Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/566

Ruotsalainen kansanpuolue

Program för Svenska Folkpartiet


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Program för Svenska Folkpartiet
  • Vuosi: 1964
  • Ohjelmatyyppi: yleisohjelma

PROGRAM FÖR SVENSKA FOLKPARTIET I FINLAND

(Antaget vid partidagen i Vasa den 13-14.6.1964)

GRUNDÅSKÅDNING

Svenska folkpartiet uppgift är att inom ramen för Finlands demokratiska och parlamentariska statsskick befästa landets självständighet och trygghet, förbättra medborgarnas materiella och andliga livsvillkor samt utveckla samhället i riktning mot ökad rättvisa och inre sammanhållning.

Svenska folkpartiet vill samla den svenska befolkningen på fosterlänsk grund, bevaka dess rättigheter, värna dess egenart, främja dess kulturella och sociala liv samt trygga dess utkomst. Det är ett livsintresse för landet att trygga det svenska språket, landets ena nationalspråk, och den svenska folkstammens nationella ställning enligt regeringsformens stadganden.

Svenska folkpartiet hävdar att tvåspräkigheten är en tillgång för landet. I enlighet därmed bör goda relationer mellan språkgrupperna främjas genom kulturell växelverkan, saklig information och förbättrade språkkunskaper. Trots sin speciella uppgift som värnare av den svenska kulturen stöder Svenska folkpartiet helhjärtat alla åtgärder som syftar till utveckling av den finska kulturen.

Finland bör i ökad utsträckning ta del i strävandena att främja mellanfolkligt samarbete för världsfred, social utjämning och kulturellt utbyte.

I det nordiska rättsarvet och i respekten för den enskildes rätt ser partiet grundvalen för en lycklig samhällsutveckling. Principen om likhet inför lagen bör iakttas, de grundlagsfästa medborgerliga rättigheterna respekteras, insynen i myndigheternar verksamhet hävdas och maktmissbruk bekämpas.

De värden som kristendom och humanism innefattar bör aktas och bevaras. De religiösa samfunden skall enligt religionsfrihetens principer ha full frihet att utföra sitt andliga och sociala arbete.

Svenska folkpartiet stöder strävandena att öka produktionen, höja levnadsstandarden och stärka medborgarnas ekonomiska trygghet. Ett fritt näringsliv är grundvalen för dessa strävanden.

Samhällets åtgärder på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena bör inriktas på att minska skillnaderna mellan olika m medborgargrupper samt mellan landbygd och tätorter i fråga om utkomst, utbildningsmöjligheter och trvisel.

Statens växande åtaganden bör icke fä inkräkta på individens frihet och trevnad. Medborgerliga sammanslutningar skall tryggas i sin självbestämmanderätt. Den kommunala självstyrelsen bör hävdas.

Svenska folkpartiet respekterar och stöder medborgarnas rätt till facklig sammanslutning och till gemensamma fackliga åtgärder. Vid bevakningen av berättigade intressen har de fackliga organisationerna även att beakta sitt ansvar inför samhället i dess helhet. Kollektiva kampåtgärder, som äventyrar samhällets trygghet eller livsviktiga funktioner, kan icke godkännas. Organisationsdemokratin bör ägnas samma vaksamhet som den politiska demokratin.

STATSSKICK OCH FÖRVALTNING

Finlands demokratiska och parlamentariska statsskick avser att förverkliga folkviljan sådan den kommer till uttryck i fria, allmänna och hemliga val. Den regeringsformen förutsatta maktbalansen mellan riksdag, president och statsråd får icke rubbas. Statsmakten bor tillförsäkras resurser att effektivt skydda vårt lagliga samhällsskick.

Rörelser riktade mot landets statsskick och samhällsordning skall motarbetas.

Statsförvaltningen skall garantera rättssäkerheten och effektivt tjäna medborgarna. Myndigheter och ämbetsverk bör handlägga ärenden snabbt och smidigt.

Lagarna skall vara klara och överskådliga samt motsvara samhällets behov och medborgarnas rättsmedvetande. Lag, som ingriper i medborgarnas rättsställning, får icke stiftas med retroaktiv verkan. Lagarnas efterlevnad skall värnas av oberoende statliga domstolar.

Vid tjänsteutnämningar bör regeringsformens bestämmelser om befordringsgrunder noga iakttas.

Då nya förvaltningsområden bildas eller gränserna för redan existerande områden omregleras bör man se till, att, såsom regeringsformen förutsätter, de svenksa bosättningsomrädena iche splittras. Dessa områden bör bevara sin språkliga karaktär. Samma princip bör beaktas för regionplaneförbund.

Svenska Finlands folkting bör erkännas som ett officiellt organ för alla finlandssvenskar. Landskapet Ålands självstyrelse skall hävdas och dess särställning skyddas.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • en valreform, som garanterar en rättvis fördelning av riksdagsmandaten och ger varje medborgare möjlighet att oberoende av bosättningsort med sin röst direkt stöda det parti han önskar;
  • att öka riksdagens möjligheter till insyn i myndigheternas åtgärder;
  • att man iakttar språklagens bestämmelser och beivrar uraktlåtenhet alt följa dessa, samt ser till at de tjänstemän, som skall betjäna båda språkgrupperna, äger tillräckliga språkkunskaper;
  • att höja den statliga och kommunala tjänstemannakårens nivå genom en ändamålsenlig och mångsidig utbildning och genom arbets- och lönevillkor, som motsvarar tjänstemans samhällsansvar;
  • att polisstyrkorna i samhällsskyddets tjänst är tillräckliga samt ges sådan utbildning och sådana arbetsvillkor, att rekryteringen av duglig personal främjas och att språkkunskaper därvid beaktas;
  • reformer, som effektiverar och påskyndar rättegångsförfarandet;
  • ökat rättskydd vid expropriation och snabbare erläggande av ersättningar;
  • att lagstiftningen om kostnadsfri rättshjälp utbyggs så, att medborgarnas möjlighet att vädja till domstolar och myndigheter icke beror av ekonomisk ställning;
  • åtgärder, som stärker de värnpliktigas rättsskydd;
  • att civilförsvaret utbyggs enligt nutida krav.

UTRIKESPOLITIK

Mälet för Finlands utrikespolitik är att trygga landets självständighet och frihet. Finlands kultur, samhällsskick och historiska gemenskap med Sverige ger vårt land en självklar och förpliktande plats i de nordiska folkens gemenskap. Finlands geografiska läge ställer särskilda krav på landets utrikespolitik.

En konsekvent neutralitetspolitik bör följas inom ramen för ingångna avtal och vårt lands anslutning till Förenta Nationerna. Finlands intressen inom utrikeshandeln bör målmedvetet bevakas och handelsutbytet vidgas på alla marknader.

Finland bör delta i arbetet för världsfred och i mellanfolklig kulturell och social hjälpverksamhet.

Svenska folkpartiet understryker, att Finland bör

  • klart ådagalägga sin vilja att stä utanför maktpolitiska konflikter;
  • slå vakt om Förenta Nationernas grundsatser och arbetet i världsfredens tjänst;
  • målmedvetet sträva till att stärka de nordiska folkens samhörighet, aktivt stöda Nordiska rådets verksamhet och vidga det nordiska samarbetet på alla områden där detta blott är möjligt;
  • vinnlägga sig om att befästa och utbygga de förtroendefulla och vänskapliga förbindelserna med Sovjetunionen;
  • utveckla de mångsidiga kontakterna med länderna i väster;
  • aktivt delta i de strävanden, som främjar det mellanfolkliga umgänget och syftar till förståelse för andra folk och kulturer;
  • delta i kampen mot fattigdom och nöd överallt i världen med bidrag som står i proportion till övriga nordiska länders;
  • för att värna sin neutralitet upprätthälla en tidsenlig försvarsmakt i överensstämmelse med avtal och förpliktelser.

ALLMÄNNA EKONOMISKA FRÅGOR

EKONOMISK POLITIK, HANDEL, INDUSTRI OCH SJÖFART

Samhällets ekonomi bör bygga på produktivt arbete, privat äganderätt och fri marknadshushållning.

Vägen till enskilt och allmänt välstånd går genom arbete och sparsamhet. Sparande och andra sätt att trygga kapitalförsörjningen är förutsättningar för att industrin och det övriga näringslivet skall kunna utvecklas. Näringslivets sunda utveckling är den materiella basen för sociala och kulturella framsteg.

Statsmaktens åtgärder på det ekonomiska livets område bör vara smidiga och syftä till att att trygga landets försörjning och sociala framåtskridande, säkerställa penningvärdet samt skapa allsidiga betingelser för ekonomisk förkovran. Härvid bör särskild uppsärksamhet ägnas de ekonomiskt svaga landsdelarna.

Samhället bär ansvar för medborgarnas utkomst och sociala trygghet. Genom en aktiv arbetsmarknadspolitik och genom en fortlöpande ekonomisk planering bör staten främja sysselsättningen och förebygga arbetslöshet.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • fri företagsamhet och konkurrens på likvärdiga grunder under en kontroll som motverkar osund kartell- och monopolbildning;
  • fortsatt industrialisering med särskilt beaktande av de svenska bygdernas utkomstproblem och möjligheterna att där skapa nya arbetsplatser för traktens befolkning;
  • att bland medborgarna väcka intresse för ägandet av realvärden;
  • gynnsamma villkor för det enskilda sparandet och ett stabilt penningvärde;
  • förbättrad kapitalförsörjning för näringslivet, även i form av utländska lån;
  • vidgade möjligheter till samarbete mellan finländska och utländska företag.

STATENS HUSHÅLLNING OCH SKATTERNA

För att ekonomisk balans skall nås bör statsmakten föra en återhållsam och framsynt budgetpolitik samt en konjunkturmedveten ekonomisk politik på lång sikt. Den offentliga hushållningens andel av nationens tillgångar bör begränsas.

Staten och kommunerna bör bedriva en skattepolitik, som riktigt avväger hela samhällets, de enskilda medborgarnas och näringslivets intressen. Skattepolitiken får icke bli en väg till statskapitalism.

Statens ekonomiska politik bör bedrivas så att kommunerna inte åvälvs nya oskäliga utgifter.Statens och kommunernas affärsverksamhet är påkallad endast om den inriktas på områden, där allmännyttan eller sysselsättningen eller den sociala tryggheten så kräver. Denna verksamhet bör vara väl planerad, underkastad noggrann kontroll och bedrivas enligt företagsekonomiska principer. Samhällets resurser får icke utnyttjas för osund konkurrens med redan existerande företag. Möjligheterna att på enskilda överföra aktier i statsföretag bör utnyttjas och insynen i företagens skötsel förbättras.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • en direkt och indirekt beskattning avvägd efter bärkraft och så utformad att arbetsvilja och företagsamhet icke hämmas;
  • skattepolitiska åtgärder, som stimulerar sparande och investering;
  • familjevänlig skattepolitik;
  • enkla och entydiga beskattningsregler;
  • att rättsskyddet vid beskattningen förbättras, varvid särskilt beaktas, att bevisbördan i ovissa fall bör åvila skattemyndigheterna;
  • att dubbelbeskattningen av aktiebolags vinstutdelning avvecklas;
  • att man fortlöpande och särskilt inför vittsyftande beslut utreder den inverkan som inkomstöverföringar genom den offentliga hushållningen har haft och kan fä på den ekonomiska växten.

UTRIKESHANDELN

Finland är i hög grad beroende av sin export och sin import. Utrikeshandelns allsidiga utveckling bör främjas och landets ställning i handelsutbytet stärkas. De möjligheter, som den internationella handelsutvecklingen och marknadernas integration erbjuder, bör noga bevakas och tillvaratas.

Vår industri bör få verka under sådana förutsättningar, att den kan konkurrera med den utländska industrin på lika villkor.

En effektiv och konkurrensduglig handelsflotta stärker utrikeshandelns ställning. Vår sjöfart bör beredas sådana förutsättningar att den kan konkurrera på den internationella fraktmarknaden.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • utrikeshandelns frihet och ökat samarbete över gränserna;
  • målmedveten aktivitet för att öka vår export och vinna nya marknader;
  • åtgärder, som främjar mångsidig produktion för export;
  • att handelsflottan ges tillfredställande möjligheter att utbygga och modernisera sitt tonnage.

ARBETSMARKNAD

Varje medborgare har rätt till arbete och utkomst.

Arbetsmarknadspolitiken bör främja den fulla sysselsättningen, produktiviteten samt rationaliseringen inom näringsliv och förvaltning. Arbetsinsats och yrkeskunnighet skall vara avgörande för lönesättningen i samhället.

Vårt samhällssystem förutsätter ansvariga och partipolitiskt obundna arbetsmarknadsorganisationer. De fria avtalen förbereder på ett betydelsefullt sätt utvecklingen av arbetslagstiftningen samt bidrar till arbetsfred och förhandlingsordning.

Att företag är välskötta har avgörande betydelse för de anställdas trygghet. De anställdas insyn i företaget och intern information bidrar till känslan av trygghet och intressegemenskap samt bör ägnas ökad uppmärsamhet. Problemen kring människan i arbetslivet bör uppmärksammas. Principen om lika lön för likvärdig arbetsinsats bör hävdas. Den kvinnliga arbetskraften skall ges samma möjlighet till placering och befodran som den manliga.

Med stigande produktivitet och välstånd bör även arbetstagarnas fritids- och semesterförmåner utökas. Individuell variation i arbetstidens längd bör underlättas. Behovet av arbetskraft på olika områden samt tillkomsten av helt nya yrken bör i tillräkelig utsträckning beaktas vid yrkesutbildningen. Möjligheterna till omskolning och kompletterande utbildning bör utökas.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • konstruktiv samverkan med de fria arbetsmarknadsorganisationerna, särskilt genom att stimulera partiets medlemmar att aktivt delta i deras verksamhet och att även där tillvarata de svenska intressena;
  • smidigare förhandlignsordning och utbyggd förhandlignsrätt vid arbetskonflikter, även inom den offentliga sektorn;
  • upprätthållande och utbyggnad av den gemensamma nordiska arbetsmarknaden;
  • att språkkunskaper i större utsträckning beaktas vid anställning och lönesättning;
  • att alla parter iakttar bestämmelser om Uppsägningstid och att man utreder förutsättningarna för att skapa skydd mot godtycklig uppsägning;
  • att stärka arbetsförmedlingens ställning i samhället och i parternas medvetande;
  • att de privata organisationer och skolor, som ger yrkesutbildning, får ekonomiskt stöd av samhället.

LANDSBYGDEN OCH DESS NÄRINGAR

ALLMÄNNA SYNPUNKTER

En levande landsbygd med ett mångsidigt näringsliv är av största betydelse för det svenska Finland. Jorden inom de svenska bosättningsområdena bör bevaras i svensk ägo.

Den arbetskraft, som frigörs genom jordbrukets rationalisering, bör, så långt möjligt är, beredas sysselsättning inom andra näringsgrenar på landsbygden. Näringslivet bör därför utvecklas allsidigt, mindre och medelstrora industrier skapas samt för landsbygden naturliga näringar såsom pälsdjurs- och fjäderfäskötsel, trädgårdsodling och andra specialodlingar, ägnas omsorg.Emigrationen och landsbygdens avfolkning är ett allvarligt problem för finlandssvenskarnas fortbestånd. Åtgärder för att undanröja orsakerna till emigrationen bör vidtas. Alan bör genom framsynt samhällsplanering förebygga de skadliga följderna av folkminskningen.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • att de ekonomiska, sociala och kulturella förhållandena på landsbygden, utvecklas så att skillnader i förmåner mellan tätorter och landsbygd allt mera utjämnas;
  • att stimulera intresset för jordbruket som företagsform och att informera om de förändringar i jordbesittningsförhållandena som strukturomvandlignen medför samt att stärka och stöda organen för finlandssvensk jordpolitik ävensom att inrikta uppmärksamheten på behovet av yrkesutbildning för jordbrukare;
  • en aktiv insats av kommunerna i kolonisationsärenden och andra jordfrägor;
  • åtgärder, som underlättar generationsväxlingen inom jordbruket;
  • att man utjämnar bördorna för avsides belägna jordlägenheter i fråga om väghållning, torrläggning, eldistribution och telefonförbindelser;
  • att försökverksamhet och rådgivning samt yrkesutbildning inom trädgårsodling och pälsdjursskötsel ägnas ökad uppmärksamhet och att gemensamma anläggningar för marknadsföring skapas.

JORDBRUK

Jordbrukspolitikens mäl är att göra landet självförsörjande med jordbruksprodukter. Den bör utformas med saklig hänsyn till befolkningspolitiska synpunkter och till sysselsättningen. Den inhemska marknaden bör i princip förbehållas den inhemska jordbruksproduktionen.

För att gynna uppkomsten av livskraftiga familjejordbruk bör jordbrukets yttre och inre rationalisering ägnas allt större uppmärksamhet.

Den statliga kreditgivningen till jordbruket bör främst inriktas på att ge grundkrediter och att underlätta yttre rationalisering.

Lantbrukets prisnivå bör fastställas på basen av särskilda lagar. Dessa bör utformas så att inkomstdifferensen mellan jordbrukarna och jämförbara samhällsgrupper utjämnas samt så att jordbruket villkor i olika delar av landet beaktas.

Prislagstiftningen bör kompletteras med en stödpolitik för att förbättra utkomstmöjligheterna på små brukningsenheter och i områden med dåliga naturliga odlingsbetingelser. Gränsen mellan dem som får stöd och dem som blir utan bör inte vara för skarp.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • att hindra fortsatt splittring av brukningsenheter;
  • att statlig kredit står till buds för att skapa större brukningsenheter, såsom för inköp av tilläggsj ord och för syskonandelslån och att arealgränsen för erhållande av dessa lån avsevärt höjs; - åtgärder, som bidrar till jordbrukets inre rationalisering, såsom torrläggning täckdikning och stenröjning, samt till jordbrukets mekanisering och uppförande av ändamålsenliga byggnader;
  • att samhället ger exportstöd för det överskott av jordbruksprodukter, som under gynnsamma skördeår uppstår på grund av fortgående strävan till självförsörjning;
  • att tillräckligt stora mängder av livsmedel, foder och utsädesspannmål lagras.

SKOGSBRUK

Skogshushållningens utvecklande är av vital betydelse för landets ekonomi Skogsbruket spelar en avgörande roll för lanthushållningen som helhet, och en effektiv, modern skogsskötsel ger skogsägarna ökade arbetsinkomster.

Väl arronderade brukningsenheter bör åstadkommas och åtgärder, som höjer skogarnas avkastning, ägnas ökad uppmärksamhet.

Skogarna i det svenksa bosättningsområdet, vilka till stor del är belägna i kustoch skärgårdstrakter, kräver speciell uppmärksamhet ur forstlig synpunkt.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • att skogsbruket ägnas ökat intresse med hänsyn till dess stora nationalekonomiska betydelse;
  • att former för samfällda skogsförbättringsåtgärder skapas;
  • att man med hjälp av ökade statsanslag påskyndar torrläggningar, särskilt av de försumpade skogsmarkerna i Österbotten;
  • rationellt skogsodlingsarbete, såsom plantering, sådd och gödsling;
  • att skogsvägnätet byggs ut;
  • att skogsforskningen, upplysningsverksamheten samt utbildningen av skogsbrukets tekniska personal får tillräckliga resurser;
  • svensk yrkesutbildning av skogsägare och skogsarbetare,

SKÄRGÅRDEN OCH FISKET

Skärgården befinner sig i en brytningstid. Fisket förändrar karaktär genom att nya fångstmetoder kommer till användning. Stora delar av skärgården förvandlas allt mera till rekretionsområden. Denna strukturförändring är oundviklig och kan för skärgårdens befolkning bli en betydande inkomstkälla. Den bör dock ske så, att skärgården förblir en levande och producerande del av landet. Det är särskilt angeläget att kommunenra genom framsynt planering hindrar förfulande och undermålig bebyggelse. Man bör slå vakt om skärgårdens naturvärden.

Staten bör ägna skärgården samma omsorg som gränsbygderna i norr och öster, beträffande vägnät, trafikförbindelser från knutpunkterna till de yttre skärgårdsområdena, telefonförbindelser och elektrifiering.

Fisket bör beaktas som en viktig näringsgren och dess produktion ökas genom nödiga åtgärder. Fiskets lönsamhet är osäker på grund av säsongbundenhet, naturförhållanden och bristfälligt organiserad fiskhandel. Fiskarna som yrkesgrupp bör få samma trygghet som jämförbara grupper.

Yrkesfiskarnas behov av fiskevatten bör tryggas. Motsättningar mellan yrkesfiske ocs sportfiske bör utjämnas genom smidiga bestämmelser.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • att skärgårdens utnyttjande som rekreationsområde planeras med hänsyn till skärgårdens natur och traditionella livsformer;
  • att den statliga förvaltningen på fiskenäringens område utbyggs och får en mera självständig ställning;
  • statliga eller av staten stödda lån till lag ränta till yrkesfiskare för farkoster och redskap;
  • ett lagbundet system, som tryggar fiskarbefolkningens utkomstmöjligheter;
  • åtgärder, som ökar det värdefulla fiskbeståndet;
  • att fiskehamnar byggs och fiskefarleder dras;
  • att man för att främja avsättningen vidtar åtgärder för rationell uppbevaring, förädling och distribution av fisk;
  • att yrkesutbildning och rådgivning bland fiskarbefolkningen förbättras.

SOCIALPOLITIK OCH SOCIALT ARBETE

ALLMÄNNA SYNPUNKTER

Varje medborgare måste fä känna social trygghet. Samhällets ökade resurser skall komma alla till del. Mentalt och fysiskt vanlottade bör få människovärdiga livsvillkor.

Samhällets sociala problem bör lösas genom aktiv socialpolitik och aktivt socialt arbete. Socialpolitiska reformer och utbyggandet av vårdverksamheten bör baseras på samhällsvetenskaplig forskning och fältarbetet handhas av skolad personal.

Socialpolitiken bör skydda individen mot livets yttre risker och garantera en rimlig levnadsstandard för alla medborgare samt göra det möjligt att hålla kvar de arbetsföra i arbetslivet. Inom socialbidragssystemet bör den enskildes ansvar och insatser beaktas.

Inom socialförsäkringen bör jämsides med samhällets ökade resurser de redan existerande försäkringsformerna, såsom folkpension, arbetspension och sjukförsäkring, samt barnbidragssystemet utvecklas.

Den öppna vården bör utbyggas som ett värdefullt alternativ till anstaltsvården.

Sjukhus och vårdanstalter bör beakta svenska patienters och klienters rätt att bli betjänade på sitt modersmål.

De självständiga företagarna bör beredas möjlighet till sociala förmåner, likvärdiga med dem som löntagare. med samma förtjänstnivå åtnjuter.

FAMILJ, BARN, BOSTAD

Hemmet och familjen är samhällets grundval. Familjepolitikens uppgift är att skapa gynnsamma yttre förutsättningar för hemlivet, varvid även husmödrarnas ekonomiska och sociala förhållanden samt behov av pensionsskydd bör beaktas. Föräldrarnas ansvar för barnens uppfostran understryks.

Vid samhällsplanering och bostadsbyggande bör en barn- och familjevänlig miljö skapas, och den med allmänna medel stödda bostadsproduktionen bör fortsättas. Särskilt bör systemet för bostadslån omprövas och utvidgas. Boendekostnaderna bör sänkas genom att tomtpriser och tomtarrenden hålls på skälig nivå och genom rationalisering av byggandet. Oskäligt vinstintresse får icke höja boendekostnaderna. Tecknare av bostadsaktier bör beredas lagstadgad rätt till insyn i bostadsbygget från början för att hindra orättmätig enskild vinning. Socialt inriktad bostadsproduktion i olika företagsformer bör främjas.

Större uppmärksamhet bör ägnas konsumentupplysningen med tanke på dess betydelse för hemmets ekonomi.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • att familjepensioneringen utsträcks till grupper, som inte ännu åtnjuter den;
  • ökade möjligheter till hemhjälp genom kommunala hemvårdarinnor;
  • att daghem, barnkrubbor och barnträdgårdar inrättas i tillräcklig utsräckning;
  • att ungdomens fritid samt utbildning och anställande av ungdomsledare ägnas större uppmärksamhet och att man stöder åtgärder, som främjar ungdomens allsidiga utveckling
  • att samhället bättre beaktar den mentalhygieniska rådgivningen för barn och ungdom;
  • att anstaltsvården för utvecklingshämmade barn utbyggs;
  • en bostadspolitik, som möjliggör rymliga familjebostäder till rimliga kostnader;
  • att den av samhället stödda bostadsproduktionen i högre grad inriktas på hyreshus.

ALDRINGSVÅRD

Den stigande medellivslängden leder till att åldringarnas andel i befolkningsnumerären ökar. I ett samhälle med stegrad inre flyttningsrörelse avskärs åldringarna allt mer från familjesamhörigheten. Denna utveckling ställer ökade krav på samhällets omsorg om åldringarna.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • att man justerar de grunder, enligt vilka folkpension utbetalas och att man därvid höjer den inkomstgräns, intill vilken full stödpension erläggs; denna gräns bör gälla alla slag av inkomst;
  • hyresbidrag och pensionärshem för åldringar som icke behöver anstaltsvård;
  • att den öppna åldringsvården utbyggs genom ökad hemhjälpsverksamhet och hemsjukvård;
  • att man uppmärksammar sysselsättningsproblemen vid tiden för övergång till pension och att man tillgodoser pensionärernas rekreationsbehov;
  • ökad forskning beträffande åldrandets sjukdomar samt upprättande av specialavdelningar vid de allmänna sjukhusen eller av särskilda sjukhus för kroniker;
  • att ålderdomsavdraget vid beskattningen graderas sa att det stiger med åldern.

HÄLSOVÅRD OCH SJUKVÅRD, INVALIDVÅRD

Utbygnaden av vår sjukvård bör fortgå. Behovet av läkare och vårdpersonalvård, arbetsförmedling och socialvård. måste skyndsamt tillgodoses genom ökad utbildning. Sjukhusväsendet bör organiseras så, att den svenska befolkningens rättmätiga intressen beaktas.

Förebyggande hälsokontroll och ökad upplysning om hälsovård är av grundläggande betydelse för folkets hälsa.

Människor med fysiskt eller psykiskt handikapp skall i största möjliga utsträckning beredas tillfälle till meningsfyllt arbete och självförsörjning.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • att tillgången på personal vid sjukhusen förbättras genom att deltidsarbete allmännare införs:. - åtgärder som underlättar den öppna sjukvården i hemmen;
  • att vården av mentalt sjuka utvecklas enligt tidsenliga principer;
  • en effektiv kontroll av tillverkning och import av läkemedel;
  • yerkeshygieniska åtgärder och yrkesmedicinsk forskning;
  • att de partiellt arbetsföra far möjlighet till för dem lämpligt arbete;
  • att yrkesutbildningen inom invalidvården stärks och kompletteras samt att yrkesutbildade invalider verkligen bereds tillfälle att utöva sitt yrke.

SÄRSKILDA SOCIALA PROBLEM

Det är en fundamental uppgift för samhället att bekämpa brottslighet. Ungdomsbrottslighet bör förebyggas genom åtgärder som främjar trivsel och samhällsanpassning. Principen om aktning för människovärdet bör gälla även vid samhällsingripanden mot asocialt beteende.

Folknykterheten bör främjas och alkoholbrukets skadliga följder motverkas. Vetenskaplig forskning och sakligt upplysningsarbete i alkoholfrågan bör stödas. Alkoholistvården påkallar starkt ökade insatser från samhällets sida.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • effektiv och rationell kriminalvård, byggd på kriminologisk forskning;
  • att förlust av medborgerligt förtroende som straffpåföljd slopas;
  • att insynen i de slutna vårdinrättingarna och de intagnas rättsskydd effektivt tryggas samt att förhållandena i dessa inrättiningar humaniseras;
  • att nya alternativ till nuvarande anstaltsvård skapas inom alkoholist- och kriminalvården;
  • att övervakning av villkorligt dömda och villkorligt frigivna förbättras och att de anpassas till frihet och arbette under systematisk samverkan mellan kriminalvård, arbetsförmedling och socialvård.

KULTUR- OCH SKOLPOLITIK

ALMÄNNA SYNKPUNKTER

En vidsynt kultur-och skolpolitik är en av samhällets viktigaste uppgifter och en förutsättning för den allmänna välfärdsutveckligen.

Kulturarbetet bör bygga vidare pä den grundval som har lagts under vår nationella kulturutveckling med dess betydelsefulla växelverkan mellan finskt och svenskt. Vår insats inom bildingslivet bör samtidigt ha en nordisk och internationell inriktning.

De finlandssvenska organisationerna på olika områden av samhällslivet utgör en fast grund för den finlandssvenska kulturen och dess utveckling.

I finlandssvensk kulturpolitik är det angeläget att andamålsenligt utnyttja de personella och ekonomiska resurserna, att samordna verksamheten vid olika institutioner och att underlätta samarbetet mellan dessa.

Finlandssvenskarna bör ägna sitt modersmål särskild omvårdnad.

SKOLVÄSENDET OCH DESS NYDANING

Skolan bör, utom att den ger kunskaper och färdigheter, även främja allsdig personlighetsutveckling samt bidra till att dana merborgare med känsla för socialt och kulturellt ansvar. All fostran bör syfta till förståelseför medmänniskan och för demokratins värden.

Vård skolväsende bör förtgående förnyas så, att skolans innehåll och allmänna organisation motsvarar tidens krav. Förutsättningar för en skolreform är allsidig, tillräckligt omfattande och objektiv redovisad försöksversksamhet, förstärkt och moderniserat lärautbildning samt utvidgad pedagogisk forskning.

Vid skolväsendets förnyelse bör man eftersträva att all ungdom, oberoende av boningsort och sociala villkor, får likvärdika urbildnings- och utvecklingsmöjligheter. Samtidigt är det ett kulturintresse att man medger undantag från en allmän likriktning av skolan och lämnar utrymme för enskilda initiativ till experimentverksamhet. De svenska skolorna utanför det svenska bosättningsområdet bör tillförsäkras fortsatta arbetsmöjligheter.

Varje individ bör fä möjlighet att välja utbildningsväg och levnadsbana enligt sina personliga förutsättningar och intressen. Tillräcklig uppmärksamhet bör ägnas yrkesorienteringen och - vägledningen.

Varje ung människa skall tillförsäkras en grundläggande utbildning - praktisk eller teoretisk - som kan se en tryggad utkomst.

Undervisningen bör främja ökad praktisk kunskap i båda nationalspräken hos landets hela befolkning.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • ett skolsystem med en kostnadsfri, linjedelad läropliktsskola, som är nioårig och normalt ger vår nuvarande mellanskolas kunskaper.
  • att detta nya skolsystem genomförs så att skolformer, som visar sig vara ändamälsenliga, får möjligheter till verksamhet och skäligt statsstöd;
  • att man vid nyorganisation av skolväsendet förfar tillräckligt smidigt på de orter och i de trakter, där geografiska eller språkliga hänsyn det påkallar;
  • att den kostnadsfria undervisningen så långt det är möjligt utsträcks till alla skolformer;
  • att gymnasiets ställning stärks och att det inriktas på att förbereda ungdom rör fortsatta högre studier;
  • att den praktiska och tekniska utbildningen utbyggs och att berättigade svenska intressen därvid tillgodoses;
  • att betingelserna för en facklig studieväg till akademiska examina vidgas;
  • smidiga former för samarbete mellan kommunerna i skolfrågor;
  • att elevvården och yrkesvägledningen främjas;
  • att barnträdgårdarna administrativ infogas i skolväsendet;
  • att skolväsendet och yrkesutbildningen samordnas under en gemensam högsta ledning, som bör få nödiga resurser;
  • att det svenska skolväsendets speciella behov tillgodoses genom självskriven representation i vederbörande myndigheter och organ;
  • att lokala och regionala organ för skolornas ledning är uppdelade på språklig grund;
  • att skolan redan på ett tidigt stadium ger undervisning i det andra inhemska språket;
  • att eleverna på läropliktsstadiet, utöver kunskaper i de inhemska språken, får grundläggande insikter i något av de stora kulturspråken, varvid särskild vikt läggs på praktisk språkkunskap;
  • att skolundervisningen i större utsträckning än nu inriktas på att orientera eleverna om det nuvarande samhället och dess historia.

VETENSKAP OCH AKADEMISK UTBILDNING, KONST, FOLKBILDNING

Vetenskap och högskoleundervisning, litteratur och konst samt folkligt bildningsarbete bör garanteras frihet och gynnsamma arbetsmöjligheter.

Statsunderstöd till privata högskolor, vetenskapliga institutioner och samfund får inte medföra intrång på deras självbestämningsrätt och deras möjligheter att självständigt verka för sina syften.

De fria ideella organisationerna har i det demokratiska samhället en samlande, fostrande och stimulerande uppgift. Folkligt bildningsarbete och vuxenbildning är av central betydelse för orienteringen i samhälls- och kulturfrågor och kompletterar skolornas undervisning. Folkhögskola, arbetar- och medborgarinstitut samt liknande studieformer är av stort värde som examensfria bildningsvägar.

Organisationer för fysisk fostran, fritidsverksamhet och rekreation bidrar i hög grad till ungdomens och medborgarens harmoniska utveckling.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • att högskolorna utbyggs i så snabb takt som en förutseende planering och tillgången på kvalificerade lärar- och forskarkrafter medger;
  • att finlandssvenska forskarbegåvningar bereds tillfredsställande möjligheter att ge sitt bidrag till vetenskapernas utveckling;
  • att den svenskspråkiga undervisningen vid Helsingfors universitet och andra statliga högskolor samt undervisningen vid Åbo akademi och de svenska handelshögskolorna ägnas omsorg och bereds tillräckliga utvecklingsmöjligheter och att härvid utbildningen inom de tekniska och medicinska vetenskaperna särskilt beaktas;
  • nordisk och internationellt vetenskapligt samarbete;
  • att samhället tryggar konstnärligt skapande verksamhet genom ett välordnat stipendiesystem och andra former av stöd, varvid de finlandssvenska konstnärernas, tonsättarnas och författarnas möjligheter att göra sin insats beaktas;
  • ökat statligt och kommunalt stöd åt folkhögskolorna och annat frivilligt bildningsarbete samt för åtgärder, som stimulerar de fria ideella organisationernas verksamhet;
  • att den kommunala biblioteksverksamheten främjas;
  • att samhällets stöd till idrottsrörelsen främst skall ges med tanke på att väcka ökad förståelse för kroppsövningar och friluftsliv som ett led i sund livsföring och ungdomens fritidsverksamhet;
  • bättre samordning av den statliga administrationen inom den del av kulturlivet, som faller utanför skolans område;
  • att den studerande ungdomen bereds avsevärt förbättrade möjligheter till stipendier och län samt att de studerandes bostadsförhällanden och sociala omvårdnad skyndsamt ägnas starkt ökad uppmärksamhet;
  • att kännbar avdragsrätt vid beskattningen måtte kompensera utgifter för egen eller familjemedlems skolgång och utbildning;
  • att donationer för kulturella ändamål medför ökad rätt till avdrag vid beskattningen.

PRESS, RADIO, TELEVISION

Svenska folkpartiet hävdar tanke- och yttrandefrihetens princip i den opinionsbildning och kulturförmedling som sker genom tidningspress, radio och television samt övriga massmedia. Partiet tillmäter den fria medborgerliga opinionsbildningen och den offentliga debatten genom en aktiv och ansvarsmedveten tidningspress en utmordentligt stor betydelse.

Radio- och televisionsverksamheten bör icke begränsas genom statligt eller privat monopol. Vid beviljande av koncession bör krävas betryggande garantier beträffande programmens informativa, undervisande och kulturförmedlande innehäll. För programmen bör gälla krav på objektivitet och hänsyn till minoriteters rätt. Statsmakten är skyldig att övervaka denna verksamhet så att den överensstämmer med lag och god sed.

Svenska folkpartiet kräver

  • att den svenska befolkningens behov av radio- och televisionsprogram skall tillgodoses rättvist enligt samma grunder som gäller för den finska befolkningen.

KOMMUNALA FRÅGOR

DEN KOMMUNALA SJÄLVSTYRELSEN OCH SAMHÄLLSPLANERINGEN

Den kommunala självstyrelsen och förtroendemännens inflytande på kommunalförvaltningen bör stärkas som ett uttryck för demokratin.

Om självstyrelsesamfund av högre ordning skapas bör den svenska befolkningen sammanföras till enspråkigt svenska landskap eller andra självstyrelseområden.

Kommunerna bör genom framsynt samhällsplanering och aktiv markpolitik verka ör en ändamålsenlig inriktning av samhällsstrukturen Uppkomsten av mindre tätorter bör gynnas och svensk gruppbosättning eftersträvas; den är av största betydelse för finlandssvenskarnas framtid. Samarbete över de kommunala gränserna är nödvändigt. Större kommunala enheter bör eftersträvas, om man därigenom kan skapa mera bärkraftiga kommuner. Särskild vikt bör fästas vid kommunernas rätt att själva gestalta sin framtid och bestämma om riktlinjerna för sin utveckling. Det blir en allt mer angelägen samhällsuppgift att bevara grundvattentillgångarna och att vidta åtgärder mot förorening av grundvatten, sjöar, vattendrag och havsvattnet vid kusterna.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • att skolningen av kommunala förtroendemän ägnas ökad uppmärksamhet;
  • att den kommunala planeringen handhas enligt långsiktiga handlingsprogram;
  • att kommunerna i god tid förvärvar mark och planerar dess användning för att därefter upplåta områden för bostads- och industriändamål;
  • att kommunerna uppgör generalplaner och att kommuncentra skapas;
  • att befolkningens trivsel tillräckligt beaktas vid den samhällsplanering, som har sin grund i materiella och ekonomiska faktorer;
  • att samhällsplaneringen tillgodoser den växande trafikens behov;
  • att man, då man bygger trafikleder, tillräckligt beaktar trafiksäkerhetssynpunkter och tar hänsyn till barns och åldringars behov av skydd i trafiken;
  • att kommunerna bedriver en aktiv kulturminnes, landskaps- och naturvård, ägnar uppmärksamhet åt skapandet av fritidsområden samt stöder åtgärder som främjar turismen;
  • att nödiga reningsanläggningar inrättas för att eliminera de sanitära och ekonomiska riskerna vid utsläpp av avfallsvatten.

KOMMUNAL VERKSAMHET

En aktiv kommunalpolitik kräver ökade ekonomiska och personella resurser. Fördelning av förtroendeuppdragen är till fördel för kommunernas förvaltning.

En central uppgift för den kommunala verksamheten är att skapa trivsel för kommunens medlemmar, bereda dem möjligheter till utbildning och utkomst samt ge dem social omvårdnad.

De svenska kommunerna har ett särskilt ansvar för att ungdomen skall få en gedigen utbildning och beredas sysselsättning i hembygden. Kommunerna bör stöda det fria ungdomsarbetet och ungdomens samlingssträvanden.

Svenska folkpartiet vill verka för

  • en planmässig tomt- och bostadspolitik;
  • att tätortskommunerna i högre grad än tidigare utnyttjar sina möjligheter att upprätthålla en kontinuerlig tillgång på bostadstomter till skäligt pris;
  • en företagsvänlig kommunalpolitik och särskilda industrialiseringsnämnder i kommunerna;
  • att kommunerna skapar förutsättningar för industrialisering bl.a. genom att anlägga vägar, vatten- och avloppsledningar, genom att hålla skäliga priser på tomter och elström och genom att teckna tillräckligt antal platser i yrkesskolor;
  • att en enhetlig och framsynt plan för det kommunala skolväsendets utveckling skyndsamt utarbetas och förverkligas;
  • utvidgad kommunal information, tidningspressens rätt till insyn i kommunalförvaltningen och strikt tillämpning av offentlighetsprincipen i den kommunala verksamheten.

FINLANDSSVENSK FRAMTID

Svenskarna i Finland är sedan vår historias gryning en oskiljaktig del av Finlands folk. Den svenska folkdelens insatser har varit grundläggande för inriktningen av landets samhälls- och kulturliv. Gärningar i det förgångna kan visserligen inte av nulevande generationer åberopas som meriter, men de bör anses förplikta också i nuet.

Det är Svenska folkpartiets övertygelse att finlandssvenskarna bäst gagnar fosterlandet genom att känna det förpliktande i delta historiska arv och genom att trofast värna sina nationella värden, sina livsvillkor och sina institutioner. Tyngden av den svenska befolkningens gärning är avgörande för dess ställning nu och i framtiden. Varje finlandssvensk bär, oberoende av arbetsuppgift och kall, personligt ansvar för den svenska fölkstammen och för att dess egen kultur bevaras och utvecklas.

Bland de många frågor och samhällsproblem, som från finlandssvensk synpunkt påkallar uppmärksamhet och som i det föregående har berörts, vill Svenska folkpartiet särskilt framhäva:

*Lojal tillämpning av språk- och nationalitetsgarantierna i regeringsformen och av de lagar och föreskrifter som berör svenska språkets ställning.
* Förvaltningsområden med så enhetlig språklig karaktär som möjligt.
* Svenskbygdens bestånd och ekonomiska förkovran.
* Den svenska ungdomens rätt till utbildning på sitt eget språk.
* Stöd och trygghet för våra självstyrande förvaltningsorgan, för svenska institutioner och bildningshärdar samt för vårt kulturella och ekonomiska organisationsliv.

Svenska folkpartiet är redo till sakligt samarbete med övriga partier och i ressegrupper, där uppfattning om mål och medel kan sammangå.

Ansvaret för den svenska folkslammens liv och fortbestånd och för ungdomensframtid vilar förpliktande på vårt nationella svenska parti,

SVENSKA FOLKPARTIET I FINLAND