Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/562

Ruotsalainen kansanpuolue

Svenska folkpartiets program


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Svenska folkpartiets program
  • Vuosi: 1906
  • Ohjelmatyyppi: yleisohjelma

SVENSKA FOLKPARTIETS PROGRAM

(Antaget vid det konstituerande mötet den 20-21. 5. 1906)

Svenska folkpartiet vill i egenskap av ett konstitutionellt parti framdeles såsom hittills värna och befästa det finska folkets grundlagsenliga rättigheter. Såsom ett närmaste mål för sin strävan i denna riktning uppställer partiet fordran på ny regeringsform med utvidgade rättigheter för folkrepresentationen särskilt i fråga om lagstiftningen och beskattningen.

Språk och bildningsfrågor

1. Nu gällande i administrativ väg tillkomna spräkförordning av den 19 juni 1902 bör ersättas med en språkförfattning, tillkommen under lantdagens medverkan och byggd på följande grundsatser:

att en var äger till domstol eller annan myndighet in landet vända sig på sitt språk, svenska eller finska och på samma språk utfå protokoll, utslag och annan expedition;

att domstolar och myndigheter, vilkas ämbetsverksamhet omfattar endast en kommun eller flere kommuner med samma protokollspråk, skola i sin inbördes skriftväxling använda det kommunala protokollspråket; men att alla andra myndigheter och tjänstemän äga rätt använda det språk, som i varje särskilt fall bäst befordrar det med skrivelsen eller handlingen avsedda ändamålet eller om så finnes nödigt jämsides båda språken.

2. Då i de flesta av landets städer och i många av dess landskommuner de båda språkgrupperna äro i avsevärdare antal representerade, är det med rättvisa och billighet överensstämmande att varje medlem av sådan kommun, som i något ärende anlitar dess myndighet eller tjänsteman, erhåller expedition av vad slag det vara må på sitt modersmål, svenska eller finska. Kommunerna i landet böra i överensstämmelse härmed betraktas såsom dels en- dels tvåspråkiga. Såsom regel kan då uppställas, att i stads- och landskommuner där den språkliga minoriteten utgör en viss del, förslagsvis en femtedel eller om den är mindre åtminstone 2 000 personer av den mantalsskrivna befolkningen, det kommunala protokollspråket bör anordnas efter likställighetsprincipen;

att i övriga städer och landskommuner det kommunala protokollspråket är det språk som talas av flertalet av kommunens mantalsskrivna medlemmar, men att enskild sakägare bör vara berättigad att i laggill översättning erhålla expedition på det språk han använt eller varpå han åskat få expedition utfärdad, ifall minoriteten utgör en tiondedel, eller om den är mindre, åtminstone 1 000 personer av den mantalsskrivna befolkningen, och bör kommunen i övrigt i högsta möjliga mån söka betrygga minoritetens rätt.

3. För inträde i statstjänst och sådan stadstjänst, för vars inrättande regeringens fastställelse erfordras, bör för framtiden liksom hittills gälla laglig förpliktelse för sökanden att aga förmåga att i tal och skrift obehindrat använda de båda inhemska språken.

4. Landets svensktalande befolkning måste såsom ett oeftergivligt krav fasthälla vid fordran på att undervisning på modersmålet för all framtid meddelas dess barn icke blott i folkskolor utan även i högre av staten i enlighet med det verkliga behövet underhållna undervisningsanstalter säväl för den lärda som fackbildningen.

5. Åt svenska privata läroverk bör oberoende av landsdelens språkliga förhållanden beviljas statsunderstöd efter en beräkning av ett måttligt lägsta medelelevtal per klass, exempelvis tio, och bör understöd åt sådant läroverk icke indragas, innan en flerårig erfarenhet givit vid handen att det fastställda medeltalet icke längre uppnås.

Grunderna för statsunderstödet böra bestämmas genom lag.

6. Svenska folkhögskolor samt andra bildningsföretag och kulturanstalter böra av staten understödas enligt samma grunder som de finska.

7. Universitetslärares skyldighet att känna även det svenska språket bör fastslås genom komplettering av gällande bestämmelser rörande deras kunskap i finska språket. Vid universitetet, polytekniska institutet och andra högre läroinrättningar böra lärarena själva välja sitt undervisningsspråk samt härom fritt överenskomma sinsemellan och med de studerande. Dock bör den personliga undervisningen meddelas eleven på dennes bildningsspråk.

Sociala frågor

1. Svenska folkpartiet har en huvuduppgift i att värna landets svenska befolknings rätt och bästa. Särskilt vill partiet arbeta för ett närmande mellan den svensktalande befolkningens olika element och skall för utjämnandet av klassmotsatserna söka verka för ett skolsystem ägnat att till alla folklager oberoende av ständsskillnad förmedla allmän medborgerlig bildning. I detta syfte bör övergång frän folkskolan till den lärda skolan i vidsträcktaste mån underlättas samt obligatorisk skolgång och statsbidrag åt kommunerna påbjudas. Härjämte bör praktisk bildning i största möjliga utsträckning befrämjas även på det husliga området och för kvinnliga yrken.

2. Då det särskilt för den svensktalande befolkningen är en livssak att densamma förblir på landsbygden bofast, äro snara och verksamma åtgärder för dess utkomst vid jordbruket och genom övriga lantmannanäringar av synnerlig vikt. I sådant avseende bör utbildning för hithörande arbetsområden i största omfattning möjliggöras genom läroanstalter av lägre och högre grad, andelsverksamheten befrämjas och särskilda kreditanstalter bildas för underlättandet av önskligt jordförvärv samt för småbrukets och lantmannanäringarnas stödjande.

Omgångarna vid jordstyckningen böra förenklas och skiftesförrättningarna underlättas genom att staten övertager en väsentlig del av kostnaderna samt i högre grad än hittills tillgodoser kravet på lantmäteriväsendets tidsenliga utveckling.

3. För de mindre bemedlade bör genom jordavsöndring möjliggöras jordbesittning med full äganderätt samt jämväl genom en reform av arrendelagstiftningen tillgång till varaktigare arrenden, och bör genom skatteförmedling, särskilt i kustsocknarna, lättnad beredas i den jordbrukande befolkningens skattebörda.

4. At arbetet för vår svenska befolknings höjande in andligt och ekonomiskt avseende, för dess politiska uppryckande samt för utjämnandet av klyftan mellan den svenska bildade klassen och den svenska befolkningens djupa lager bör såväl Svenska folkpartiet som envar dess medlem ägna ett levande och verksamt intresse i medvetandet att även detta är ett arbete till gagn för fosterlandet i dess helhet.

5. Med erkännande av samma rätt för kvinna som för man att göra sig gällande i stats- och samhällslivet, vill Svenska folkpartiet befordra sådan rättslig och ekonomisk omgestaltning av kvinnans ställning inom äktenskap, familj, kommun och stat, som står i överensstämmelse med hennes politiska myndigblivande, härutinnan tillgodoseende alla kvinnors intressen oberoende av samhällsställning.

Såsom ett fosterländskt parti ogillar Svenska folkpartiet allt uppträdande, så i sak som sätt vilket med fog kunde anses ägnat att väcka fientliga känslor mellan landets båda nationaliteter och försvaga samhörighetskänslan mellan dem, samt är berett till lojalt samarbete med andra meningsgrupper i frågor där åsikterna om mål och medel kunna sammangå.