Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/581

Ruotsalainen kansanpuolue

Svenska folkpartiets språkmanifest


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Svenska folkpartiets språkmanifest
  • Vuosi: 2002
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

Svenska folkpartiets språkmanifest:

En unik nationell skatt

Finland är ett unikt land med två språk två kulturer och ett folk - finländarna. Det svenska språkets starka ställning i Finland har gett landet goda förutsättningar till samverkan och samhörighet med de andra nordiska länderna. I ett historiskt perspektiv har det haft en avgörande politisk betydelse. Under kalla krigets kyligaste dagar och frostigaste nätter stod Finland på två ben - samhörighet med Norden och ett officiellt samförstånd med Sovjet. I ett vidare perspektiv har Finland tack vare ett nära samarbete med de andra nordiska länderna byggt upp sitt välstånd i enlighet med det som idag betecknas som den nordiska välfärden.

Trots engelskans frammarsch inom affärslivet har svenskan fortfarande en avgörande roll i såväl informella som formella kontakter inom företag och institutioner i Norden. Dessutom är svenskan också ett av språken inom EU, vilket ger finlandssvenskarna en bredare språklig förankring också inom unionen, samt ger Finland en dubbel språklig förankring i unionens institutioner. Ju starkare det svenska språkets ställning är i Finland och ju flera personer som är genuint tvåspråkiga desto starkare är känslan av att vara en del av den nordiska familjen med dess långt utvecklade välfärdssamhälle.

Det traditionella nordiska samarbetet kommer att växa i betydelse då EU utvidgas och nationerna blir så många till antalet att det är sannolikt att det bildas flera block utgående från gemensamma intressen och geopolitiskt läge. I en sådan situation är det naturligt med en intensivare nordisk samverkan inom EU.

En levande tvåspråkighet är en rikedom för Finland som både det svenska och finska Finland kan vara stolt över. Arbetet för att bibehålla svenskan som ett levande språk är en nationell angelägenhet för alla finländare och inte enbart ett finlandssvenskt intresse. För att ett tvåspråkigt Finland skall överleva i praktiken behövs starka svenska kärnområden.

Sfp:s språkpolitiska uppdrag

Svenska folkpartiet går i spetsen för en garanterad rätt till fullständig service på svenska i Finland - service på enahanda grunder. Det är ett arbete som förutsätter ständig beredskap till operativt politiskt ingripande. Framgång i uppdraget kräver också ett målmedvetet arbete för att sprida kunskap om tvåspråkighetens möjligheter och fördelar. Samarbete över språkgränsen och förståelse för behoven är en grundförutsättning för att bibehålla svenskan som ett levande språk i förvaltning, utbildning, vård och rättsskipning. I praktiken har det visat sig att särlösningar behövs för att uppnå samma nivå på svensk service som på den finska.

Svenska folkpartiet stöder sverigefinnarnas krav på att bevara finskan som ett levande språk i Sverige. Det är berikande för det svenska kulturlivet och medverkar till en bredare kontaktyta med Finland.

Ett helt liv på svenska

Det skall böjas i tid...

Föräldrar i tvåspråkiga äktenskap skall uppmuntras att registrera sitt barn som svenskt. Skolans roll som språkfostrare och kulturbärare är av största betydelse. I allt flera familjer talas det både finska och svenska hemma. Valet av dagvård och skola för barnen är mera än ett ställningstagande. Det är ett val av identitet. Allt flera väljer medvetet tvåspråkigheten som sin identitet.

Den finlandssvenska skolan skall därför vara konkurrenskraftig och erbjuda den bästa möjliga undervisningen. Med tanke på kvalitetskraven är det viktigt att varje skola har motiverade, kompetenta lärare och tillräckligt med resurser för undervisningen och fortbildning av lärare samt tillgång till aktuella och relevanta läromedel. Det är viktigt att barn får en språklig identitet. Alla lärare är "modersmålslärare".

Närhetsaspekten är betydelsefull. Det skall vara nära till skolan. Ett utbyggt skolnät med flera små skolor är därför att föredra framom få och stora skolenheter på långt avstånd.

För att ge möjlighet för flera barn att börja i svensk skola bör ett starkt stöd för svenskan sättas in redan i dagvården. Föräldrar till barn med en svag svenska behöver information så att de blir medvetna om de krav som kommer att ställas på barnen och hemmet i och med att undervisnings- och skolspråket är svenska. Lärare i de svenska skolor som tar emot finska barn bör få stöd och utbildning för att kunna hantera situationen i klasser med svenska och finska barn.

För finskspråkiga barn som är intresserade av att börja i svensk skola, men som inte har tillräckligt goda kunskaper i svenska skall det finnas möjlighet att välja intensifierad undervisning i svenska i finska skolor. Språkbad för finskspråkiga barn ger också en god grund för en levande svenska.

Undervisningen i svenska i finska skolor bör göras intressantare och läggas in tidigare så att studierna känns motiverande och motverkar negativt laddade attityder till obligatorisk undervisning i svenska. På motsvarande sätt bör undervisningen i finska i svenska skolor göras intressant så att svenskspråkiga elever får en maximalt god grund att fungera också i finskspråkiga miljöer. Alla former av elev- och lärarutbyten samt vänklassverksamhet språkgrupperna emellan skall uppmuntras. Studentexamen skall också i framtiden utgöra ett allmänbildande prov där landets båda officiella språk ingår.

Grunderna till vårt rättssystem och politiska system lades under den svenska tiden. Det är också en viktig del av vårt gemensamma kulturarv som präglar traditioner och seder i vårt land. Därför bör barnen i den finländska skolan också få ta del av Finlands och Sveriges gemensamma historia före år 1809.

När identiteten sätts på prov

Vi behöver flera gemensamma kanaler och flera arenor att samlas på. Arenor som på ett naturligt sätt samlar unga som talar samma språk - inte krystat utan för att det är roligt. Det behövs nya sätt för att få kontakt med svenskspråkiga nyinflyttade. Svenska rum och samlingsplatser för vuxna bör också skapas.

Stafettkarnevalen är årets stora händelse för barn och unga i Svenskfinland. För de flesta är det också den första kontakten med ungdomar från andra regioner. Stafettkarnevalen är en viktig arena och en årlig manifestation av finlandssvensk livskraft.

Skolmusikevenemangen ordnas vart tredje år och samlar lika många skolungdomar som stafettkarnevalen. Evenemangen är det stora samlande forumet för musikintresserade finlandssvenska ungdomar.

Radio Extrem samlar ungdomen runtom i Svenskfinland dagligen. Dialekter från norr till söder blandas och avmystifieras.

Idrottsrörelsen bör på olika sätt uppmuntras att slå vakt om språket i de svenska klubbarna. Barn och ungdom skall ha möjlighet att sporta på svenska, det är en del av identiteten. Även annan fritidsverksamhet skall finnas tillgänglig på svenska. Därför är det viktigt att tvåspråkiga kommuner också anställer svenskspråkiga ungdomsledare.

Det svenska stiftets ställning skall bibehållas och på tvåspråkiga orter skall det finnas en svensk församling som garanti för verksamhet på svenska. Även finskspråkiga församlingar bör vid behov erbjuda svensk service.

Nylands brigads ställning som ett svenskspråkigt truppförband bör bibehållas och utvecklas som en viktig del av försvaret. Brigaden erbjuder en unik möjlighet till utbildning av nordiska truppförband för internationella fredsbevarande uppdrag i framtiden.

De finlandssvenska dagstidningarnas roll som identitetsskapare förutsätter att varje region har sin egen tidning samt att Hufvudstadsbladet erbjuder en konkurrenskraftig produkt för dem som vill läsa en finländsk rikstidning på svenska.

När studierna tar vid

Helsingfors, Vasa och Åbo är städer där det erbjuds svensk undervisning på universitetsnivå. Trepunktsmodellen är en hörnsten i Svenskfinlands högskolepolitik. Yrkeshögskolorna är viktiga element i totalutbudet. Den finlandssvenska utbildningen skall ta sikte på att garantera ungdomen de bästa möjligheterna till utbildning på svenska så att det finns behörig arbetskraft inom skolor, vård, förvaltning och ordningsväsende i hela Svenskfinland .

Ett allt större antal studerande med två starka språk har möjlighet att välja mellan svensk eller finskspråkig universitetsutbildning. Därför är det viktigt att utbildningen i de finlandssvenska högskolorna är av sådan kvalitet att den utgör ett konkurrenskraftigt alternativ. Allt detta förutsätter ett aktivt samarbete mellan högskolorna.

När vi behöver vård och omsorg

I det tvåspråkiga Finland skall envar ha rätt till vård och omsorg på sitt eget modersmål. När vi har det svårt och när vi behöver hjälp skall vi kunna känna trygghet i att bli betjänade och omhändertagna av personal som talar svenska. Tillgången på läkare och vårdpersonal skall tryggas i alla delar av Svenskfinland. Klienten och patienten skall ha rätt till bemötande på sitt eget modersmål.

På sikt kan den tredje sektorn vid behov utvecklas till ett nätverk som betjänar på svenska också i tätorter som utgör svenskspråkiga gles- bygder. Vårdgarantin måste innefatta språkgaranti. Modersmålet skall ses som en kvalitetsfaktor i vården.

Public service tryggar radio och TV

Eftersom ett kommersiellt radio- och TV-utbud saknas på svenska bär Rundradion hela ansvaret för att trygga ett fullgott programutbud i etermedierna på svenska. Radioutbudet är för tillfället tillfredsställande med två radiokanaler och regionala program, men TV-utbudet är eftersatt och outvecklat. Rundradion skall åläggas att vidta åtgärder för att distribuera de svenskspråkiga sändningarna via alternativa distributionskanaler så som direktsändande satellit och kabel om den digitala sändningsverksamheten inte tar fart inom de närmaste åren. Sändningarna från Sveriges TV i Finland bör tryggas i hela landet.

Stöd kommuner som satsar på tvåspråkighet

Kommuner som bedriver en konsekvent och genuin tvåspråkighetspolitik förtjänar att uppmuntras t.ex. genom statsbidrag. I tvåspråkiga kommuner bör föredragningslistor finnas på båda språken. Olika förvaltningsreformer som genomförts och planeras tenderar att försvaga de svenskspråkigas ställning och service. Språklig konsekvensbedömning bör alltid föregå omorganiseringar av offentlig verksamhet.

Tvåspråkigheten är en rikedom.