Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/593

Ruotsalainen kansanpuolue

SFP:s riksdagsvalprogram


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: SFP:s riksdagsvalprogram
  • Vuosi: 1972
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

SVENSKA FOLKPARTIET

RIKSDAGSVALET 1972

SVENSKA FOLKPARTIETS politik ger resultat

Svenska folkpartiet hann under riksdagsperioden 1970-71 i regeringsställning skaffa sig en klar profil i bl.a. följande frågor:

  • En förhöjning av skatteprogression avvärjdes, båtskatten avskaffades,
  • Nestes planer på ett oljeraffineri i Tvärminne stoppades,
  • Den parlamentariska försvarskommittén som var ett SFP-initiativ och som arbetade under SFP:s ordförande fick sina förslag beaktade i budgeten,
  • De svenska frågorna har fortlöpande bevakats och anslag ordnats.

Svenska folkpartiet medverkade till starkt ökade anslag för bostadsproduktionen, förbättringar av pensioner och barnbidrag, en effektivare u-områdespolitik och de första satsningarna på miljövården, liksom förslagen till folkhälsolag och sysselsättningslag. Nu gäller det att gå vidare. Detta är Svenska folkpartiets program inför riksdagsperioden 1972-1976.

Fördjupad demokrati

Svenska folkpartiet ställer människan i centrum. Partiet vill trygga hennes möjligheter att påverka de beslut som rör hennes egen situation och garantera hennes rättsskydd. Medborgarnas möjligheter att inverka på beslutsprocessen inom alla samhällsområden och på alla nivåer bör stärkas.

SFP kräver ökad demokrati inom hela samhällslivet. Den faktiska minskningen av riksdagens makt är oroväckande. Partiet vill stärka de demokratiska organens inflytande och vänder sig mot en ökande byråkrati och teknokrati. Svenska folkpartiet anser att den författningsreform som planeras bör ta sikte på att stärka riksdagens ställning både faktiskt och formellt. Presidenten bör väljas direkt av folket. Införande av folkomröstning bör förberedas. Domstolarnas oavhängighet bör tryggas. Minoritetsskydd bör garanteras i författningen.

SFP vill bryta de centrala myndigheternas dominans på regional nivå och där skapa en demokratisk förvaltning. Befolkningen och inte byråkraterna bör styra sin regions utveckling. Den kommunala självstyrelsen bör stärkas.

Social trygghet

Kraftiga åtgärder är nödvändiga för att öka bostadsproduktionen. Enbart ökade statsanslag kan inte i sig häva bostadsbristen. Den privata bostadsproduktionen bör stimuleras genom olika åtgärder. Statliga bostadslån bör beviljas även för oplanerade områden liksom även för grundförbättring av äldre bostadshus. Stödet till bostadsformer som tjänar de ekonomiskt svaga befolkningsgrupperna bör ges företräde. Principerna för den regionala lånefördelningen bör ändras; en större satsning på u-områdena är nödvändig.

Det förslag till folkhälsolag som avgetts utgör en god grund för vidare reformer på sjuk- och hälsovårdens område. Tyngdpunkten bör läggas vid den förebyggande och den öppna vården. Tandvården bör stegvis inlemmas i sjukförsäkringen. Svenska folkpartiet uppställer som mål att samhället på sikt kan erbjuda samtliga medborgare fri sjuk- och hälsovård.

De sociala minoriteterna bör få erfara samhällets solidaritet.

Ett förenhetligande av pensionssystemet bör eftersträvas. Arbetspensionen bör garantera en bevarad konsumtionsnivå efter pensioneringen. Folkpensionssystemets uppgift blir därvid att trygga en minimiutkomst för samtliga medborgare. Svenska folkpartiet vill skapa möjligheter till valfrihet ifråga om pensionsåldern. Frontmannapensionerna bör utbyggas.

Barnfamiljerna bör i högre grad uppmärksammas av samhället. Barnbidragen bör höjas så att barnfamiljernas materiella standard blir jämförbar med övriga medborgares. Barndagvården bör ordnas så att föräldrarna får möjlighet att välja mellan arbete inom och utom hemmet.

Konsumentupplysningen bör få tillräckliga resurser för sin verksamhet.

Garanterad utkomst

I arbetet för jämlikhet är en utjämning av inkomstskillnaderna nödvändig. Genom en socialt medveten ekonomisk, utbildnings- och skattepolitik samt en kraftig satsning på socialpolitiken bör låginkomsttagarnas situation förbättras. Ett system med lagstadgad minimi-inkomst bör införas.

Arbetslagstiftningen bör fortgående reformeras. Svenska folkpartiet vill verka för en förbättrad arbetsmiljö och större trygghet på arbetsplatsen. Arbetstagarna bör garanteras effektiva möjligheter att påverka sina arbetsförhållanden. Arbetslöshetsförsäkringen och uppsägningsskyddet bör ytterligare utbyggas.

SFP som stöder en fri företagsamhet vill i en tid av växande koncentration inom näringslivet arbeta för att stärka småföretagarnas ställning.

Aktiv regionpolitik

Svenska folkpartiet motverkar den starka koncentrationen av befolkning och industri till södra Finland och de större tätorterna. SFP vill verka för en ny syn på region- och u-områdespolitiken. En fungerande riksplanering och en helhetsplan för regionpolitiken behövs. Kontroll av vissa stora företagsetableringar har visat sig nödvändig. Formen för denna kontroll bör utredas.

U-områdesfonden bör ges större resurser. Den bör kunna ge kommunerna lån för uppförandet av industrihallar. En samordning av u-områdeslagstiftningen bör ske. Järnvägstarifferna bör justeras så att företagsamhetens villkor i u-områdena förbättras. Automatiseringen av telefonnätet bör påskyndas.

En helhetsplan för landets energiförsörjning, som beaktar u-områdenas utvecklingsmöjligheter samt de transporttekniska förutsättningarna, bör med det snaraste fås till stånd.

SFP vill verka för en målmedveten skärgårdspolitik som beaktar skärgårdsbefolkningens berättigade krav på en tryggad utkomst. Dessa u-områden får inte bli bortglömda i regionpolitiken. Skärgårdens unika naturvärden får inte utsättas för hänsynslös exploatering.

Stärkt kommunalt självstyre

Den kommunala självstyrelsen som blivit kraftigt beskuren bör enligt SFP:s åsikt stärkas. En omfördelning av utgifterna mellan stat och kommun till kommunernas fördel är nödvändig. En kommunreform bör skyndsamt genomföras och samgång mellan kommuner på frivillig väg stimuleras samtidigt som samarbetsområden skapas. Kommunreformen får inte minska medborgarnas inflytande på den lokala förvaltningen. Vid behov bör nya storkommuner uppdelas i kommundistrikt.

Medborgarna bör ges reellt inflytande över planeringen. Tillräckliga fritidsområden bör reserveras och anskaffas. Möjligheter för en omväxlande bebyggelse bör skapas. Stadsmiljön bör göras mera människovänlig.

Realistisk jordbrukspolitik

SFP stöder alla sådana åtgärder som tar sikte på att utveckla jordbruket och dess binäringar så att lantbrukare, trädgårdsodlare, pälsdjursodlare och jämförbara grupper garanteras en tillfredsställande utkomst. Inkomsteftersläpningen inom jordbruket bör kompenseras och en ny lantbruksprislag uppgöras.

Partiet anser att en helhetsplan för jordbrukspolitiken i snabb takt bör uppgöras och betonar jordbruksbefolkningens betydelse som konsumentgrupp vid sidan av dess roll som producenter. Ett levande jordbruk utgör en garanti för landskapsbildens bevarande; även jordbrukets miljöpolitiska betydelse betonas.

Fiskarbefolkningen bör ges samma trygghet till utkomst som andra medborgargrupper och dess möjlighet till yrkesutövning garanteras.

Rättvisare beskattning

SFP arbetar för att den helhetsreform av fysiska personers beskattning som den föregående regeringen påbörjat, genomförs. Reformen bör ta sikte på att dels göra beskattningen mera rättvis, dels förenkla den. Äkta makar bör särbeskattas.

Sparandet är en förutsättning för landets materiella utveckling. Möjligheterna för sparandet får därför inte försämras.

En stabil och konsekvent skattepolitik erfordras för att näringslivet skall kunna planeras på lång sikt.

Den länge planerade mervärdesskatten, momsen, bör genomföras för att trygga utvecklandet av vår export. I samband med införandet av momsen bör låginkomsttagarna, pensionärerna, barnfamiljerna vid behov kompenseras genom olika stödåtgärder.

Tryggad utbildning

Samhället bör i snabb takt utbygga sin utbildningskapacitet i fråga om skolor, lärare och undervisningsmateriel. Ökad satsning på den fackliga utbildningen särskilt på ungdomsstadiet är ett centralt behov. Svenska folkpartiet betonar att en samordning mellan den yrkesbetonade och den teoretiskt betonade undervisningen är nödvändig. Detsamma gäller skol- och yrkesutbildningsstyrelsen. Grundskolan bör förverkligas snarast möjligt. Experimentverksamheten med förskolklasser bör fortsätta.

De fristående utbildningsinstituten bör i mån av möjlighet integreras i högskolorna. Ökade möjligheter att vinna inträde i högskolorna även för ickegymnasieutbildade bör skapas. Arbetsmarknadspolitiken måste skapa förutsättningar för en god fort- och vidareutbildning samt tryggade möjligheter till omskolning.

Svenska folkpartiet verkar för en effektiv forskningspolitik som tar sikte på samhällets aktuella och framtida behov. Det offentliga stödet åt forskningen bör dock inte inkräkta på den enskilda forskarens frihet.

Effektiv miljövård

Svenska folkpartiet konstaterar med tillfredsställelse att partiets aktiva verksamhet på miljövårdens område nu ser ut att få stöd. Den miljövårdsavdelning som enligt budgetförslaget kommer att grundas vid inrikesministeriet bör garanteras tillräckliga resurser för sin verksamhet.

Partiet betonar betydelsen av en samordning av den lagstiftning som berör miljövården. En lag om miljöfarlig verksamhet bör stiftas. Miljöns värden bör beaktas i all planering och verksamhet som har inverkan på naturen. Miljövårdens internationella prägel kräver samarbete länder emellan.

Språklig trygghet

Svenska folkpartiet slår vakt om finlandssvenskarnas intressen och deras möjligheter att på samma grunder som den finskspråkiga befolkningen verka i sitt eget land. Vid den pågående omdaningen av utbildningsväsendet bör den finlandssvenska befolkningens rätt till mångsidig utbildning bevakas.

Svenska folkpartiet kräver en snabb reform av språklagen. Statsrådet bör på begäran av kommun eller då särskilda skäl så kräver kunna förordna att kommun oberoende av procentuella eller absoluta gränser skall förbli tvåspråkig.

Förvaltningsområdenas språkliga karaktär bör bibehållas vid genomförandet av regionplanering, kommunreform, sjukvårdsförvaltning och grundskolreform.

Vid omdaningen av språklagen bör fullständig administrativ tvåspråkighet garanteras i tvåspråkiga kommuner oberoende av minoritetens storlek. I praktiken fungerande svenskspråkig service bör ges den enskilda på alla områden, t.ex. på sjukhus och i statliga och kommunala inrättningar.

Rundradions tvåspråkighet bör vid förverkligandet av den nya radiolagen garanteras såväl juridiskt som i praktiken och i fråga om radiobolagets namn. Det svenska programrådet bör bibehållas och bör sammansättas enligt den svenska befolkningens politiska struktur. Målsättningen för den systematiska utbyggnaden av den svenskspråkiga programservicen bör snabbt slås fast. Den svenska avdelningen i rundradion bör ges tillräckliga resurser för sin verksamhet.

Aktiv neutralitet

Svenska folkpartiet stöder Finlands aktiva neutralitetspolitik och vårt lands strävan att lindra spänningen i världen. Initiativet till en europeisk säkerhetskonferens och den av strikt opartiskhet präglade hållningen till den tyska frågan utgör delar av denna politik.

SFP hälsar med tillfredsställelse inrättandet av ett nordiskt ministerråd. Det är nödvändigt att bibehålla de vinningar som gjorts i det nordiska samarbetet också i dagens situation av ökad europeisk ekonomisk integration. Partiet betonar betydelsen av nära och förtroendefulla relationer till Sovjetunionen.

SFP anser att Finland under strikt iakttagande av sin neutralitetspolitik bör sträva till att trygga sina handelspolitiska intressen i Västeuropa genom ett handelsarrangemang med EEC. Samtidigt vill partiet verka för en ökad handel med Sovjetunionen och de andra socialistiska länderna.

Den parlamentariska försvarskommitténs rekommendationer bör följas och det parlamentariska inflytandet inom försvarspolitiken ökas. SFP betonar samtidigt betydelsen av ett stärkt rättsskydd inom försvarsmakten.

Kraftigt utbyggt utvecklingssamarbete

I Finlands strävan till aktivt utjämnande av klyftan mellan i- och u-länder anser partiet det väsentligt att samordna de nordiska ländernas insatser för att öka hjälpeffekten. Finland bör uppnå det av FN uppställda delmålet om 0,7 procent av bruttonationalprodukten i u-hjälp i medlet av 1970-talet för att 1 procent skall kunna nås inom detta årtionde.