Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/525

Ruotsalainen kansanpuolue

Idrottsprogram


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Idrottsprogram
  • Vuosi: 1984
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

RÖR PÅ DIG

SVENSKA FOLKPARTIETS IDROTTSPROGRAM

1. Ideologisk grundsyn
2. Idrottsorganisationer
3. Motionsverksamhet
4. Tävlingsidrott
5. Arbetsplatsidrott
6. Handikappidrott
7. Fysisk fostran
7.1. Förskola
7.2. Grundskola
7.3. Mellanstadiet
7.4. Högskolorna
7.5. Försvarsmakten
8. Idrottsutbildning
9. Idrottsforskning
10. Internationell idrottsverksamhet

Godkänt av Centralstyrelsen 5.10 1984

1. IDEOLOGISK GRUNDSYN

Idrottslig aktivitet leder till ett större fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Behovet av idrott understryks av att samhället automatiseras och datoriseras medan människan blir allt mera fysiskt inaktiv. Individens kondition och motståndskraft mot sjukdomar blir sämre. Idrott och motion är därför viktigare än någonsin.

Idrottsrörelsen i vårt land kan betraktas som den största fritidsrörelsen i vår tid. Idrotten har därmed ett egenvärde som kulturellt och nationellt är oomtvistligt.

Den finlandssvenska idrottsrörelsen är en viktig del av vår finlandssvenska kultur. Idrotten har en betydande identitetspåverkande roll, speciellt bland ungdomen. Svenskan måste vara ett levande språk på olika nivåer inom idrottsrörelsen. Idrott på modersmålet är en viktig trivselfaktor.

Basen för vår idrott vilar på frivilliga krafter. Det frivilliga arbetet kommer alltid att vara i nyckelställning inom idrottsrörelsen. Under senare tid har samhället engagerat sig kraftigare för idrotten. Enligt idrottslagen skall samhället, dvs stat och kommun, skapa de yttre förutsättningarna för idrotts- och friluftsliv medan idrottsorganisationerna bör bära ansvaret för verksamheten.

Varje individ bör ha rätt till ett mångsidigt utbud och möjligheter att utöva idrott, oberoende av modersmål, boningsort, ekonomi, kön, yrke eller ålder.

De handikappades och övriga specialgruppers behov bör beaktas. Idrotten bidrar allt oftare till att förbättra de handikappades livskvalitet.

2. IDROTTSORGANISATIONER

Vårt idrottslivs kraftresurser har länge nötts av uppgiften och ambitionen att samordna vår idrotts centralorganisationer under samma tak. Konstlade politiska barriärer gagnar inte idrottslivet och bör avlägsnas.

Strävandena att garantera idrottsaktivitet på mänskornas modersmål kräver särskilda organisatoriska lösningar för finlandssvenskarna. SFP slår vakt om den självständiga ställning som Finlands svenska centralidrottsförbund (CIF) åtnjuter i nära och fruktbar samverkan med riksidrottsförbundet.

SFP uppmanar de svenska och tvåspråkiga idrottsföreningarna att slå vakt om svenskan som ett levande språk inom idrotten.

SFP anser

  • att de traditionellt svenska idrottsföreningarnas viktigaste uppgift är att erbjuda jämbördig motions- och idrottsaktivitet på svenska
  • att de traditionella finlandssvenska idrottsoganisationernas samt idrottsinstitutionernas handlingsfrihet och ekonomiska trygghet måste hävdas.

3. MOTIONSVERKSAMHET

Med motion avses ett fysiskt aktivt levnadssätt varmed hälsan upprätthålls och sjukdomar förebyggs. Andan i lagstiftningen på hälsovårdens område förutsätter friskvård. Motionsverksamhet kan i många avseenden betraktas som förebyggande hälsovård. Detta faktum förutsätter en aktiv satsning på motionsverksamheten .

Syftet med motionsutövande måste vara att höja konditionen så, att kraftresurserna hos individen överstiger det normala kraftbehovet.

SFP anser att samhället bör bygga anläggningar för idrott och motionsverksamhet. Det är också samhällets uppgift att stöda de frivilliga organisationerna och bidra till att det ordnas motionsverksamhet, som leds av för ändamålet utbildade ledare.

Samhället har även en uppgift i att informera om möjligheter till idrottsutövning och upplysa om idrottens verkan och betydelse. Speciellt bör uppmärksamhet fästas vid de ungas och olika riskgruppers fysiska kondition och hälsotillstånd.

4. TÄVLINGSIDROTT

Tävlingsidrotten har en central uppgift att stimulera barn och ungdom till idrott och motion. Det är därför oriktigt att se motion och tävlingsidrott som varandras motsatser. Tävlingsidrott behövs för att massidrott skall kunna uppstå.

Toppidrotten utgör en del av tävlingsidrotten och tar sikte på framträdande resultat i nationella och internationella sammanhang, samt samlar vår nation och eftersträvar internationellt anseende. Den är samtidigt både en underhållnings- och en PR-faktör.

Toppidrotten skall vara en brobyggare mellan länder och folk. Idrottsmannen/ kvinnan bör vara en sund och sporrande förebild för ungdomen.

SFP fäster vikt vid en sund utveckling av knatteidrotten. Knatteidrotten bör vara led där en alltför hård pådrivning inte skall förekomma. Mass- och lagtävlingar i stil med den finlandssvenska storsatsningen, stafettkarnevalen bör uppmuntras

SFP verkar för att samhället skapar förutsättningar för utövandet av tävlingsidrott genom att ändamålsenliga anläqgningar byggs och att samhället i samråd med de frivilliga idrottsorganisationerna ekonomiskt stöder topp- och tävlingsidrotten. Väsentligt är att tävlingsidrotten stöds på bred front utan att de s k små idrottsgrenarna försummas.

SFP verkar för att samhället främjar toppidrottsmannens/kvinnans möjligheter att förena idrottsutövning med yrkesutbildning. Samhället bör även underlätta toppidrottsmannens/kvinnans möjligheter att smidigt övergå i arbetslivet efter idrottskarriären.

SFP anser

  • att idrottsutövare inte får underkastas påfrestningar som skadar deras fysiska och psykiska hälsa.
  • att en skärpning av dopingkontrollen bör göras så att den utöver nationella och internationella tävlingar även omfattar träningsperioden. Tränarnas och de medicinska rådgivarnas ansvar bör poängteras.

5. ARBETSPLATSIDROTT

Människan har ett ständigt behov av fysisk akti itet. Konditionen stiger hos den som motionerar. God kondition underlättar det dagliga arbetet. Ensidiga och monotona arbeten kan motverka det fysiska och psykiska välbefinnandet. Tillräcklig uppmärksamhet bör därför fästas vid idrott och motion på arbetsplatsen.

SFP anser

  • att arbetsplatsidrott i huvudsak bör upprätthållas på frivillig bas och genom samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ordnad pausgymnastik i arbetsskyddssyfte bör bjudas på arbetstid.
  • att en utvecklad arbetsplatsidrott bör utföras så att den utgör lämplig avkoppling och befrämjar social samvaro samt ger fortsatt stimulans.

6. HANDIKAPPIDROTT

De handikappade bör kunna utnyttja allmän service. Idrottsverksamhet för de handikappade har en viktig habiliterande inverkan. De handikappades möjligheter att motionera och delta i idrottsverksamhet bör därför utvecklas.

Idrottens sociala betydelse för de handikappade är viktig eftersom den främjar de normaliserings- och integrationssträvanden som är målet för all handikappverksamhet. Deltagande i internationella tävlingar inom handikappidrotten bör även understödas.

7. FYSISK FOSTRAN

Utbildningstiden idag är lång och krävande och har lett till en försummelse av de ungas fysiska utvecklingsmöjligheter. En stabil och kontinuerlig undervisning i fysisk fostran är därför viktig redan i unga år. Av stor betydelse är också koordineringen av undervisningen från förskola till högskola och vuxenutbildning.

7.1. Förskola

Barnets fysiska utveckling påverkar den emotionella och sociala utvecklingen. Redan före skolåldern bör uppmärksamhet fästas vid en trygg och stimulansrik miljö. Barnen bör ha möjlighet till mångsidig och utvecklande lek- och idrottsverksamhet.

SFP anser

  • att man på hälsocentralernas rådgivningsbyråer kunde ge föräldrarna mera kunskap om fysisk fostran för barn i olika åldrar.
  • att större uppmärksamhet bör fästas vid barnens närmiljö, så att man vid planering och sanering av gårdsplaner gör dem trygga och mera lämpade för lek och rörelse.
  • att fysisk fostran i större utsträckning bör ingå i utbildningen och fortbildningen av barnträdgårdslärare och hälsovårdspersonal som vårdar barn.

7.2 Grundskola

Målet i gymnastik/fysisk fostran är att höja elevernas fysiska kondition och väcka intresse för gymnastikrörelse och idrott. Förutsättningarna för att de uppställda målen skall kunna nås är att en utökning och omfördelning av resurser sker. Behovet av utrymmen och redskap för undervisningen bör tillgodoses.

SFP anser

  • att gymnastik/fysisk fostran från och med årskurs tre bör handhas av specialiserade klasslärare eller ämneslärare där detta är möjligt.
  • att undervisningsgrupperna bör vara tillräckligt små, så att lektionerna blir effektiva och säkra. Då kan också individuella behov bättre tillgodoses.
  • att undervisningsutrymmena bör vara tillräckliga och undervisningsredskapen aktiverande och lämpliga för de olika åldersklasserna.
  • att klubbverksamheten bör stimuleras, även i de små skolorna, samt att högstadieeleverna bereds möjlighet att gymnastik/fysisk fostran som tillvalsämne. Möjligheter att bilda idrottsklasser bör utredas .
  • att de elever som i grundskolan är helt eller delvis befriade från gymnastik/fysisk fostran bör beredas möjlighet till för dem meningsfull fysisk aktivitet.

7.3 Mellanstadiet

Målet för undervisningen i gymnastik /fysisk fostran på mellanstadiet är att bygga vidare på aktiviteten i grundskolan. Tonvikten läggs i gymnasiet och i de yrkesutbildande läroinrättningarna på att bygga upp ett bestående intresse för fysisk aktivitet.

SFP anser

  • att undervisningen i gymnastik/ fysisk fostran på mellanstadiet bör följa samma riktlinjer och ges samma ställning som i grundskolan.
  • att även de yrkesutbildande läroinrättningarna bör ha ämneslärare i fysisk fostran. Mindre skolor bör samarbeta och ha gemensamma lärare.
  • att finlandssvenska idrottsgymnasier bör inrättas.

7.4 Högskolorna

I många av våra högskolor har man fäst för liten uppmärksamhet vid de studerandes behov av fysisk aktivitet. Rekreation och omväxling behövs under studietiden. En god fysisk prestationsförmåga är viktig för den psykiska balansen.

I anslutninq till höqskolorna behövs idrottssekreterare som kan planera, koordinera och informera om idrotts-verksamheten i högskolan eller på högskoleorten.

SFP anser

  • att såväl ledd träningsverksamhet som idrottsplatser och -utrymmen för mångsidig fysisk aktivitet bör planeras vid högskolorna.
  • att toppidrottarnas studievillkor bör förbättras.

7.5 Försvarsmakten

En god kondition underlättar fullgörandet av värnplikten. Med tanke på den värnpliktigas hälsa bör vikt läggas vid uppbyggandet av konditionen under hela värnpliktstiden.

SFP anser

  • att de värnpliktiga bör få sådan information om den fysiska konditionens betydelse för hälsan och om hur man uppbygger konditionen, att de motiveras till idrottsutövningar även efter armétiden.
  • att stampersonalens idrottsutbildning borde ägnas ett aktivare intresse .
  • att utbildade ledare bör anställas i allt högre grad för specialuppgifter inom tävlings-, topp- och motionsidrotten.

8. IDROTTSUTBILDNING

Ämneslärare i fysisk fostran samt idrottstränare får en gedigen utbildning i Jyväskylä. En ständig bevakning behövs dock för att främja de finlandssvenska studerandes möjligheter till utbildning på modersmålet. Den finlandssvenska idrottsrörelsen är betjänt av goda tränare för att hävda sig i framtiden. Vara ungdomar bör därför uppmuntras att skaffa sig tränarutbildning. Idrottsinstruktörer och idrottsledare kan få sin utbildning vid svenska institut, vilket är mycket värdefullt och bör tryggas även i framtiden .

SFP anser

  • att behovet av svenska ämneslärare i fysisk fostran bör beaktas vid intagning av studerande till idrottsvetenskapliga fakulteten i Jyväskylä. De svenska studerandes språkliga rättigheter i Jyväskylä bör ägnas uppmärksamhet.
  • att alla klasslärare bör få en mera omfattande utbildning i fysisk fostran.
  • att utbildningen av svenska idrottsinstruktörer på Solvalla idrottsinstitut bör tryggas och utvecklas liksom idrottslinjen vid Vörå folkhögskola - Norrvalla. Partiet stöder samarbetet mellan Solvalla och Norrvalla
  • att den viktiga grupp personer, som satsar sin fritid och arbetsinsats inom de frivilliga idrottsorganisationerna bör med samhällets hjälp ges möjligheter till utbildning och fortbildning.

9. IDROTTSFORSKNING

Den idrottsvetenskapliga forskningen i vårt land är på hög nivå. En breddning kan dock rekommenderas. Ett ytterligare studium och en förbättring av förutsättningarna för riktigt bedriven fysisk aktivitet utgör en viktig målsättning. Forskningsrönen bör också kunna populariseras och spridas till intresserade.

SFP anser

  • att en mångsidig idrottsforskning, bl a i syfte att utveckla träningsmetoder, som höjer prestarionsförmågan utan skadliga verkningar på idrottsmannens/kvinnans hälsa bör stödas.
  • att uppmärksamhet bör fästas vid att en omsorgsfull kartläggning av alla forskningsområden inom idrottskulturen bör ske.
  • att den finlandssvenska idrottsforskningen bör utvecklas och att ett idrottsbibliotek behövs i Svenskfinland.

10. INTERNATIONELL IDROTTSVERKSAMHET.

Finländsk idrott står på hög internationell nivå. Finland har skött sina arrangörsuppdrag med framgång och har ett gott anseende genom sin högtstående idrottsvetenskapliga forskning.

Finlands företrädare inom den olympiska rörelsen uppmanas agera så att de politiska riskerna kring olympiska spel i framtiden minimeras. Väsentligt är också att idrottsledningen agerar så att chauvinistiska drag i idrotten undviks. Härvidlag har även idrottsjournalister ett stort ansvar.

SFP anser

  • att förutsättningar bör skapas för ett fortsatt upprätthållande av landets anseende på tävlingsbanor, i arrangörssammanhang och inom idrottsvetenskapen .
  • att möjligheter även i framtiden bör garanteras för deltagande i internationella tävlingar, i olympiska spel, världsmästerskap och Europamästerskap.
  • att Finland också i fortsättningen bör verka aktivt för att ordna nationell och internationell övervakning för att avlägsna dopingfenomenen inom idrotten. SFP anser att idrottsrörelsen bör utföra en självsanering inom detta område så att ingripanden från statsmaktens sida kan undvikas.
  • att vårt land och dess idrottsorganisationer kan använda en del av sina ekonomiska och intellektuella resurser för nödvändig och ändamålsenlig hjälp åt på idrottens område underutvecklade länder.