiebolagsform.

Reformen skulle innebära en klar försämring åtminstone för småföretagarna. Nuvarande system ger företagen möjlighet att utveckla en gynnsam soliditet i rätt riktning. En dubbelbeskattning skulle kunna leda till maximalt uttag av dividender, vilket inte är positivt för företagen.

Ett företag vars omsättning är under 8500 euro i året är i dag befriad från mervärdesskatt. Om omsättningen överstiger 8500 euro måste mervärdesskatt betalas för hela summan, även för de första 8500 euron. Denna nuvarande skarpa, icke ändamålsenliga gräns som bidrar till att mata den gråa marknaden med ojust konkurrens och som gör det ointressant för småföretag att växa, måste fås bort. Detta kan åstadkommas med ett system där grundavdraget är 3000 euro - 0,5 x (mervärdesskatten på försäljning - mervärdesskatten på inköp). Sfp anser att detta system, med en glidande gräns, skulle bidra till rimligare verksamhetsförutsättningar för småföretagen.

2.2 Underlättande av generationsväxlingar

I Finland utgör familjeföretagen över 70 % av alla företag och de sysselsätter 60 % av arbetskraften. Även inom företagarkåren håller de stora åldersklasserna på att uppnå pensionsålder. Detta betyder att inom fem år blir generationsväxlingen aktuell i vart fjärde företag. Över 60.000 företag står inför en generationsväxling.

För att antalet företag i Finland inte skall minska drastiskt, bör vi göra det fördelaktigt och enkelt att genomföra generationsväxlingar. Detta är en samhällelig fråga med högsta prioritet med tanke på fortsatt företagarverksamhet och sysselsättning.

Generationsväxling befrämjas genom att avskaffa gåvoskatten och en uppluckring av lagstiftningen rörande arvsskatten samt genom skapande av förmånliga finansieringsinstrument för dem som skall ta över som företagare.

2.3 Attitydfostran

Ungt företagande

Ännu idag finns det kvar negativa attityder och motstånd gentemot företagandet, vilket tar sig uttryck i motstånd mot förändringar i de regelverk som styr små och medelstora företag. Det är med hjälp av positiva attityder till företagsamhet och företagande som vi skapar morgondagens samhälle. En företagsfostran i mindre skala har redan skapats, men den bör utvecklas och ingå i undervisningsplanen för lågstadiet, grundskolan, andra stadiets utbildning och högskolenivån.

Kunskap om företagsamhet har alla nytta av i studier, i arbete och under resten av livet. Samtidigt lär man sig att ta ansvar för sig själv, sina handlingar och sin ekonomi. Bland ungdomar med ekonomisk utbildning, framför allt ekonomer och tradenomer, väljer anmärkningsvärt få att bli företagare. Det är viktigt att att få unga i allmänhet, och unga med denna utbildning i synnerhet, att i högre grad se företagandet som ett vägande alternativ. Det gäller naturligtvis att samtidigt anpassa yrkesutbilningen till efterfrågan och framtida behov. För att locka fler, bör ungas möjligheter till riskfinansiering utökas.

Attitydfostran i samhället i övrigt

Risktagning och strävan efter ekonomisk vinning hör ihop med företagande. Den potentiella vinsten utgör en motvikt till företagsrisken. Företagaren måste anses ha moralisk rätt att vara ekonomiskt framgångsrik. Vi måste arbeta för att stärka en sådan attityd hos alla människor i det finländska samhället

2.4 Befrämjande av kvinnlig företagsamhet

I Finland har antalet kvinnliga företagare minskat. Kvinnornas andel inom företagarkåren uppgår till bara en tredjedel, och under 1990-talet har de kvinnliga företagarna koncentrerats inom personlig service. Under de senaste åren har kvinnliga företagare även börjat erbjuda reparationsservice och service som stöder affärslivet.

En utredning borde göras om hur olika företagsstöd har främjat företagsamheten bland eller sysselsättningen för kvinnor eller hur de har påverkat kvinnors verksamhets- och livsmöjligheter i de olika regionerna i landet.

Tröskeln för att få flera kvinnliga företagare kan sänkas genom:

  • uppmuntran att främja kvinnorna till företagsamhet och till att sysselsätta sig själv i städerna och på landsbygden, till att skapa nya livsdugliga företag och nya bestående arbetsplatser samt företagsnät och utvecklandet av lokal och regional rådgivning
  • ytterligare utveckling av de speciella finansieringsintrumenten för kvinnliga företagare
  • utvecklande av möjligheter att kunna sammanjämka arbetet och familjelivet som t.ex. avbytartjänster för företag

2.5 Övriga åtgärder

  • Företagarna och deras familjemedlemmar som blir arbetslösa diskrimineras vid utbetalning av arbetslöshetsunderstöd. En företagares familjemedlem skall åtnjuta samma rätt till utkomststöd som löntagare.
  • Företagarnas i Finland representanter skall få delta i de inkomstpolitiska förhandlingarna och beslutsprocessen rörande löner, skatter, arbetsgivaravgifter, anställningsskydd, arbetspensioner mm. på samma villkor som företrädarna för storindustrin och arbetstagarna.
  • Företagaren skall ha rätt till samma karenstider som löntagare beträffande utbetalning av sjukpenning och arbetslöshetsersättning.
  • Byråkrati vid startandet av företag bör förenklas och mera information bör finnas tillgänglig på internet.
  • Statliga resurser borde användas för att utveckla speciellt för småföretag avsedda förmånliga garantiinstrument och lättillgänglig riskfinansiering.
  • En förenkling av byråkratin bör verkställas utan större belastning för samhällsekonomin enligt "allt i en lucka" principen.
  • Småföretag tvingas offentliggöra sina bokslut. Det gör dem sårbara i jämförelse med stora kedjor som kan gömma sina enheters kostnader och resultat i hela koncernens bokslut.
  • Ett aktiebolag kräver 8000 euro i grundkapital. Det är stora pengar för många mikroföretag. Det bör finnas möjlighet att grunda små aktiebolag med mindre aktiekapital.

3. Sammanfattning

Det är viktigt att påpeka att en företagsvänlig och en företagarvänlig politik nödvändigtvis inte är samma sak. Storföretagen lever under fullständigt annorlunda premisser än småföretagen. En företagsvänlig politik skapar förutsättningar för företagen att vara framgångsrika. En företagarvänlig politik är ägnad att skapa trygghet och välmåga för de människor som arbetar som privatföretagare.

Attraktionsgraden för företagsverksamhet skall höjas och uppskattning för företagsverksamhetens viktiga roll som sysselsättande faktor skall ges i större utsträckning än tidigare.

Företagsverksamheten är grunden för vårt välstånd, både när det gäller skatteinkomster och sysselsättning. Vi skall göra det enklare för företagen, speciellt de små och medelstora företagen att driva en sund ekonomisk verksamhet.