Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/546

Ruotsalainen kansanpuolue

Sfp:s mediepolitiska program


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Sfp:s mediepolitiska program
  • Vuosi: 1999
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

Sfp:s mediepolitiska program godkänt av AU 21.1.1999

Hot och möjligheter för finlandssvenska media

För en språklig minoritet är egna tidningar samt radio och TV på det egna språket av ovärdelig betydelse. I detta program betraktar Sfp det finlandssvenska media fältet ur läsarens, lyssnarens och tittarens synvinkel. Vi vill ge vår syn på förestående utmaningar väl medvetna om att alla problem inte kan lösas inom den politiska ram där partiet opererar.

De finlandssvenska massmedierna har rätt väl bibehållit och stärkt sin ställning, trots de stora förändringarna på området. De svenska tidningarna i landet har hållit greppet om sin läsekrets trots hårdnande konkurrens (bild 1). Finlandssvensk radio- och television håller hög kvalitet. Efter radioreformen 1997 har även den unga publiken hittat svenskspråkig radio i högre grad än tidigare. Finlandssvensk television står inför sin största utmaning hittills då TV-verksamheten digitaliseras. Utbudet av program skall fördubblas då ett helkvällsutbud erbjuds i början av nästa årtionde. Tillgången på rikssvenskt medieutbud har stärkts och med ny digital- och satellitteknik kan ett gränslöst svenskspråkigt televisionsutbud som täcker hela landet förverkligas.

Dagens situation är ingen självklarhet. Långsiktig tidningsutgivning stöds av att betydande fonder har åtagit sig en aktiv roll som tidningsägare. Den svenskspråkiga radio- och TV-verksamheten stöds av lagen om Rundradion som stadgar att bolaget skall behandla de finskspråkiga och svenskspråkiga medborgarna på lika grunder i programverksamheten. Genom speciella avtal är de televisionsprogram som sänds i Sverige i sin helhet tillgängliga i Österbotten. En kanal bestående av Sveriges Televisions egna program sänds i södra Finland. Det har krävt decennier av målmedvetet politiskt arbete för att nå den nivå vi har.

Bild 1. Svenska 6-7 dagars tidningar 1942-1997

Medielandskapet förändras snabbt. För ett drygt decennium sedan dominerades medieutbudet i Finland av stabila dagstidningar och Rundradions starka ställning. Idag har populärpress, privat radioverksamhet och två privata televisionskanaler fått en allt större roll i mänskornas liv. I Finland har utvecklingen av populärkulturen i medierna i första hand skett på finska. Positiva undantag som ökar tillgången till populärkultur på svenska är Rundradions satsning Radio Extrem samt sändarstationerna för Sveriges televisionskanaler i Österbotten och SVT Europas i Nyland. Sveriges TV:s utbud i finland bör säkras också i en digital miljö.

Svenska folkpartiet utgår från att § 17 i regeringens proposition om ny Regeringsform för Finland (RP 1/1998) även gäller medborgarnas lika rätt att bli betjänade av medierna. I propositionen fastslås att:

Det allmänna skall tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder.

Mediernas verksamhet grundar sig på yttrandefrihet, tryckfrihet och näringsfrihet. Det tillkommer statsmakten att förbättra medieföretagens verksamhetsmöjligheter på svenska i Finland på olika sätt. Förutsättningar för att utveckla ett fullvärdigt medieutbud på svenska bör tryggas. Detta utbud behöver inte till alla delar produceras i Svenskfinland. Den finlandssvenska kulturen och samhällsinformation på svenska om Finland bör dock vara fullvärdigt representerad i alla typer av medier.

Detta innebär inte att medieutbudet på svenska i Finland skall vara en spegelbild av det finska. Vi har stor nytta av tillgången på medieutbud av olika slag särskilt från Sverige. De företag som producerar det specifikt finlandssvenska medieutbudet bör dock tryggas sådana verksamhetsförutsättningar att de kan klara sin uppgift på alla mediesektorer - tryckta medier, elektroniska medier och nya digitala medier.

Rundradion

Trots att finlandssvenskarna som konsumenter deltar i finansieringen av de kommersiella medierna, ger de ingen svensk service.

Rundradion är det enda bolag som kan ge ett brett programutbud på svenska i etermedierna. De kommersiella bolagen är inte intresserade av minoriteter eftersom program för små grupper inte lockar annonsörer. Minoritetsprogram ger dem inte inkomster. Den finlandssvenska programproduktionenn är därför så gott som helt beroende av den licensfinannsierade Rundradion.

Av Rundradions resurser går idag ca 15 % till den svenska verksamheten. Räknar man samman allt etermediautbud i vårt land är den svenska andelen mindre än befolkningsandelen.

Hela rundradiosektorn är inne i en brytningsperiod som väntas pågå i 10-15 år. Nya digitala produktions- och distributionssystem byggs. Distributionstekniker som i huvudsak står utanför samhällskontroll kommer att utvecklas snabbt (satellitdistribution, kabel, mobiltelefoni med hög kapacitet). De förändringar som står närmast är digitaliseringen av det nuvarande radionätet (DAB eller Digital Audio Broadcasting) och televisionsnätet (DVB eller Digital Video Broadcasting, i USA DTV). Betydelsen av dehär processerna ökas av att digitaliseringen av radio och television med stor sannolikhet är avgörande steg på vägen till det kunskapssamhälle som för multimedierna in i alla hem (i Sverige kallas detta för IT-samhället).

Rundradion är i nyckelposition när det gäller entren till IT-samhället. Det är av central betydelse att de finlandssvenska behoven beaktas när utbildningsnätet utvecklas. Rundradion får här ett breddat ansvar som sträcker sig utöver det traditionella public service-utbudet.

Samtidigt som rundradiobolagen intar en central roll i utvecklingen kommer deras position i en ny digital värld att vara utsatt. Konkurrensen ökar. De styrinstrument som samhället hittills har haft via koncessionspolitiken kommer att få en allt mindre betydelse. Ett viktig krav är därför att samhället även i fortsättningen inom ramen för sitt public service-åtagande och Rundradions verksamhet aktivt stöder en utveckling av medieutbudet på svenska och på minoritetsspråk i Finland. Public service-utbudet bör garanteras distribution även i kommande nätverk som kompletterar de nuvarande dirstributionsformerna för radio och television.

Det är ett finlandssvenskt intresse att trygga och förstärka en långsiktig finansiering av Rundradions verksamhet. Bolaget bör även framledes inta en aktiv roll i investeringarna i ny digital teknik och utveckling av programproduktion. Den svenskspråkiga publiken kan bli en spjutspets som snabbt tar i bruk ny teknik för att få del av en utökad service på eget språk. Mot denna bakgrund bör man kunna förutsätta att det allmänna ger utvecklingen av det svenskspråkiga utbudet i Finland särskild prioritet.

Televisionen

Digitaliseringen av televisionen möjliggör ett svenskt helkvällsutbud i finländsk television. Detta förutsätter att programproduktionen mer än fördubblas från det nuvarande till 2.000 timmar per år. Detta vänder trenden att Rundradions finskspråkiga tv-program ökar snabbare än de svenska (bild 2). Denna utveckling har skett samtidigt som 2 nya, helt finskspråkiga kommersiella kanaler har inlett sin verksamhet.

Bild 2. Rundradions finska och svenska televisionsprogram 1967-1997, timmar/år

Svenska folkpartiet stöder satsningen på ett svenskt helaftonsutbud i finländsk digital television. Samhället bör beakta de kostnader investeringen kräver och vid behov höja televisionsavgiften för att trygga digitaliseringsprocessen och ökningen av det svenskspråkiga utbudet. Fram till dess att denna process är fullt genomförd så, att även mottagarutrustningen för digital television har fått full spridning, får det svenskspråkiga utbudet i de analoga kanalerna inte äventyras.

Det är viktigt att det nya svenskspråkiga utbudet är attraktivt för såväl den finlandssvenska publiken som för en tvåspråkig publik. För att på sikt trygga ett finlandssvenskt tittarunderlag är barn, ungdomar och unga vuxna en särskilt viktig publik. Den största luckan i det nuvarande utbudet är program för ungdomar. En utveckling av detta utbud bör få särskild prioritet. Med tanke på den finlandssvenska publiken är det synnerligen viktigt att televisionsutbudet är regionalt förankrat. Då de svenskspråkiga riksomfattande programmen ökar bör en betydande del produceras utanför huvudstadsregionen. Rundradions svenska verksamhet bör även finnas med då regional television utvecklas i Finland.

Det svenska helkvällsutbudet får inte innebära att Rundradions svenska verksamhet osynliggörs för en finskspråkig publik. En aktiv minoritetspoltik förutsätter tvärtom att särskilda åtgärder sätts in för att som en del av televisionens dagliga verksamhet synliggöra det svenska utbudet vid programval och marknadsföra svenskspråkiga alternativ även till den finskspråkiga befolkningen. Detta förutsätter även att det svenskspråkiga televisionsutbudet ges tillräckliga resurser för att bibehålla och utveckla en programproduktion av högsta kvalitet.

Tillgången på televisionsprogram från Sverige är idag en naturlig del av televisionsutbudet i Svenskfinland. Tillgången bör förbättras i hela landet då nya digitala distributionsformer tas i bruk. Såväl nationellt som på europeisk nivå stöder SFP sådana upphovsrättsliga och teknologiska lösningar som befrämjar gräns- och grannlandstittande. Sådana lösningar gagnar även allmänt språkliga minoriteter bäst. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att även nya interaktiva och nätverksbaserade medietillämpningar till alla delar tillåter interaktivt bruk över gränserna.

Radion

Svenskspråkig radio i Finland stärkte greppet om sin publik genom en lyckad radioreform 1997 (bild 3). Utöver en större svensk publik lyckades framförallt kanalen för de unga och unga vuxna, Radio Extrem, locka till sig en ny ung finsk- och tvåspråkig publik. Reformen visade med all önskvärd tydlighet att det går att via medierna aktivera ungdomar på svenska.

Bild 3. Lyssnare, radio, minuter per dag

Även i radions programutbud möjliggörs en utveckling genom digitalisering. Den nya digitala distributionstekniken (DAB) tas i Finland i bruk år 1999. Rundradions avsikt är att sända över ett riksomfattande och ett regionalt uppdelat nät. Detta innebär en klar kapacitetsökning jämfört med nuvarande sändningar. Samtidigt kommer det svenskspråkiga utbudet i sin helhet att börja höras i hela landet.

På samma sätt som utvecklingen i televisionsutbudet har radioutbudet på svenska vuxit långsammare än utbudet på finska. Huvudorsaken är att den kommersiella sektorn har utvecklats på finska. Även i Rundradions produktion väntas det finskspråkiga programutbudet växa kraftigt som en följd av övergången till DAB. Det är viktigt att det svenska programutbudet följer med i denna utveckling. Det finns ett behov av att fylla luckor i det svenska utbudet. Dessutom finns en risk att det svenska programutbudet marginaliseras om det inte följer utvecklingen inom Rundradion.

Då Rundradions svenska radioutbud vidgas kan ett riksomfattande kvalitativt högstående utbud av talprogram ökas. Den möjlighet till ständig nyhetsbevakning som tekniken möjliggör bör även utnyttjas. En utveckling i denna riktning stärker Rundradions svenska program så, att det bättre motsvarar det utbud som Rundradion erbjuder på finska.

Resurser bör ges så att ungdomsradiosatsningen Radio Extrem kan följas upp då ny multimedieteknik blir tillgänglig i digital radio. Kanalens publik, som idag överskrider språkgränserna, väntas gå i täten ny medieteknik tas i bruk. Detta är ett tilläggsargument för att snabbt öka utbudet på svenska då radio och television digitaliseras.

Det finns en risk för att den regionala uppdelning av radioutbudet i Nyland och Österbotten som idag väl motsvarar Svenskfinlands struktur äventyras av den nya distributionstekniken. Detta får inte ske. Tvärtom bör tekniken utnyttjas för att öka de regionala redaktionernas möjlighet att erbjuda program och bevaka lokala händelser parallellt med att riksomfattande radiosändningar pågår.

Den digitala radiosignalens räckvidd blir eventuellt inte lika kraftig som den analoga signalens. Detta kan försämra tillgången på Sveriges Radios program längs västkusten. Det är skäl att undersöka detta och vid behov vidta åtgärder för att förbättra snarare än försämra möjligheterna till grannlandslyssnande och göra Sveriges Radios program tillgängliga i Svenskfinland åtminstone i den utsträckning som de tidigare har varit det.

Tidningspressen

Antalet svenska dagstidningar i Finland är stort. Idag utges 9 egentliga dagstidningar och 7 fådagarstidningar. Den regionala täckningen är god (bild 4). Tidningsutgivarnas ekonomi är även i huvudsak sund. I denna mening är den svenskspråkiga tidningspressens konkurrenskraft unik i jämförelse med minoritetstidningar i andra europeiska länder.

Bild 4 hit

Det finns dock strukturella faktorer som bör analyseras noggrant. Den finlandssvenska tidningspressens ekonomi belastas av att tidningar på tvåspråkiga orter trots effektiv täckning bland svenska hushåll inte når ut till hela befolkningan. Senaste lågkonjunktur visade att den finlandssvenska tidningspressen förlorade mera i annonsintäkter än den finska. Å andra sidan visade sig de svenska tidningarnas prenumeranterna vara mera trogna än de finska tidningarnas prenumeranter. Detta förhållande avspeglar sig i att den svenska tidningsmarknaden förändras synnerligen långsamt. Med undantag av tidningen Nya Åland har nya finlandssvenska dagstidningar inte uppstått under Finlands självständighetstid.

Detta innebär att tidningsstrukturen är traditionell. "Kvällstidningar" (numera snarare förmiddagstidningar) och annan populärpress har inte uppstått på svenska i Finland.

Å andra sidan hotas inte den svenskspråkiga pressens ställning av nyhetstidningar med gratisutdelning och andra nya produkter som i andra länder och även i viss mån i Finland har kommit in som konkurrenter på tidningsmarknaden.

Den uttalat partipolitiska pressen är svag. Detta sammanhänger delvis med att en region med tanke på åsiktsbildning uppfattas som är en viktigare faktor än parti bland finlandssvenskarna. Detta är ett starkt motiv för ett fortsatt stöd till utgivning av en regionalt mångsidig press.

Olika typer av presstöd har under de senaste åren minskat. År 1999 ökar andelen presstöd som delas ut till de politiska partierna jämfört med det selektiva presstödet. En övergång från selektivt presstöd till partistöd innebär i praktiken att stödet till de finlandssvenska tidningarna minskar då man övergår till en fördelningsnyckel som direkt motsvarar det parlamentariska styrkeförhållandet. De finlandssvenska tidningarnas andel av det selektiva presstödet har varit större (11,5 procent år 1997) än av det parlamentariska stödet. Orsaken till att de svenska tidningarna har gagnats av det selektiva presstödet är uppenbar. Många av dem befinner sig just i en sådan utsatt situation för vilken det selektiva stödet har instiftats.

Ett selektivt presstöd som utdelas enligt fastslagna kriterier som syftar till att stöda pressens mångsidighet är av särskild betydelse för så kallade andra tidningar på små marknader och för obundna tidningar som utges på språk som är i minoritets-ställning.

För Sfp som särskilt värnar om det svenska språkets ställning i Finland är det parlamentariska presstödet en besvärlig fråga. Sfp har konsekvent motsatt sig, och motsätter sig fortsättningsvis, att det selektiva presstödet förändras till ett parlamentariskt presstöd som i praktiken är ett förtäckt partistöd.

Det bör beaktas att den finlandssvenska pressen generellt sett är ekonomiskt självförsörjande i högre grad än minoritetspressen i allmänhet . I de folkgrupper som verkar inom ramen för EBLUL (The European Bureau for Lesser Used Languages) publiceras omkring trettio tidningar. I näst intill alla fall får tidningarna samhälleligt stöd. Tre undantag från detta återfinns idag i Finland: Vasabladet och Jakobstads Tidning i Österbotten och Tidningen Åland verkar idag utan ekonomiskt stöd. Även Åbo Underrättelser som får den största andelen av sin ekonomi via presstödet förtjänar över 90 procent av sina inkomster på marknadsvillkor.

Utfallet ur språklig synvinkel av de förändrade grunderna för utdelning av presstöd bör granskas mot bakgrund av den allmänna principen om språkens likaberättigande som grundlagen förutsätter. En prioritering av stöd till medier som betjänar utsatta språkgrupper och regioner är helt i anda med de internationella konventioner för stöd av minoriteter och minoritetsspråk som riksdagen har godkänt. Om det selektiva presstödet upphör bör ett nytt stöd för medier som utges på minoritetsspråk inrättas, genom vilket utgivningen av utsatta medier som utges på språk som i sin näromgivning är i minoritetsställning långsiktigt kan stödas.

Trots att andelen svenskspråkiga förväntas vara synnerligen stabil under en överskådlig framtid kommer andelen tvåspråkiga familjer att öka. För att bevara en livskraftig svenskhet under sådana förhållanden måste vi slå vakt om den svenskspråkiga pressens konkurrenskraft. Problemet är hur denna konkurrenskraft skall kunna bibehållas i tvåspråkiga miljöer om de finskspråkiga medierna har resurser att utveckla nya tjänster medan de finlandssvenska mediernas resurser helt går åt till att upprätthålla den dagliga verksamheten. Nu utkommer finska 7-dagarstidningar på många orter där de svenska tidningarna utkommer 5 eller 6 dagar i veckan.

I denna situation uppstår problem för att försvara den finlandssvenska tidningspressens mångsidighet och utvecklingspotential. Det krävs stor skicklighet i skötseln av de finlandssvenska tidningar som skall lyckas förnya sig på ett sätt som står i fungerande växelverkan med den allt snabbare utvecklingen till tvåspråkighet. De finlandssvenska tidningshusen har orsak att fördomsfritt och fortlöpande satsa på samarbete. Den huvudsakliga konkurrensen finns inte inom Svenskfinland.

Nyhetsbyråerna

Tidigare fick Finska Notisbyråns service på svenska och Svensk Presstjänst speciella samhälleliga stöd. Dessa stöd upphörde under 1990-talet. Finska notisbyråns svenska verksamhet bör garanteras. Byrån har stor betydelse med tanke på de regionala och lokala tidningarna som inte har möjlighet att täcka rikshändelser. Byråns utbud är även viktigt med tanke på nyhetsutbytet med andra nordiska länder.

Svensk Presstjänsts verksamhet stöds för närvarande med fondmedel. Denna verksamhet bör ses som en del av arbetet för att utveckla gemensamma stödfunktioner för att stärka de svenska medierna i Finland.

Internet och multimedier

Uppfattningarna om Internets och motsvarande tekniks betydelse för medielandskapet varierar. De mest radikala uppfattningarna gör gällande att det tryckta ordets distributionssystem med tiden kommer att förändras helt. Däremot är uppfattningarna om hur Internet påverkar innehållsproduktionen och journalistiken mindre drastiska.

Bedömningarna inom branchen utgår från att den enskilda användaren utöver tillgången till hela Internets svåröverskådliga informationsflöde kommer att önska redigerade och sammanfattade utbud av information. Detta innebär att Svenskfinland med sitt utvecklade mediesystem har alla förutsättningar att behärskat utveckla också nya medieprodukter. Det kräver dock målmedvetna finlandssvenska satsningar och en genomtänkt strategi mellan medieproducenter och andra finlandssvenska institutioner.

Den nya situation som uppstår med Internet och motsvarande lösningar är att starka internationella medier lockar en ung, språkkunnig publik på mindre mediers bekostnad. Detta kan återverka negativt på användningen av det svenskspråkiga utbud som åstadkoms såväl i Sverige som i Finland. Å andra sidan finns det goda möjligheter att utveckla sådana tjänster som bygger på närhet och kunskap om närmiljön inom ramen för lokala och regionala mediestrukturer.

Ett speciellt problem som kan uppstå är att den finlandssvenska mediestrukturen är uppdelad i dels en privatägd tidningspress och dels den samhällsägda Rundradion. En allmän trend i Norden har varit att stora mediehus bildas så, att alla olika typer av medieproduktion finns mellan samma väggar. I Finland är sådana mediehus koncernerna Alma Media och Sanoma-WSOY koncernen. Dessa mediehus kan få en förslagsposition i medieutvecklingen som det finlandssvenska mediefältet kan få svårt att svara på. Det måste därför finnas beredskap till okonventionella och innovativa lösningar och allianser om utvecklingen så kräver.

Med tanke på utvecklingen av Internet och därmed sammanhängande nya tekniker är det viktigt att Rundradion inom ramen för den aktiv roll bolaget har i utvecklingen av multimedia ger den svenska verksamheten samma prioritet inom denna sektor som inom nuvarande radio- och televisionsverksamhet. En internettjänst skräddarsydd för de finlandssvenska skolorna skulle förbättra den finlandssvenska närvaron på nätet.

Tredje sektorn

Inom tredje sektorn skapas de flesta nya arbetsplatser inom Europa. Den är allmännyttig, idéell och icke-kommersiell till sin karaktär. Verksamheten finansieras ofta genom ett lapptäcke med olika finansieringskällor. Till tredje sektorn hör organisationer, föreningar, stiftelser, nätverk, ensaksrörelser, enskilda människor som har en ideell målsättning som de arbetar för enligt vissa fastlagda principer.

Tredje sektorn fungerar också som informations- och kommunikationskanal mellan människor, bland annat som språkrör mellan medborgare och beslutfattare. Den är flexibel, fungerar utmärkt både i stor och liten skala och lämpar sig därmed synnerligen bra för finlandssvenskarna. Dess roll som informationsförmedlare och språkrör bör inte underskattas.

Den radio- och TV-verksamhet,som Folkhälsan och ett välförgrenat nät av lokala kabelTV-operatörer bedriver, uppvisar drag som påminner om uppdrag som tredje sektorn axlat inom det allmänna. Verksamheten bygger på frivilliginsatser. Den information som förmedlas är starkt kopplad till samhällelig service (t.ex. Radio Folkhälsan) eller i vissa fall lokal demokrati (kabeltelevisionsföretagens egenproduktion).

Inom tredje sektorn verkar även ett stort antal organisationer som ger ut medlemstidningar och tidskrifter. Genom en målmedveten journalistisk utveckling och stärkt resursering är det möjligt att någon av dessa tidskrifter i framtiden kan utvecklas till att axla en veckotidningsfunktion även för en bredare allmänhet. Den tredje sektorn är av sådan betydelse och har sådan kreativ potential, att den bör analyseras och beaktas med tanke på utvecklingen av mediesektorn.

Sammanfattningsvis:

Svenska folkpartiet stöder de svenskspråkiga mediernas strävan att möta den hårdnande konkurrensen om uppmärksamhet, resurser och annonsmarknader. Vi understryker att en aktiv omsorg om de svenskspråkiga mediernas verksamhetsförutsättningar från samhällets sida är i samklang med andan i regeringsformens 17 §. I enlighet med detta stöder Svenska folkpartiet

  • Rundradions satsningar på svenska som tryggar ett konkurrenskraftigt svenskt sammanhängande helkvällsutbud i finländsk television då digital televisionsverksamhet inleds år 2000. Finansieringen av detta projekt bör tryggas även om det förutsätter en höjning av televisionsavgiften.
  • att en fortsatt utveckling av Rundradions radioverksamheten på svenska garanteras då radion övergår till digital distribution år 1999 (DAB)
  • att tillgången på radio och television samt multimedier från Sverige i Finland och vise versa aktivt utvecklas. Ökat utbud och nya distributionstekniker bör utvecklas på ett sätt som tryggar full tillgång också till nytt utbud över nationsgränserna.
  • att de svenskspråkiga tidningarnas utgivning och långsiktiga utveckling tryggas genom ett statligt selektivt presstöd, som beaktar konkreta utvecklingsprojekt och investeringar i ny teknik.
  • att EU vid harmoniseringen av indirekta skatter genomför ett system som inte belastar tidningsprenumerationer. Detta innebär att så kallad 0-moms bibehålls
  • att tillgången till svenskspråkig nyhetsförmedling som omfattar internationella nyheter, riksnyheter och nyheter som behandlar svenskfinland tryggas på ett sätt som även betjänar Finlands och finlandsvenskarnas synlighet i Norden
  • att samhällets satsningarna på multimedier i nya nätverksmiljöer görs på ett sätt som ger service på svenska genom Internet i alla hem
  • att de nya datanätverken som utgör en viktig del av informationssamhället byggs ut så att de kan användas på samma villkor i olika delar av landet
  • att information på svenska ges (även på internet) av alla de institutioner som faller under begreppet 'det allmänna' som intagits i regeringsformen
  • att den svenskspråkiga utbildningen av journalister och mediepersonal ges utvecklingsmöjligheter
  • att en svenskspråkig utbildning av informatörer utvecklas

Utöver detta bör särskild vikt fästas vid att kreativa initiativ inom mediesektorn stöds. Detta gäller framförallt projekt och idéer som framgångsrikt kan erbjuda finländsk publik oberoende av språklig bakgrund multimedietjänster på svenska. Bara genom fantasifulla och nyskapande satsningar på innehåll och nätverk kan vi dana en miljö som uppmuntrar svenskspråkighet i multimedievärlden.