Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/519

Ruotsalainen kansanpuolue

Forskningspolitiskt program


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Forskningspolitiskt program
  • Vuosi: 1971
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

FORSKNINGSPOLITIK

PROGRAM -71
SVENSKA FOLKPARTIET

FORSKNINGSPOLITISKT PROGRAM

för Svenska folkpartiet

Forskning - samhälle

Social och ekonomisk trygghet för samtliga medborgare samt lika möjligheter till samhällsservice för alla är centrala målsättningar i dagens samhälle.

På det nationella planet bidrar en ändamålsenligt inriktad forskningspolitik till att dessa målsättningar uppnås. Forskningspolitikens uppgift blir sålunda att samordna forskningsinsatsen med samhällets behov.

På det internationella planet bör forskningen beakta de krav som ställs av mänsklighetens strävanden till fortsatta existensvillkor, internationell avspänning och bättre fördelat välstånd.

Det stöd som samhället ger forskningen får emellertid inte inkräkta på forskarens frihet då det gäller arbetsmetoder och forskningsresultat. En fri forskning innebär också ur samhällets synpunkt en garanti för framsteg på lång sikt. Erfarenheten visar, att försök att ålägga forskningen ideologiska begränsningar också har hämmat vetenskapens förmåga att förnya sig. En central uppgift för forskningen är nämligen att bereda beslutsfattare på det nationella och det internationella planet ny kunskap och nya rön. Forskningen skall på denna grund utgöra ett instrument i förnyelsens tjänst.

Forskningens mål

Forskningens målsättning är tudelad. Dels sammanfaller den med samhällets och mänsklighetens målsättningar och krav. Detta kräver en utvecklad målforskning.Dels bör forskningen ge den teoretiska grunden för nya målsättningar och alternativa lösningar på aktuella problem. Denna uppgift fullgörs till största delen av grundforskningen.

En mångsidig grundforskning utgör förutsättningen för en aktiv målforskning som effektivt kan bidra till att lösa de stora nationella och internationella problemen.

Vid utvecklandet av den nationella forskningsinsatsen bör såväl grundforskningens som målforskningens behov och möjligheter allsidigt beaktas.

På grundforskningens område är forskningspolitikens främsta uppgift att prioritera områden på vilka Finland har de största möjligheterna att göra en insats inom ramen för en internationell arbetsfördelning.

Målforskningens uppgifter är framför allt att

  • främja en ekonomisk tillväxt med beaktande av en ur helhetens synvinkel ändamålsenlig regionplanering och industrilokalisering
  • bidra till att utjämna ekonomiska, sociala och kulturella skillnader i samhället
  • stärka individens rättsskydd och befordra en humaniserad lagstiftning
  • främja folkhälsan med särskild hänsyn till den förebyggande vården
  • främja miljövården både på det nationella och det internationella planet
  • eftersträva en hög standard på den specifikt finländska forskningen kring till exempel de nationella språken samt minoritets- och emigrationsproblemen
  • bidra till lösningar på u-ländernas problem
  • bidra till internationell avspänning och avskaffande av våld som politiskt instrument i umgänget mellan folken.

Finland bör därtill inom ramen för ett internationellt forskningssamarbete aktivt främja ett mångsidigt utbyte av vetenskaplig information. I dagens värld är denna en obetingad förutsättning för en nationell forskning med tillfredsställande standard.

Forskningens administration

Landets högste forskningspolitiska organ är statens vetenskapsråd. Dess uppgift är att precisera de forskningspolitiska målsättningarna på riksnivå. För att rådets verksamhet skall kunna aktiveras bör ett sekretariat inrättas.

I den mån en samordning befinnes nödvändig av den grundforskning som bedrivs i universitet och högskolor, i de statliga forskningsanstalterna samt genom finansiering av de vetenskapliga kommissionerna kan denna handläggas av undervisningsministeriet. Målforskningen åter kan anknytas även till andra ministerier (till exempel lantbruksministeriet, handels- och industriministeriet, social- och hälsovårdsministeriet). I samtliga ministerier son anslår medel för målforskning bör inrättas forskningsdelegationer som rådgivande och kontrollerande organ. I delegationerna bör den vetenskapliga sakkunskapen kompletteras med representanter för olika samhälleliga intressen.

De ramprogram för utvecklandet av de olika forskningsområdena, som de vetenskapliga kommissionerna fått i uppdrag att utarbeta, bör påskyndas. Efter det att de vetenskapliga ramprogrammen uppgjorts bör statens vetenskapsråd prioritera de forskningsområden till vilka medel projektvis kan beviljas. Även de regionala intressena och den finlandssvenska forskningens särskilda behov bör beaktas. Svenska folkpartiet bidrar för sin del aktivt till stöd åt finlandssvensk forskning genom Svenska Kulturfonden.

Forskningsanslagen

Av rikets forskningsinsats, son i dag uppgår till cirka 0,8 procent av bruttonationalintäkten, bidrar staten ned omkring 50 procent. Den totala forskningsinsatsen bör gradvis höjas så, att den i slutet av 1970-talet fördubblats. Detta bör främst ske genom en ökning av statens relativa andel.

En kontinuerlig utveckling av nya, tidigare okända, forskningsområden hör till vetenskapens natur. Forskningsanslagen bör därför snabbt och smidigt kunna dirigeras för att nöta även oförutsedda behov. I vårt land är forskningsanslagen i allmänhet hårt bundna av lagstiftning (till exemlpel lägen om högskoleväsendets utveckling och lagen om det vetenskapliga arbetets organisering) och detaljerad långsiktsplanering. Varje ökning av forskningsanslagen bör därför eftersträva att skapa även obundna fria anslag som med kort varsel kan utnyttjas för akuta behov.

Den egentliga grundforskningens finansiering i värt land uppgår till cirka 0,3 procent av bruttonationalprodukten, vilket tämligen exakt motsvarar grundforskningens ställning i många andra industrialiserade länder med en aktiv forskningsverksamhet. Forskningsanslagens knapphet har främst begränsat målforskningen och utvecklingsarbetet. Anslagens relativa Ökning, som är nödvändig under detta decennium, bör därför i främsta hand dirigeras till målforskningen och utvecklingsarbetet. Tillämpning och utveckling är inte begränsade till teknologin utan spelar en avgörande roll även inom samhällsvetenskap, medicin, lantbruks- och skogsvetenskap osv.

Den sk kontraktsforskningen spelar en betydande roll för forskningens finansiering. Ett effektivt utnyttjande av högskolornas och forskningsanstalternas laboratorier och övriga resurser bör befordras. Detta får emellertid inte ske på ett sätt som skulle äventyra forskarnas självständighet och göra institutionerna beroende av utomståendes inflytande. Därför bör entydiga regler för forskningskontrakt mellan näringslivet och forskningsinstitutionerna skyndamt utarbetas. Dessa regler bör inrymma bestämmelser som garanterar tillräcklig insyn och offentlighet, utan att beställarens rätt lederas.

Forskarnas utbildning och yrkesställning

Forskarutbildningen i vårt land kännetecknas av planlöshet och improvisation, Riktlinjer för en ändamålsenligt utformad forskarutbildning bör därför utarbetas. Därvid bör beaktas möjligheterna till en förkortning av den studietid som nu används för doktorsexamen utan att denna examens vetenskapliga nivå därför sänks.

I forskarutbildningen bör mer än hittills betydelsen av grupparbete och tvärvetenskaplighet betonas

En planering som i görligaste mån garanterar sysselsättning för forskare i uppgifter som motsvarar deras utbildning är nödvändig. Forskarna bör garantteras samma ekonomiska och sociala trygghet som andra med dem jämförbara grupper. Forskning och högre akademisk undervisning bör samordnas så att heltidsanställda forskare även ges möjlighet att delta i undervisningen. Samtidigt bör man sträva till att förbättra forskningsmöjligheterna för innehavarna av egentliga undervisningstjänster. Det är betydelsefullt att forskarutbildning och undervisning sköts av personer som själva har möjlighet att bedriva aktiv forskning.

De studerandes möjligheter att under studietiden delta i forskning på sitt eget område bör ökas.

Information

Effektiv forskning kräver väl utrustade forskningsbibliotek såväl i fråga om litteratur och personal son med hänsyn till tekniska hjälpmedel.

Biblioteken bör få sådana anslag att de kan följa med i forskningens snabba expansion och vara stånd att lämna den service som forskarna har rätt att kräva. En ökning av anslagen för forskning och högskoleundervisning förutsätter en proportionellt motsvarande ökning också av anslagen för forskningsbiblioteken.

Särskilt bör beaktas forskarnas krav på en datorbaserad vetenskaplig dokumentations- och informationstjänst, på vilket område möjligheterna till ett internationellt samarbete även bör undersökas.

Ett administrativt organ med tillräckliga resurser bör inrättas för koordinering och planering av forskningsbibliotekens verksamhet och utveckling. Av stor vikt för forskningen är även ett modernt arkivväsen, som förutom skriftliga dokument även omfattar till exempel filmer och bandupptagningar.

Särskild vikt bör läggas vid att informationskanalerna från forskare till beslutsfattare och vice versa förbättras. Då samhällets utveckling är beroende av forskning och denna i främsta rummet bekostas av samhället är det självklart att allmänheten skall ges insyn i fråga om forskningsarbetet och dess resultat. Denna information kan ges i populärvetenskapliga böcker och tidskrifter vilka bör erhålla ett kännbart ekonomiskt stöd, samt i dagspressen, radio och tv.

Det internationella samarbetet

Forskningen är i hög grad beroende av internationella kontakter och samarbete. Detta är särskilt betydelsefullt i ett litet land som inte kan bygga upp en hög standard inom alla forskningsgrenar.

Finland bör aktivare än hittills ta del i det nordiska forskningssamarbetet. Det är av vikt att utveckla möjligheterna till direkta forskar- och institutionskontakter. Särskilt informationsutbytet bör betonas. Finland bör mer aktivt än hittills eftersträva värdskapet för internordiska institutioner och forskningssekretariat.

Ett ökat forskningssamarbete med Sovjetunionen bör eftersträvas. Sovjetunionen med dess högt stående forskning och i många avseenden likartade naturförhållanden utgör en naturlig samarbetspartner på detta, område.

De internationella organisationerna inom FN:s ram samt regionala organisationer som OECD erbjuder ett naturligt forum för Finland att bidra till forskningssamarbetet inom ramen för en internationell arbetsfördelning. Finland bör på detta område öka sin insats. Utöver detta är det emellertid av stor vikt att eftersträva bilaterala avtal för forskningssamarbete. För att effektivera denna form av samarbete är det av vikt att forskningen inte sammankopplas med överenskommelser om allmänt kulturellt samarbete.

De bilaterala avtalen bör gälla även u-länder. U-landsforskningen bör ges hög prioritet i Finlands internationella forskningssamarbete. En ändamålsenlig u-landsforskning kräver intim kontakt med de berörda länderna och deras forskare.

Forskning för ett mänskligare samhälle

Forskningspolitiken skall samordna forskningsinsatsen med samhällets och mänsklighetens behov. Forskningen bör vara ett medel i strävandena mot ett mänskligare samhälle.

Svenska folkpartiet vill

  • stöda en till sitt innehåll fri och obunden grundforskning
  • utveckla en målforskning som motsvarar samhällets behov
  • stöda en samhällsforskning som tar sikte på utveckling och fördjupning av demokratin, en ökad jämlikhet och ett stärkt rättsskydd för den enskilda människan
  • främja sådan forskning som bidrar till regional och global utjämning
  • prioritera miljöforskning
  • ge forskning som befrämjar folkhälsan och den förebyggande vården hög prioritet
  • stöda forskning om utbildning och särskilt dess inverkan på samhällsutvecklingen
  • eftersträva en hög standard för den specifikt finländska forskningen kring till exempel de nationella språken samt minoritets- och emigrationsproblemen.

Svenska folkpartiet vill

  • fördubbla det totala forskningsstödet till år 1980
  • höja statens relativa andel av forskningsanslagen
  • avsevärt öka de flexibla anslagens del i totalanslagen
  • öka målforskningens del i forskningsanslagen
  • att entydiga regler uppgörs för forskningskontrakt mellan beställarna och forskningsinstitutionerna
  • garantera tillräcklig insyn och offentlighet i kontraktsforskningen utan att beställarens rätt lederas.

Svenska folkpartiet vill

  • betona betydelsen av grupparbete och tvärvetenskaplighet
  • eftersträva förkortad studietid för doktorsexamen utan att dennas vetenskapliga nivå därför sänks
  • effektivera forskarutbildningen
  • ge forskarna samma sociala trygghet son andra jämförbara yrkesgrupper
  • åstadkomna en naturlig växelverkan mellan undervisning och forskning.

Svenska folkpartiet vill

  • att grundforskningen där så behövs samordnas av undervisningsministeriet
  • att forskningsdelegationer inrättas vid de ministerier till vilka målforskning knutits
  • att vetenskapen och samhällets intressen är representerade i forskningsdelegationerna
  • att statens vetenskapsråds verksamhet aktiveras
  • att de regionala intressena och den finlandssvenska forskningens särskilda behov beaktas.

Svenska folkpartiet vill

  • lägga vikt vid information mellan forskare och beslutsfattare
  • genom massmedia öka informationen kring forskningsarbetet och -resultaten
  • ge ett kännbart ekonomiskt stöd till populärvetenskapliga böcker och tidskrifter
  • utveckla forskningsbiblioteken och arkiven
  • tillsätta ett administrativt organ för planering och koordinering av forskningsbiblioteken

Svenska folkpartiet vill

  • betona betydelsen av ökat nordiskt forskningssamarbete
  • understryka betydelsen av forskningssamarbetet med Sovjetunionen
  • öka Finlands deltagande i forskningssamarbetet inom ramen för till FN knutna internationella organisationer samt regionala organisationer såsom OECD
  • verka för en aktiv u-landsforskning
  • effektivera det bilaterala samarbetet och frikoppla forskningen från det allmänna kulturutbytet.

Godkänt 7/10 1971