Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/535

Ruotsalainen kansanpuolue

Kommunalvalsprogram 2008


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Kommunalvalsprogram 2008
  • Vuosi: 2008
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

SVENSKA FOLKPARTIET

RÄTTVIST

www.rättvist.fi

Kommunalval 26.10.2008

Respekten för kommunens självbestämmande är det bärande i Svenska folkpartiets kommunpolitik. Sfp vill poängtera ett gränslöst samarbete där servicen för människorna utvecklas och blir bättre.

Du har rätt att få trygg och kvalitativ service på ditt modersmål, oavsett om du är ung eller gammal, om du är kvinna eller man, oavsett din härkomst, boningsort och oavsett dina inkomster.

I kommunerna har vi makt att fatta viktiga beslut. Vi kan satsa lika mycket på kollektivtrafik som på parkeringshus, men gör man det i din kommun? Vi kan betala lika lön för likvärdigt arbete till kvinnor och män. Vad gör din kommun? Vi kan ge barnen en bra skola där alla respekteras. Hur beaktar man barnen i din kommun?

Besluten som fattas i kommunerna ska göra livet bättre för oss som bor där. Det som är nära dig kan du påverka genom att rösta på Svenska folkpartiet i din kommun.

Arbetsliv

1. Kommunen ska vara en rättvis och attraktiv arbetsgivare - varje kommun ska ha ett personalpolitiskt program.

2. En sund livsföring på kommunens arbetsplatser - rökfritt samt konditions- och kulturfrämjande verksamhet för personalen

3. Kommunerna behöver ökad arbetskraftsinvandring - nyfinländarna bör ges möjlighet att bli fullvärdiga medlemmar i vårt samhälle och deras kompetens ska tas tillvara.

4. Underlätta arbetet för personalen i kommunens tjänst genom flexibla arbetstider.

5. Lika lön för lika arbete ska gälla inom kommunen - alla branscher ska kännetecknas av goda arbetsvillkor och tillräckliga resurser i kommunerna. Lönerna ska motsvara ansvaret i arbetet.

6. Upprepade kommunala visstidsanställningar ska undvikas.

7. Jämställdhetslagen stadgar om jämställdhetsplaner - den ska följas. Därför behövs jämställdhetsutbildning av personal, och resurser för uppföljning av jämställdhetsplanen.

8. Arbetskraftsinvandrarnas familjer får inte isoleras, utan såväl partner som barn ska få utbilda sig och skapa sig ett liv i kommunen.

9. Små och medelstora företag, samt tredje sektorn bör ges verksamhetsförutsättningar via ett fruktbart samarbete med kommunen och kommuninvånarna.

10. Kommunernas offentliga upphandling ska involvera småföretag i närmiljön, ta hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter och självfallet alltid språkkonsekvensbedömas.

11. Företagsrådgivningen bör utvecklas genom att förbättra samarbetet i regionen.

12. Kommunen ska ha en aktiv näringspolitik som befrämjar såväl småföretagande som möjligheterna för större företag och industri att etablera sig och verka i kommunen.

13. Kommunernas näringspolitiska program ska göras upp i samråd med det lokala näringslivet

Utbildning och fostran

14. Dagvårdens och skolans roll som språkfostrare är central - vi vill se en enhetlig förvaltning av dagvården och skolan.

15. Vi vill att utbildningssystemet utvecklas så att det motsvarar de krav som både den inhemska och den internationella arbetsmarknaden ställer.

16. Tillgången till behöriga lärare, speciallärare och barnträdgårdslärare bör garanteras i alla kommuner. Undervisningsgrupperna får inte vara för stora.

17. Inlärning förutsätter trygghet - i skolvardagen ska det finnas lättillgänglig stödpersonal som psykologer, kuratorer, studiehandledare, skolgångsbiträden, hälsovårdare och läkare.

18. Eleverna har olika behov - därför behövs satsningar på stöd- och specialundervisning.

19. Elevvården bör arbeta för ökat samarbete mellan skolan, socialen, ungdomsväsendet och församlingens ungdomsverksamhet.

20. Skolan är en mötesplats - vi vill att skolutrymmen ska vara i aktivt bruk också efter skoldagens slut.

21. Kontakten mellan hemmet och skolan är viktig - föräldrarnas rätt till insyn i skolverksamheten ska fungera också i praktiken. Hem och skola -föreningar och skoldirektioner är bra arenor för detta.

22. Könsroller skapas tidigt - jämställdhetsplaner och jämställdhetsfostran bör finnas också inom dagvård och utbildning.

23. Tyngdpunkten i yrkesutbildningen bör ligga på praktisk yrkeskunskap. Vi vill att regionala näringar ska beaktas i yrkesundervisningen.

24. Vi vill sporra ungdomarna att utbilda sig inom vårdsektorn - på det viset garanterar vi vård på svenska i framtiden.

25. Gymnasienätverket bör vara starkt och ändamålsenligt. Vi stöder etablerandet av specialgymnasier.

26. Vi jobbar för mera resurser för utveckling av metoder och material som möjliggör distansstudier, webbaserade studier och e-lärande inom andra stadiets utbildningar.

27. Ge nyfinländare rätt att välja svenska eller finska som utbildningsspråk i tvåspråkiga kommuner.

28. Kommunen bör speciellt uppmärksamma invandrarflickors och invandrarkvinnors rättigheter till frihet, gemenskap och utbildning.

29. Vi jobbar för den fria bildningen som en utbildningsinstans och mötesplats i kommunen.

30. All utbildning står i växelverkan med det övriga samhället - utbildningen bör återspegla såväl landets traditioner och historia som aktuella förändringar i samhället. Satsningarna på företagsfostran i skolorna ska fortsätta.

31. Man kan ha roligt också efter sista lektionen - klubbverksamheten vid skolorna bör utvecklas och samordnas med eftermiddagsverksamheten.

32. Vi vill satsa på näringsrik och hälsosam mat i skolan. Erbjud eleverna frukost och mellanmål.

33. Undervisning som inte sker vid pulpeten ska uppmuntras - mera motion i skolan.

34. För att motverka utslagning ska vi satsa på studiehandledning och karriärvägledning så att alla ungdomar får avgångsbetyg och utbildning på andra stadiet.

35. Alla har en plats i vårt samhälle - utbudet av alternativa utbildningsformer för barn och unga bör utökas och kompletteras med fungerande ungdomsverkstäder.

36. "Nära dig" är ännu modernt - tillgången på daghem och skola nära hemmet för våra yngsta får inte äventyras, inte heller i glest bebyggda områden.

37. Kunskap har inga kommungränser - vi jobbar för gränsöverskridande skolsamarbete.

38. Vi vill ha en kvalitativ produktion av svenska läromedel, och material för nya och kreativa arbetssätt för lärare. Kommunerna bör se till att lärarna har de arbetsredskap de behöver.

39. Undervisningen i A-svenska måste tryggas i tillräcklig omfattning.

40. Språkbadsundervisningen ska utökas - språkbad för finskspråkiga barn ger en god grund för en levande svenska.

41. Vi jobbar för nolltolerans då det gäller mobbning och sexuella trakasserier - det behövs resurser för att utbilda personalen och lära barnen om gränsdragningar.

42. Ge studerande rabatt på trafik-, kultur- och motionstjänster för att underlätta deras vardag.

43. Vi jobbar för en tillräcklig dimensionering och ändamålsenlig planering av studentbostäder.

44. Sköt om alla studerandes hälsa! Yrkeshögskolestuderandes rätt till fungerande hälsovård måste tryggas.

Kultur, fritid och språk

45. Ett rikt konstliv och kulturupplevelser måste vara tillgängligt för alla medborgare oavsett boningsort, utbildning eller ekonomi. Kultur för barn och unga bör få särskilt stöd.

46. Språken förenar i vår globaliserade värld - vi vill ha kommuner som satsar på språkkunskaper på arbetsplatsen, i skolan och vid medborgarinstituten.

47. Vi vill stärka medborgarinternationalism i form av vänortsverksamhet - vänortsverksamheten erbjuder ett utmärkt kontaktnät för kommunernas och kommuninvånarnas internationella samarbete.

48. Biblioteken är medborgarnas offentliga rum och kunskapskällor - tillgång till bibliotek och deras utbud ska tryggas.

49. Intressant fritidsverksamhet på svenska är särskilt viktig för finlandssvenskar i finskdominerade miljöer - vi vill utöka utbudet. Förändrade finansieringsformer får inte äventyra tillgången till kultur- och fritidsservice på det egna modersmålet.

50. Kulturell mångfald både förutsätter och främjar respekt för andra kulturer och folkslag i kommunen - vill vi värna om detta.

51. I kommuner med minskande andel svenskspråkiga är det viktigt att stöda svensk kultur - därför vill vi stöda samarbetet mellan kommuner, tredje sektorn, medborgarinitiativ och föreningar.

52. Vi vill ha ungdomsfullmäktigen med handlingskraft och vuxna som lyssnar på dem. Ge ungdomsfullmäktige budgetmedel och initiativrätt till kommunstyrelsen.

53. Meningsfull fritid behöver livsrum - kommunen ska se till att det finns ungdomsgårdar och ungdomslokaler som inte belastas med kostnader för fastighetsskatt.

54. Kommunen bör säkra verksamheten vid ungdomsgårdarna genom ett tillräckligt antal ungdomsledare - anställning av ungdomsledare med olika etnisk bakgrund ska uppmuntras.

55. Styrkan i den finländska idrotten baserar sig på verksamheten på det lokala planet - vi anser att det frivilliga arbetet i landets över 6800 lokala idrottsföreningar måste stödas av samhället starkare än nu.

56. Svenska folkpartiet anser att det enda som berättigar effektivering och kommunsammanslagningar är att servicen blir bättre.

Miljö, konsumtion och boende

57. Kommunala satsningar ska beakta alla kommuninvånares behov. Det bör råda en balans mellan t.ex. satsningar på kollektivtrafik och parkeringshus, likaväl som mellan satsningar på idrottsanläggningar för olika intresseinriktningar.

58. Vi arbetar för bättre vattenrening och vill minimera utsläppen från kommunen och bosättningen. Bygg ut det kommunala avloppsnätet, förbättra rådgivningen om reningstekniker för avloppsvattnet i glesbygden. Mindre utsläpp av näringsämnen i skärgården - bygg ut nätet av septiktanktömningsställen vid kusten.

59. Kollektivtrafiken ska göras så lättillgänglig och smidig att den blir ett verkligt alternativ till privatbilismen - förbättra kollektivtrafiken och vi minskar utsläppen från trafiken. Kollektivtrafiken måste vara tillgänglig och fungera i hela landet.

60. Utvidga användandet av miljövänliga bränslen i kollektivtrafiken. Användningen av inhemska biobränslen som inte belastar miljön globalt ska befrämjas.

61. Vi vill göra det lätt för invånarna att sortera sitt avfall och föra det till insamlingspunkter. Allt användbart och återvinningsbart ska tas till vara för att minimera avfallsmängden. Det som blir kvar ska vi se som en resurs - gör det till energi genom förbränning.

62. Vi jobbar för en hållbar markplanering - planera bostäder, arbetsplatser och service nära varandra och satsa på trygga leder för lättrafik, fotgängare och cyklister.

63. Det är mer hållbart att förtäta befintliga bostadsområden än att exploatera nya, orörda markområden. Bygg bostäder, arbetsplatser och närservicen parallellt i tätorten - sovstädernas tidevarv är förbi.

64. Trygghet och trivsel hör ihop - ingen ska behöva vara rädd i sin egen hemkommun. Tryggheten i det offentliga rummet bör beaktas vid markplanering och utformande av stadsbilden - höga häckar, mörka passager och djupa tunnlar bör av säkerhetsskäl åtgärdas.

65. Motverka segregering i bostadsproduktionen. De kommunala bostäderna bör byggas så att arkitekturen stöder invånarnas sociala kontakter och skapar strukturer för samverkan grannar emellan.

66. Beakta barn och unga i markplaneringen. Trivsel och hälsosynpunkter är centrala i planläggningen - daghem och skolor ska inte tillåtas på områden med höga förorenings- och bullernivåer.

67. Alla behöver ett hem - beakta såväl behovet av små bostäder som behovet av familje- och hyresbostäder samt behovet av lösningar för dem som är villiga att satsa mycket på sitt boende.

68. Vi vill bevara gamla byggnadsbestånd, kulturhistoriskt betydelsefulla miljöer, odlingslandskap, grönområden och andra värdefulla miljöer - de är viktiga kvalitetsfaktorer.

69. Flera hundparker i tätorterna förbättrar allas trivsel.

70. Estetik skapar välmående - en procent av byggkostnaderna ska reserveras för konst i kommunala nybyggen.

71. Beakta energisparande och maximera utnyttjandet av förnybara energiformer i bostadsproduktionen.

72. Energieffektivitet ska vara ett kriterium vid upphandling och kommunala byggprojekt - det sparar både miljö och pengar.

73. Vi vill ha hållbar energipolitik - skapa övergripande kommunvisa energistrategier som inkluderar t.ex. avfallshantering, transporter, uppvärmning och programmet för Hållbar utveckling.

74. Det är oklokt att vara slösaktig - också med energi. Belysning och andra elförbrukare i kommunens utrymmen ska vara släckta då de inte används.

75. Vi vill stöda spårtrafiken i storstadsområden för att den ökande rörligheten inom regionen inte ska leda till starkt ökad personbilstrafik. Planera nya bostadsområden med en fungerande kollektivtrafik.

76. Det ska vara möjligt för såväl bilburna flerbarnsfamiljer och körkortslösa pensionärer som för cyklande studenter att bo i en storstad.

77. Invånarna måste förmås att anmäla även små brott till myndigheterna - likgiltighet och uppgivenhet inför brottslighet leder till ökad otrygghet och osäkerhet. När- och kvarterspoliser ger trygghetskänsla.

78. Kommunerna ska uppmuntras att skapa fungerande kanaler till sina lokala konsument- och producentgrupper - vi vill att informationstjänster i konsumentärenden ska finnas i samma utsträckning på finska och svenska.

79. Skärgårdsmiljöerna är unika. Planlägg våra känsliga skärgårdsområden så att man kan leva, bo och jobba i skärgården året runt. Primärnäringen och turismen är i nyckelposition och behöver utvecklas i samarbete med kommunen så att skärgårdsregionernas förutsättningar kan förbättras och tillvaratas.

80. Kommunikationen ska fungera där människor bor - även i skärgården och på landsbygden. Vi vill jobba för fungerande fast telefoni och snabba nätförbindelser.

81. Samarbetsprojekt såsom Ny nordisk mat och Skärgårdssmak ger mersmak. Den formen av nordism vill vi utveckla.

82. Förnybara energiformer är framtiden - vi vill utveckla den vindoch biobränslepotential som finns i bygderna.

83. Respektera äganderätten vid stränderna - ge markägarna förtur till tillandningen.

84. Medborgarnas vilja ska synas och höras via initiativ och öppna möten - rådgivande folkomröstningar på kommunal nivå är ett komplement till den representativa demokratin.

85. Vi gillar insyn i beslutsfattande - bort med onödig byråkrati men försiktighet med att överföra kommunal makt till bolag.

86. Väg- och trängselavgifter ska utredas som en metod att stävja ökande privatbilism i städerna.

Omsorg och hälsa

87. Det behövs olika boendeformer för våra äldre - det ska finnas tillgång till hemservice, servicehem i olika kategorier men det behövs också högklassiga vårdplatser med god vård då man inte längre kan bo hemma.

88. Vi vill att närståendevården ska vara ett realistiskt alternativ. Erbjud intervallplatser för att möjliggöra ledigheter och rekreation för närståendevårdarna.

89. Icke nödvändig läkemedelsvård är inte människovärdig vård - målet med läkemedelsbehandlingen ska vara att patienterna mår bättre eller tillfrisknar.

90. Socialt umgänge, kultur, frisk luft och motion ska vara tillgängligt i de äldres vardag - också på institutioner.

91. Vi jobbar för en rehabiliterande och aktiverande vårdsyn - där vården utformas individuellt, för att nå bästa resultat. Goda resultat uppnås genom samarbete mellan klient, anhörig och personal.

92. Vi vill göra vården mänskligare. Mindre enheter är bättre än stora - det ger närhet och trygghet. Flera händer i vården!

93. Vi vill ha seniorrådgivning med hälsokontroller och förebyggande individuell hälsoplanering till kommunerna.

94. Vi vill ha välfungerande service och omsorg på modersmålet - språkkunskaper bör betonas vid rekrytering och belönas i arbetet.

95. Vi vill bemöta seniorerna rättvist och värdigt. Seniorerna utgör en resurs och de håller samhällsmaskineriet i gång som konsumenter och skattebetalare. Också de har rätt att kräva att servicen fungerar.

96. Kommunerna har ett speciellt ansvar för dem som lever på endast folkpension. Avgifter för omsorg och kostnader för det dagliga livet får inte belasta folkpensionärerna mera.

97. Alla barn har rätt till dagvård, men familjer har olika behov - kommunerna ska därför erbjuda ett tillräckligt och mångsidigt utbud av dagvårdsalternativ.

98. Barnrådgivningen besöks av alla. Uppmuntra till ökat samarbete mellan rådgivning, dagvård och socialvården. Alla har rätt till både mödra- och barnrådgivning på sitt modersmål.

99. Våld mot kvinnor och barn ska motarbetas - skyddshem och samtalsjourer bör finnas tillgängliga för varje kommuninvånare.

100. Ofarliga droger finns inte - vi vill ha mera drogförebyggande arbete i form av upplysning och attitydfostran i skolorna.

101. Alkolås bör vara standard i skolskjutsarna.

102. En missbrukares familj och andra närstående behöver hjälp och stöd - mera resurser till lågtröskelverksamhet för missbrukare och deras anhöriga.

103. Vi behöver alla mera motion och fysisk aktivitet. Pausgymnastik på arbetsplatsen och möjligheter till motionsutövande på fritiden ökar orken.

104. Personer med specialbehov ska få adekvat vård och omsorg på sitt modersmål - vi vill trygga svenska lösningar såsom Kårkulla, Pixne, Östan och Tolvis.

105. Vi vill att handikappades och funktionshindrades behov i vardagen och i arbetslivet ska beaktas i all samhällsplanering - det betyder rätt till arbete, lön och ett självständigt liv.

106. Kommunen ska föregå med gott exempel som arbetsgivare åt handikappade och också ha en ombudsman för dem. Varje kommun ska uppgöra en tillgänglighetsstrategi.

107. Vi jobbar för att både kommunal och privat vård och omsorg ska fungera väl på svenska - du får välja! Vi jobbar aktivt för valmöjligheter genom att utöka användningen av servicesedlar.

108. God service kräver god kommunikation - vi vill ha material och information på nätet samt telefonservice på svenska.

109. Vi anser att kommunala vårdtillägg kan vara ett komplement till de övriga dagvårdsalternativen.

110. Den kommunala hälsovården bör ta större ansvar för att uppmärksamma våld i familjen - vi anser att kvinnor och män som går på hälsogranskningar och rådgivning bör få frågan om de utsätts för våld i parförhållandet.

111. Gör ungdomstiden säker - vi jobbar för gratis tillgång till personlig rådgivning då det gäller preventivmedel, sex- och samlevnadsfrågor.

112. Barn och familjer med det finlandssvenska teckenspråket som modersmål ska stödas.