Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/545

Ruotsalainen kansanpuolue

Massmediepolitiskt program


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Massmediepolitiskt program
  • Vuosi: 1977
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

Sfp och våra MASSMEDIER

MASSMEDIEPOLITISKT PROGRAM

Yttrande- och tryckfriheten hör till vårt samhälles grundrättigheter. En mångsidig och vederhäftig information på modersmålet ar ers förutsättning for att en medborgare skall kunna göra an fullödig insats i det samhälle där denne lever och verkar.

För att garantera ett tillräckligt informationsutbud behövs ett välutvecklat kommunikationsnät, Som väsentliga delar i ett sådant system ingår en mångsidig tidningspress med obundna tidningar samt tidningar för olika samhällsuppfattningar jämte väl utbyggda elektroniska massmedier.

Massmedierna bör sträva till att förmedla en världsbild, som grundar sig på sanningsenliga uppgifter. Medierna bör ge uttryck för olika tolkningar av och synsätt på samhällsutveckligen, stimulera till individuell åsiktsbildning och erbjuda kanaler för opinionsyttringar.

Grundlagens stadgande- om de två nationalspråkens jämställdhet bör vara riktgivande även i informationsspridningen. Språkminoritetens rätt till information på modersmålet bör tryggas också i praktiken.

Av största vikt är att slå vakt om och utveckla de regionala informationsnät som är ett resultat av en långvarig, rik kulturell och samhällelig utveckling i svenskbygderna .

Det är av stor betydelse att informationen mellan olika regioner och samhällsgrupper tryggas. För detta krävs en mångsidig tidningspress samt radio och television, som ger utrymme för regionala och ideella opinionsyttringar.

Den tekniska utvecklingen har effektiverat informationen. Samtidigt kan därav följa ökad centralisering - speciellt då det gäller de elektroniska massmedierna. Tekniken har skapat möjligheter att snabbt sprida stora kvantiteter information. En ytterligt stor risk för att minoriteters Behov härvid blir förbisedda föreligger. Det krävs därför att finlandssvenskarna aktivt bevakar sina intressen på informationens område.

DAGSTIDNINGARNA

Dagstidningarna intar en nyckelställning inom masskommunikationen såväl på riksplanet som för den finlandssvenska befolkningen. Dagspressens roll för den finlandssvenska kulturen är av grundläggande betydelse. Ett tillfredsställande utbud av dagstidningar bör tryggas, vilket ställer höga krav på såväl läsekretsen, utgivarna som statsmakten. En mångsidig och oberoende tidningspress är en förutsättning för en fri opinionsbildning och för vår demokrati.

Finlandssvenskarnas behov av samhällsinformation och deras krav på nyhetsservice tillgodoses främst av en dagspress med god regional spridning. En försvagning av den finlandssvenska dagspressens ställning skulle allvarligt hota den finlandssvenska identiteten.

Staten bör stöda dagspressen. För att möjliggöra tidningsdistribution till rimligt pris bör staten i sin tariffpolitik hålla tidningarnas posttaxor på en skälig nivå. För att stimulera till rationell distribution, och därmed säkra en god service, bör i statsbudgeten upptas stöd för samdistribution.

Eftersom koncentrationstendenser särskilt på annonsmarknaden, kan leda. till inskränkningar i tidningsutbudet, bör statsmakten motverka detta genom direkt ekonomiskt stöd.,. Ett sådant stöd bör utdelas på basen av dagstidningarnas behov av ekonomisk hjälp. Klara regler som bygger på tidningarnas konkurrenssituation, bör utarbetas. Den svenska dagspressens centrala ställning för den finlandssvenska kulturen och dess speciella samhällsfunktioner bör beaktas vid utarbetandet av nya presstöds former. Presstöd som utdelas enligt partiernas parlamentariska styrka kan utgöra ett komplement till övriga presstödsformer.

Det statliga presstödet får inte vara så utformat att det utgör ett hot mot dagstidningarnas integritet.

S.k. gratistidningar, vilka samlar annonsintäkter men inte utför pressens sedvanliga informationsuppgifter, kan utgöra ett hot mot dagspressen och annan seriös information. Även från statligt håll bör man nogsamt följa sed utvecklingen och vid behov överväga åtgärder. Stat och kommun bör inte. upprätthålla eller delta i att upprätthålla kommersiella gratistidningar,

TIDSKRIFTER

Tidskrifterna kompletterar dagspressen och tryggar därmed yttrandefriheten i vid bemärkelse. Genom sin inriktning på olika sektorer kan de tillgodose läsarnas behov på ett flertal specialområden och på ett annat sätt än dagspress, radio och TV, stärka olika yrkes- och intressegruppers sammanhållning och identifikation.

För att garantera ett mångsidigt läsutbud för den svenska språkgruppen i Finland behövs olika typer av tidskrifter på svenska. Detta förutsätter att tidskriftstyperna är många, såsom populär veckopress, fackpress, organisationstidningar samt idé- och kulturtidskrifter.

Den fortsatta utgivningen av finlandssvenska tidskrifter bör tryggas. I första hand bör redan existerande enheter stödas. Specialtidskrifter, till exempel idé- och kulturtidskrifter samt vetenskapliga periodiska publikationer, som inte kan förutsättas bära sig enbart med stöd av prenumerations- och annonsintäkter, bör vid behov få ekonomiskt bistånd. Höga postavgifter får inte utgörs ett ekonomiskt hot mot utgivningen av seriösa tidskrifter.

Avsaknaden av underhållande veckopress utgör en uppenbar brist i den finlandssvenska populärkulturen. Förutsättningarna för en finlandssvensk familje- eller veckotidning borde allsidigt och realistiskt utredas.

Erfarenheten visar att sammanslagning av till exempel organisationstidskrifter med finska motsvarigheter resulterat i en oproportionerligt stor inskränkning av den svenska informationen. Sådana sammanslagningar bör därför så långt det är möjligt undvikas. Samtidigt bör man sträva till att markant utöka den svenska andelen i formellt tvåspråkiga publikationer. Härför krävs initiativ och egen aktivitet från svenskarnas sida, Detta gäller också publikationer utgivna av statliga och kommunala organ, vilka har särskilda grundlagsenliga förpliktelser i fråga om officiell information.

Kvalitetskraven gentemot de publikationer, som riktar sig till barn och ungdom bör skärpas. Stora grupper barn och unga läser i oroväckande hög grad, språkligt undermåliga, ofta våldsromantiserande serietidningar. Föräldrar, ideella föreningar och samhället bland annat inom ramen för skolväsendet bör befrämja sunda och utvecklande läsvanor. Åtgärder bör vidtas mot ungdoms- och barnpublikationer som uppenbart strider mot god sed.

NYHETSBYRÅERNA

I vårt land vilar ett tungt ansvar för förmedlingen av nyheter till massmedierna på Finska Notisbyrån (FNB), Dess verksamhet kompletteras av politiskt inriktade byråer.

Finska Notisbyrån, som ägs av tidningspressen och rundradion är organiserad enligt tillfredsställande principer. Den nuvarande ägarstrukturen möjliggör ett långtgående oberoende av statsmakten och andra makthavare. Förslag om att byrån skall underställas parlamentarisk ledning bör avvisas, En sådan förvaltning skulle utgöra ett hot mot byråns möjligheter att ge massmedia en service som är opartisk och oberoende av politiska konjunkturer och statsmakterna. Kundtidningarna bör tryggas ett jämbördigt inflytande på byråns verksamhet.

Statens uppgift är att ekonomiskt stöda byråns verksamhet utan att detta inskränker byråns integritet. Statsstöd är dock av nöden för att trygga en tillfredsställande nyhetsförmedling till massmedierna till ett rimligt pris.

FNB:s svenska service kräver särskild uppmärksamhet. Den svenska enheten bör ges möjligheter att fungera lika snabbt och effektivt som den finska. Händelser av särskilt intresse för den svenska befolkningen måste systematiskt bevakas. En funktionsduglig svensk enhet är viktig också med tanke på det nordiska nyhetsutbytet.

De politiskt inriktade nyhetsbyråernas uppgift är främst att komplettera FNB särskilt i bevakningen av det politiska skeendet och de statliga inrättningarnas verksamhet" Varje byrå bedömer bäst själv i samråd med sina kundtidningar på vilka punkter FNB:s verksamhet är i behov av komplettering.

Det nuvarande statliga telestödet till nyhetsbyråerna och deras kundtidningar är till sin uppbyggnad ändamålsenligt. Anslagets storlek har däremot inte utvecklats i tillfredsställande takt.

RADIO OCH TV

Etermediernas snabbhets stora räckvidd och genomslagskraft ger radio och television en central ställning i det moderna samhället. Dessa medier har unika möjligheter att betjäna allmänheten samtidigt som dess monopolställning ger dem ett särskilt ansvar inför densamma.

En vid yttrande- och informationsfrihet samt största möjliga valfrihet för radiolyssnare och TV-tittare bör vara vägledande principer i rundradions programverksamhet. Radion och televisionen bör stå i den fria åsiktsbildningens tjänst och iaktta saklighet och opartiskhet i sin programverksamhet. Dessa krav är av grundläggande betydelse för att allmänhetens förtroende för etermedierna skall kunna upprätthållas.

Rundradiobolagets svenska programutbud är klart underdimensionerat utgående från den svenska befolkningens rätt att få sina behov tillgodosedda på samma grunder som den finska. Fullt utbyggda finlandssvenska produktionsenheter med egna distributionskanaler framstår som den enda tillfredsställande lösningen. Fullservicekanalen i radion måste omedelbart förverkligas. Åtgärder bör vidtas för att åstadkomma en särskild finlandssvensk televisionskanal.

Inom rundradiobolaget bör den svenska programverksamheten fortsättningsvis samlas i en skild enhet under ledning av en svensk programdirektör.

Produktion av radio- och televisionsprogram från de skilda regionerna bör utgöra an naturlig del i den finlandssvenska programverksamheten. De regionala produktionsenheterna bör tillförsäkras ökade produktionsresurser för att kunna fylla sina uppgifter, Målet är att effektivt tillgodose behovet av regionala program och att öka programutbytet mellan de finlandssvenska regionerna.

Radio- och televisionsverksamheten bör allsidigt spegla samhällsutvecklingen, ta upp samhälleliga problem till debatt samt belysa oliks meningsinriktningar. Då programutbudet utformas bör olika befolkningsgruppers behov och önskemål tillgodoses. Förströelse- och underhållningsprogrammen får inte försummas.

Programmens placering i tidsschemat bör ske så att seriösa program, balanseras av lättare programinslag. Tidsschemat bör anpassas till olika befolknings- och yrkesgruppers arbetstider. Reprissändningar bör utnyttjas för att göra programmen tillgängliga för så många som möjligt.

Rundradiobolagets byråkratisering bör motarbetas.

Förvaltningens alltför snabba tillväxt har blivit ekonomiskt betungande och inverkat menligt på programverksamheten. Byråkratin får inte äventyra de godtagna programpolitiska målen och kringskära den journalistiska friheten eller bli ett hinder för snabbheten i programproduktionen.

Licensavgifterna utgör grundvalen för finansieringen av radiobolaget. Finansiering genom licenser är att föredra framom finansiering genom årliga anslag i statsbudgeten. Enskilda, klart specifierade projekt och investeringar bör dock kunna finansieras med direkta statsanslag.

Intäkterna från reklam i TV är betydliga och spelar en väsentlig roll för finansieringen av rundradiobolaget. Principiellt måste dock reklamen i TV ifrågasättas. Klara regler och effektiv övervakning av reklamen är av största vikt. Reklamutbudet i TV bör inte utvidgas. Reklam i radio bör inte införas.

Reklam-TV, som hittills försummat de finlandssvenska tittarna, bör i framtiden bättre tillgodose de finlandssvenska intressena.

NORDISKA SATELLITSÄNDNINGAR

Ett ökat utbyte av nordiska radio- och TV-program är angeläget. Programutbytet kan rätt utnyttjat förstärka den nordiska kulturgemenskapen, öka TV-tittarnas och radiolyssnarnas valfrihet samt förbättra språkminoriteters möjligheter att få ett tillräckligt programutbud på sitt modersmål.

I en snar framtid kommer det att vara tekniskt möjligt, att distribuera nordiska program via direktsändande satelliter. Sannolikt är att satellittekniken också kommer att utnyttjas i programspridningen .

Nordisk satellitdistribution kan utnyttjas till totalutbyte, partiellt utbyts eller redigerat och tidsförskjutet utbyte, Formerna för utbytet bör avgöras på basen av bl.a. kultur- och programpolitiska överväganden. Innan satellitprojektet kan förverkligas måste dessutom upphovs- och andra rättsliga frågor lösas.

KABELSÄNDNINGSVERKSAMHET

Med kabelsändningar avses samtidig överföring av ljud och bild genom ett ledningsnät av kablar till olika mottagningspunkter. Behov av samhällelig insyn i denna nya kommunikationsform föreligger. Tillstånd för bedrivande av kabelsändningsverksamhet måste beviljas av statlig myndighet.

Alla medborgare inom verkningsområdet för ett nätt som används för kabelsändningar bör ha lika rätt att ansluta sig till detta.

Samhället skall även garanteras möjligheter att övervaka programverksamheten för att tillse att olika samhälls- och språkgrupper samt lokala förhållanden opartiskt beaktas. Programutbudet får inte dikteras av enskilda kommersiella intressen.

För en språklig och kulturell minoritet är det en ovärderlig tillgång att ha ett heltäckande informationsnät. Ett sådant kan inte upprätthållas utan fortgående ansträngningar och uppoffringar. Det är därför av största vikt att den svenska befolkningen slår vakt om sina massmedier och medverkar till att utveckla dem. Till vårt gemensamma kulturella ansvar hör att på allt sätt stöda våra massmedier, genom att prenumerera på och annonsera i våra tidningar och tidskrifter, genom att ta del av de svenska radio- och TV-programmen och genom debattinlägg och konstruktiv kritik. En aktiv påtryckande folkopinion behövs för att tillräckliga resurser skall kunna avdelas för de finlandssvenska massmedierna.

Informationsutbudets kvalitet och tillförlitlighet garanteras av välutbildade och yrkesskickliga journalister som får utföra sitt arbete under ansvar och frihet, utan ekonomiska och politiska påtryckningar. I journalistutbildningen bör vikten av god yrkesmoral framhållas. Oberoende journalistik med stark förankring i den finlandssvenska verkligheten bör eftersträvas.

Massmediernas verksamhets- och utvecklingsmöjligheter är intimt förknippade med politiska beslut. Det offentliga stödet till massmedierna har blivit allt mera omfattande. Av särskild betydelse är samhällets ekonomiska stöd ur finlandssvensk synvinkel. För att minoritetens massmedier skall tillförsäkras ett skäligt samhällsstöd krävs en fortgående aktiv politisk bevakning från Svenska folkpartiets sida. SFP utnyttjar alla sina förutsättningar att med framgång trygga de svenska massmediernas ställning i framtiden.

Godkänt av centralstyrelsen 23/9-77