Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/595

Ruotsalainen kansanpuolue

SFP:s program i riksdagsvalet


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: SFP:s program i riksdagsvalet
  • Vuosi: 1979
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

Program i riksdagsvalet 1979

SVENSKA FOLKPARTIET

VALPROGRAMMETS INNEHÅLL:
Tro på Finland
Det måste löna sig
Lägg om skattesystemet
Företagsamhet som ger sysselsättning
Finland i världsekonomin
En inkomstpolitik som garanterar köpkraften
Jämlikhet mellan man och kvinna
Stöd för facket - stöd från facket
Förnyelse av arbetslivet
Från emigration till återflyttning
Landsbygdens näringar skall vara lönsamma
För en levande skärgård
För ett mänskligare samhälle
Vi måste ha råd med barn
Ungdomen skall kunna tro på framtiden
Boendekostnaderna måste bli rimliga
Trygg och meningsfull pensionärstid
Omsorg om hälsan
Utbildning på svenska
Finlandssvensk kultur genom egen aktivitet
Aktiv kristen humanism
Säkerhetspolitik som ger trygghet
Demokrati och frihet
Sammanhållning som ger styrka

Tro på Finland

Finlands framtid är i våra egna händer. Sjuttiotalet har inneburit framsteg som inte får underskattas. Vi har byggt ut socialvården, hälsovården och undervisningen. Vårt samhälle har utvecklats. Men vi har också lärt oss att människan behöver omtanke och värme. Vi måste känna gemensamt ansvar.

De ekonomiska utsikterna är inte gynnsamma. Våra stora problem är i dag arbetslösheten, vår svaga konkurrenskraft på de internationella marknaderna och en beskattning som gjort det svårt för den enskilde att med egna krafter bygga sitt välstånd.

Vi måste kunna bemästra arbetslösheten och få ekonomin på fötter för att kunna möta åttiotalet. I fortsättningen måste vi bygga reformerna på säker ekonomisk grund. Alla skall få sin del av välståndet. Vi vill göra åttiotalet till livskvalitetens årtionde, inte socialismens.

Det måste löna sig

Grunden för vårt ekonomiska system är det enskilda initiativet. Det måste löna sig att arbeta och att vara företagare. En trygg sysselsättning förutsätter ett välfungerande näringsliv. Statsbolagen skall arbeta enligt samma principer som de privata.

Lägg om skattesystemet

Inkomstskatterna är för höga. Skatteprogressionen drabbar i dag personer med måttlig inkomst orimligt hårt. Vårt välfärdssamhälle förutsätter givetvis att staten har inkomster. Men under de senaste åren har en allt större del av statens inkomster uttagits som inkomstskatter. Obalans i beskattningen har uppstått. Inkomstskatterna måste sänkas och tyngdpunkten överflyttas till konsumtionsskatterna. Förmögenhetsbeskattning av konfiskatorisk natur kan inte godtas. Den totala skattebördan får inte stiga. Årliga inflationsjusteringar av skatteskalan och -avdragen är nödvändiga och bör gälla alla.

Också sparandet, som är ett livsvillkor för vår nationalekonomi, befrämjas av en sänkt inkomstskatt. Då avgör skattebetalaren själv om han vill konsumera och betala skatt eller vill spara.

Samhällets pålagor på bilisterna har definitivt nått sitt tak. Bilen är för många en nödvändighet, särskilt i glesbygderna.

Rättsskyddet vid beskattningen är bristfälligt. Skattesystemet som helhet bör förenklas och handläggningen av skattebesvär bli snabbare. Då man utvecklar skattesystemet bör detta ske så att hushållning med naturresurser främjas.

Företagsamhet som ger sysselsättning

Vår ekonomiska politik avgör hurudan sysselsättning vi har. Kortsiktiga nödlösningar ger ingen hållfast grund för en företagsamhet som skall trygga sysselsättning och välstånd. Nu måste företagsamhetens villkor slås fast på lång sikt.

Omsättningsskattesystemet ställer våra företag i ett sämre läge än deras internationella konkurrenter. Vi beskattar investeringar. Detta missförhållande måste rättas till genom övergång till mervärdesskatt. De socialt ogynnsamma följderna av en höjning av omsättningsskatten måste dock kompenseras genom ökat stöd framför allt till barnfamiljer och småinkomsttagare.

Företag, som satsar på mänsklig arbetskraft istället för långtgående automation, drabbas oskäligt av skatter som läggs på lönesumman, dvs socialskyddsavgifter. För att främja sysselsättningen bör de socialavgifter, som uttas på basen av företagens lönesumma, sänkas och istället bör man pröva att utta dem på basen av omsättningen.

De små och medelstora företagen har en stor sysselsättande effekt. Vår höga förmögenhetsskatt hotar just dessa företag. Att på detta sätt beskatta produktionsmedel försvårar i sista hand sysselsättningen. Det är orätt att beskatta produktionsmedel som förmögenhet.

Prövningsbeskattningen bör i dess nuvarande form slopas. All beskattning bör bygga på objektiva grunder.

I vår nationalekonomi skall vi målmedvetet satsa på branscher där vi har möjligheter att vinna nya andelar på de internationella marknaderna. Inhemsk produktion som ersätter import bör stimuleras. Resurser måste uppbringas för produktutveckling och innovation.

Många enskilda initiativ förverkligas aldrig på grund av den byråkrati som omger företagsamhet i liten skala. Byråkratin måste skäras ned och företagarna erbjudas nödig hjälp och vägledning.

Finland i världsekonomin

Finland är ett litet land med begränsade resurser. Vårt välstånd är beroende av en välfungerande utrikeshandel. Den internationella ekonomin är i omvandling. En ny internationell ekonomisk ordning förutsätter solidaritet och öppenhet av de högt utvecklade länderna. Samtidigt som vi anpassar vårt näringsliv till nya förhållanden måste vi söka fylla de mål för utvecklingssamarbetet som vi i FN varit med om att uppställa.

SFP understryker betydelsen av det nationella oberoende som utvecklingsländerna eftersträvar. Utvecklingssamarbetet bör stöda dessa strävanden. Finland har på det internationella planet förbundit sig till konkreta mål för sin biståndspolitik. Det är vår plikt att årligen höja anslagen för utvecklingssamarbetet så att de uppställda målen kan nås inom en rimlig tid. Finlands handel med de fattiga länderna måste ske i överensstämmelse med vår biståndspolitik.

Vår utrikeshandel skall utvecklas såväl i syd som i öst och väst. Ett stabilt penningvärde, en systematisk satsning på forskning och marknadsföring samt ordnade arbetsmarknadsförhållanden förbättrar våra möjligheter i den internationella handeln.

En inkomstpolitik som garanterar köpkraften

I en tid av knappa resurser krävs en ny solidaritet i inkomstpolitiken. De arbetslösa har det sämst ställt. Samtidigt som inkomst- och skattepolitiken skall garantera köpkraften för löntagarna måste allt göras för att lösgöra resurser som ger nya arbetsplatser. De gropjusteringar som görs måste komma de mest eftersatta grupperna till godo. Vissa grupper offentligt anställda och många i vård-, service- och kontorsyrken är exempel på sådana. I lönesättningen skall man värdera utbildning och erfarenhet, arbetsförhållanden och ansvar. De som betjänar allmänheten och behärskar de båda inhemska språken bör erhålla språktillägg.

Jämlikhet mellan man och kvinna

Kvinnornas lönenivå är 30 procent lägre än männens. Kvinnor och män bör ha samma rätt till utbildning, arbete och avancemang. På många områden är kvinnor och män formellt jämställda. Jämställdheten har dock i praktiken ofta varit svår att förverkliga. Detta gäller till exempel kvinnans möjligheter att ta del i organisationslivet. Inom förvaltningen - i kommittéer, nämnder och ledande organ - är kvinnor nästan alltid underrepresenterade.

SFP föreslår i detta program bland annat familjepolitiska åtgärder som främjar jämställdheten i praktiken.

Stöd för facket - stöd från facket

SFP stöder löntagarnas fackliga organisering. Svenskarna måste vara aktiva i fackföreningsrörelsen. Fackföreningarna får inte utnyttjas för att driva enskilda partiers ideologiska mål. Föreningslagen måste ändras så att demokrati och proportionella val förverkligas också i fackföreningsrörelsen. Vi har rätt att kräva ökat stöd från facket för den språkliga minoritetens rättigheter på arbetsplatserna.

Förnyelse av arbetslivet

SFP stöder en utveckling av arbetsplatsdemokratin inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Den skall bygga på proportionella val och verkligt fungerande kontakt med alla arbetstagare. Var och en skall kunna se sitt eget folk i de styrande organen. Samråd och samförstånd ger det bästa möjliga resultatet. Initiativet får inte kvävas. Vi måste få känna arbetsglädje.

SFP avvisar löntagarfonder enligt Meidners socialistiska modell. Vi vill däremot stärka den enskilde arbetstagarens inflytande och bestämmanderätt på arbetsplatsen. Den ekonomiska demokratin kan främjas genom en breddning av ägandet.

I förnyelsen av arbetslivet tar vi sikte på större individuell valfrihet vad beträffar arbetstidens längd. Detta bör gälla arbetsdagen, -veckan och -året och kompletteras med möjligheter till individuell pensionsålder.

Arbetarskyddet och hälsovården på arbetsplatserna skall vidareutvecklas. Robotarna skall överta monotont och farligt arbete, inte arbetsplatserna.

Från emigration till återflyttning

Många landsmän har tvingats söka sin utkomst utomlands, främst i Sverige. Där har de funnit arbete och möjlighet att skapa sig en bättre levnadsstandard - ett resultat av den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Många är dock redo att återvända till gemenskapen i sin hembygd. En aktiv regionpolitik, satsning på småföretagsamheten i Österbotten, Åboland och Nyland samt konkret hjälp med bostad, skolgång och andra praktiska problem skall ge allt flera möjlighet att återvända. SFP understryker betydelsen av stöd till kommuner med hög emigrationsbenägenhet. Stödet bör anpassas till kommunernas behov. Vårt mål är att erbjuda alla arbete och trivsel i hembygden.

Vi som är hemma skall slå vakt om banden till finländarna i utlandet.

Landsbygdens näringar skall vara lönsamma

Lantbruket är en viktig del av vårt näringsliv. Det utgör basen för livsmedelsförsörjningen och förser vår viktigaste industrigren - skogsindustrin - med råvara. Lantbruket är också grunden för människornas utkomst på landsbygden och står för en betydande del av sysselsättningen. Produktionen bör baseras på familjejordbruk. Lantbrukets roll som vårdare av naturen och landskapet är oersättlig.

Familjejordbruket måste bära sig. En balanserad prispolitik skall garantera lantbrukets utövare samma välfärd som andra grupper i samhället. Ett permanent heltäckande system för skördeskadeersättningar bör skapas.

Den unga generationen måste ges reell möjlighet att föra lantbruket vidare. Under sjuttiotalet beräknas antalet 20-24 åringar sysselsatta i lantbruket minska från 14000 till 3000. Utvecklingen måste vändas. Genom en ökad långivning via gårdsbrukets utvecklingsfond skall finansieringen tryggas särskilt för unga jordbrukare, för att de skall kunna skaffa till-läggsjord och investera.

Jordbruksjorden, ekonomibyggnaderna och jordbruksmaskinerna är jordbrukarens arbetsredskap och får inte beskattas som förmögenhet. Särbeskattningen bör förverkligas helt också för jord- och skogsbrukets del.

Skogsbrukets lönsamhet måste garanteras genom prisavtal för virke och uppmuntran till ökad egen arbetsinsats från skogsägarnas sida.

Skogsbeskattningen skall basera sig på arealbeskattningsprincipen. Grunderna för arealbeskattningen måste justeras regelbundet så att de motsvarar de verkliga förhållandena. Dessutom bör alla utgifter beaktas som vid annan näringsbeskattning.

Samhällsplaneringen måste syfta till en levande landsbygd. Vid planering som rör produktiv åkermark och skog måste lantbrukets intressen ställas främst. Byggnadsrätt bör tryggas markägarna också på oplanerat område.

Lantbrukarbefolkningen är eftersatt då det gäller sociala förmåner. Semestern bör förlängas och vikariesystemet effektiveras. Lanthusmödrarnas arbetspension skall beräknas enligt arbetsinsatsen. Specialodlingar gör lantbrukarens inkomstbildning mera mångsidig. Samhället skall gynna familjeföretagens satsningar på pälsdjurs-, trädgårds- och biodling, småindustri, åkerirörelse, turistservice osv. Specialnäringarna behöver ökat stöd, framför allt för forsknings- och försöksverksamhet.

För en levande skärgård

Skärgården är en unik miljö som dock avfolkas. Under 25 år har skärgårdens fasta bosättning minskat från 60000 till 25 000 personer. Utvecklingen måste vändas. Vi måste äntligen få en skärgårdslag som skapar förutsättningar för utkomst och samhällsservice i skärgården. Skärgårdens kommunikationer kräver fortsatta åtgärder.

En fiskelag bör stiftas, förädlingssektorn utvecklas, fiskehamnsnätet utbyggas, vården av fiskevattnen förbättras och investeringar i fartyg och redskap underlättas. Transporten av fisk borde ytterligare organiseras och få stöd.

Skärgården är en nationaltillgång som erbjuder oss ett rikt friluftsliv. Rekreation måste dock anpassas till den känsliga miljön och får inte inkräkta på kust- och skärgårdsbefolkningens traditionella näringsutövning.

För ett mänskligare samhälle

Långt innan andra talade om livskvalitet tog SFP devisen För ett mänskligare samhälle. Livskvalitet är att ställa den ekologiska balansen framom kortsiktiga ekonomiska vinningar. Att prioritera friskvård framom sjukvård. Att ställa människorna framom maskinerna.

Livskvalitet är en ren livsmiljö, trivsel och gemenskap där alla människor behövs. Livskvalitet är att bo i familjevänliga samhällen, i naturens närhet. Detta kan förverkligas i mångsidiga närsamhällen, där trivseln ställs före tillväxten. Vi vill skapa boendemiljöer där barnen och blommorna går före bilen och betongen. Vi måste känna ansvar för kommande generationers hälsa och välbefinnande. Vi håller på att få ett samhälle vars problem vi inte behärskar. Kärnkraften, som tagits i bruk som en kompletterande energikälla, producerar radioaktivt avfall som är livshotande i generationer. Landskap och kulturmiljöer får inte brytas ned av jättekraftverk som påtvingas befolkningen. Vi bör inte basera vår energiförsörjning på mera kärnkraft. Behovet av mera kärnkraft kan för en lång tid avskrivas genom en målmedveten satsning på inhemska energikällor och genom hushållning med energi. Ökad självförsörjning på energins område skapar ett stort antal nya arbetsplatser. Forskningen kring nya energikällor bör prioriteras högt.

SFP har varit en föregångare på miljöpolitikens område. Det gäller att slå vakt om naturens kretslopp och stoppa förgiftningen av näringskedjorna. Avfallsprodukterna skall så långt som möjligt återanvändas och föroreningarna fås under kontroll. Miljövårdens administration bör förenhetligas inom ramen för ett miljöministerium.

Vi skall dra försorg om traditionella bostads- och livsmiljöer. Var och en skall kunna känna trygghet i närmiljön. Samhällsutvecklingen har gått på sned om man måste frukta våld när man rör sig utomhus.

Vi måste ha råd med barn

Samhället måste uppmuntra unga familjer att skaffa barn. Målet är ett kraftigt höjt barnbidrag som täcker kostnaderna för barndagvård, mat och kläder. Otillräckliga barnbidrag kan delvis uppvägas av ökade möjligheter att i beskattningen beakta kostnader för barn, bland annat i form av avdragsrätt.

Barndagvården bör byggas ut så att alla som behöver får plats. Dagvård måste finnas tillgänglig på barnets modersmål. Målet är fullständig valfrihet mellan vård i eller utanför hemmet.

Socialförsäkringen bör beakta barnfamiljernas behov så att bägge föräldrarna kan ägna sig åt barnen. Förlängning av föräldraledigheten och flexibilitet i arbetslivet är steg i rätt riktning.

Ungdomen skall kunna tro på framtiden

Många ungdomar tvivlar på framtiden. Utbildning, arbete och bostad är ofta olösta problem. Ungdomen möter ett samhälle som inte fyller alla krav på välstånd och trygghet. Men det är ett fritt demokratiskt, utvecklingsdugligt samhälle. Den svenska och tvåspråkiga ungdomen har i Svenska folkpartiet ett politiskt verktyg, som ger påverkningsmöjligheter.

Ungdomen måste få jobb. Arbetslösheten har drabbat ungdomen hårdast. Var femte ungdom under 25 är arbetslös. SFP har i detta program föreslagit åtgärder för att råda bot på den svåra arbetslösheten. Utöver dessa åtgärder måste stat och kommun effektivt följa upp sina beslut i syfte att ge ungdomen arbete. Samhällets pålagor på företagen bör minskas i de fall dessa skapar nya arbetsplatser för ungdom.

SFP arbetar för att garantera språklig jämlikhet vid anställning och i arbetet.

Anskaffningen av den första bostaden är svår. Ungdomen får inte vara i ett sämre läge än andra på bostadsmarknaden. SFP för i detta program fram klara handlingsmodeller för att göra boendekostnaderna rimliga. Unga människor skall kunna lösa sin bostadsfråga på lång sikt redan innan de skaffar barn. Arava-reglerna måste i detta avseende överses.

Studiefinansieringen är för många ett olöst problem. Förmånliga studielån, studiebostad till rimlig kostnad, subventionerade måltider och utbyggd biblioteks- och annan service bör garanteras.

Värnplikten måste kunna fullgöras utan oskäliga ekonomiska och andra uppoffringar.

Boendekostnaderna måste bli rimliga

Bostadspolitiken bör syfta till att boendekostnaderna inte överstiger 20 procent av nettoinkomsterna. Detta motsvarar FNs rekommendation.

De flesta önskar en bostad, som de själva äger. För många är denna önskedröm omöjlig att förverkliga. En liten egen penninginsats, möjlighet till lån på 25 år och små amorteringar i början skall göra det möjligt för allt flera att skaffa en egen bostad.

Bestämmelserna för bostadslån måste göras smidigare. Många med medelstora inkomster förvägras rätt till så kallade Arava-bostäder, trots att de inte har ekonomisk möjlighet att skaffa sig en bostad på den fria marknaden. Garantier måste skapas för att hyrorna i så kallade Arava-hus inte blir oskäliga.

Utbudet av hyresbostäder med rimlig hyra måste ökas. Det skall också vara möjligt att välja en hyresform där man genom sina hyresbetalningar på lång sikt blir ägare till bostaden. De åtgärder som hittills vidtagits i detta syfte är otillräckliga.

I bostadspolitiken måste kraftiga ansträngningar göras för att öka saneringen av bostäder och göra det möjligt att effektivt utnyttja alla utrymmen i existerande fastigheter.

Trygg och meningsfull pensionärstid

Ekonomisk trygghet för alla pensionärer måste vara utgångspunkten för vårt pensionssystem. Folkpensionen skall garantera en minimiutkomst fri från bindningar till arbetsinkomst. Arbets- och tjänstepensionen skall trygga en i stort sett oförändrad levnadsstandard också efter pensioneringen.

Man skall ha rätt att välja mellan full pension vid 65 år eller avgång med lägre pension gärna kombinerad med deltidsarbete under de avslutande arbetsåren. Den som vill och kan bo hemma bör efter behov erbjudas hemhjälpsservice.

Solidaritet mellan generationerna bryter isolering och hemlöshet i samhället. Varje pensionär behövs i samhällsgemenskapen. Samhällets stöd till pensionärsorganisationerna bör utvecklas.

Frontmännen och krigsinvaliderna skall ges möjlighet till frivillig förtidspensionering. Fronttjänstgöring måste mera än hittills beaktas i pensionen. Kvinnor i fronttjänst bör behandlas jämbördigt med männen. Frontmännens och krigsinvalidernas organisationer bör erhålla samhällets stöd.

Omsorg om hälsan

Vården av hälsan syftar till att minska behovet av sjukvård. Det är angeläget att uppmärksamma närings- och livsmedelsfrågor i folkhälsoarbetet. Effektiva åtgärder - framförallt upplysning - bör sättas in mot bruket av njutningsmedel som utgör en fara för hälsan. Särskilt gäller detta alkohol och tobak. Hälsoriskerna i bostads-, arbets- och trafikmiljön bör minskas.

Öppen vård är så långt som möjligt att föredra framom anstaltvård. Utvecklingen av hälsovårdscentralerna, som är ansvariga för grundvården, bör fortsätta. Samarbetet mellan hälso- och sjukvården måste även ta sikte på att bespara patienterna onödiga resor och återkommande byten av läkare. I mån av möjlighet skall patienten själv få välja läkare.

Det är ett oförsvarligt slöseri att färdigställda vårdavdelningar står tomma på grund av otillräckliga anslag för tjänster. Samtidigt är patientköerna långa. Misstagen i planeringen måste omedelbart rättas till. Vård på modersmålet är en rättighet som måste förverkligas i praktiken.

Utbildning på svenska

På utbildningens område är det särskilt viktigt att finna lösningar anpassade till finlandssvenskarnas behov. Det skall i framtiden vara möjligt att upprätthålla de små skolenheterna på såväl grundskolenivå som mellanstadium.

Den svenska yrkesutbildningen bör göras mångsidigare, varvid det är viktigt att förverkliga regional jämlikhet. Folkhögskolans ställning som en fri bildningsinstitution är en tillgång att slå vakt om.

Högskolornas autonomi bör säkerställas och utövas av forskare, lärare och studerande. SFP arbetar för en så heltäckande svensk högskoleutbildning som möjligt förlagd till Helsingforsregionen, Vasa och Åbo. En rimlig balans mellan de svenska högskoleorterna nås genom en förstärkning av den akademiska utbildningen i Vasa. Den svenska vuxenutbildningen, speciellt den yrkesinriktade, bör utvecklas.

SFP motsätter sig en utlokalisering av svensk utbildning till enspråkigt finska orter.

Finlandssvensk kultur genom egen aktivitet

Identiteten - samhörigheten - hos en minoritet skapas av dess egen aktivitet på kulturlivets alla olika områden. Vår finlandssvenska kultur är rik och mångsidig. För att trygga vår ställning i framtiden gäller det att garantera resurser för vår kulturella mångfald - bildningsarbete och hembygdsvård, litteratur och teater, sång och musik, idrott och ungdomsarbete, det religiösa livet, massmedierna.

En minoritets kultur utövas under hårdare ekonomiska villkor än majoritetens. Svenskarna utgör sex procent av landets befolkning. Men finlandssvensken är ingen sexprocentig människa. Vi har rätt till ett fullvärdigt liv också på kulturens område. Då de egna materiella resurserna inte förslår är det samhällets sak att trygga kulturell jämlikhet.

Kulturanslagen har politiserats. Endast genom en enig uppslutning kring ett eget parti, SFP, kan vi få vår röst hörd då de knappa anslagen fördelas. Vårt rika föreningsliv, våra medborgar- och arbetarinstitut, våra många sommarteatrar, våra folkhögskolor, våra muséer - allt bör flätas samman så att de begränsade resurserna kan ge en säker grund för kulturell självaktivitet.

En mångsidig och vederhäftig information på modersmålet är en förutsättning för att en medborgare skall kunna göra en fullödig samhällsinsats. De svenska tidningarna fyller här en omistlig funktion. Däremot är bristerna i vår radio och framförallt TV-service stora. Programmen måste bli mångsidigare och tillfredsställa den svenska befolkningens behov. SFP stöder en nordisk TV via den planerade satelliten. Nordsat är ett val för fortsatt nordisk inriktning. Den ger oss nordiska program, den ger oss finska program textade till svenska och den skapar tekniska förutsättningar för en egen tredje finlandssvensk TV-kanal. Också då Nordsat förverkligas bör de inhemska programmen på svenska utökas. Nordsat ger finländarna i det övriga Norden önskat TV utbud.

Aktiv kristen humanism

Vår samhällsordning och vår kultur bygger i hög grad på kristna värderingar. Var och en skall garanteras rätt till fri religionsutövning. SFP stöder folkkyrkornas och de fria religiösa samfundens positiva arbete för att tillfredsställa människornas andliga behov, minska nöden i världen och för humana livsideal.

Svensk sammanhållning är nödvändig för att vi skall kunna trygga fullvärdiga möjligheter till religionsutövning på eget språk. Vakthållningen kring kristna livsvärden bör förenas med arbetet för vårt modersmål. SFP tog i tiden initiativet till vårt svenska stift. SFP vill också i fortsättningen vara med och bära upp Borgå stift och andra kyrkliga institutioner på svensk grund. Lagstiftningen bör ändras så att svenska församlingar i tvåspråkiga församlingssamfälligheter bör ha partiell ekonomisk gemenskap.

Arbetet för de frikyrkligas rättigheter måste fortsätta. Religionsfrihetslagen bör ändras så att religiösa sammanslutningar, som är registrerade enligt föreningslagen, räknas som religiösa samfund.

Säkerhetspolitik som ger trygghet

Finlands självständighet är vår dyrbaraste arvedel. SFP stöder Finlands aktiva neutralitetspolitik, som skänker oss nationell trygghet. SFP stöder våra utrikespolitiska strävanden att främja avspänning och fred i världen. Ett betydelsefullt erkännande erhöll Finland i och med värdskapet för Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa.

Växelverkan och samarbete med våra grannländer berikar vår kultur och ger oss ekonomiska utvecklingsmöjligheter. En hörnsten i Finlands utrikespolitik är fördraget om vänskap, samarbete och bistånd med Sovjetunionen. SFP betoner vikten av nära och förtroendefulla relationer till Sovjet.

Den nordiska gemenskapen vilar på historisk grund. SFP arbetar för en fortsatt utveckling av Nordiska rådet och övriga samnordiska institutioner. Finland får inte uppträda som en bromsande faktor i det nordiska samarbetet.

SFP stöder Finlands internationella aktivitet som syftar till avspänning, nedrustning och en bestående fred. SFP understryker alla människors lika värde och stöder de internationellt antagna sanktioner, som syftar till att avskaffa förföljelse på grund av hudfärg, religiös eller politisk övertygelse.

SFP stöder en aktiv finländsk insats i FN och betonar vikten av att vårt handlingssätt här hemma inte får hota vår trovärdighet ute i världen. Utlänningspolitiken i rättsstaten Finland bör följa våra internationella utfästelser.

Försvaret har en viktig uppgift som instrument för vår säkerhetspolitik. Försvaret bör utvecklas på basen av de parlamentariska försvarskommittéernas arbete. Nylands Brigads fortbestånd som det svenska truppförbandet bör tryggas.

Demokrati och frihet

Finland är en nordisk demokrati, som baserar sig på respekt för den enskilda människan. Vi bör fatta besluten decentraliserat så att den enskildes initiativkraft kan fångas upp hela samhället till gagn.

Riksdagens ställning som det högsta folkvalda organet bör stärkas i föhållande till andra maktpoler i samhället. Grundprinciperna i vår statsförfattning måste bestå. SFP avvisar förslaget om att ekonomiska fullmaktslagar skall kunna godkännas med enkel majoritet i riksdagen. Det är orätt att en knapp majoritet i dylika fall skall kunna nonchalera en nästan lika stark minoritet. Det är likaså orätt att en liten minoritet kan förhindra brådskande ekonomisk lagstiftning. Minoritetsskydd hör till den finländska demokratins väsen. I den förestående demokratiseringen av mellanstegsförvaltningen måste de språkliga minoriteternas rättigheter till fullo beaktas. SFP motsätter sig en splittring av den svenska befolkningen vid nyorganisering av förvaltningsområden.

Den kommunala sjävstyrelsen och beslutanderätten är trängd av statsmakten och behöver ett starkt försvar i lagstiftningsarbetet. Byråkratin på olika plan i samhället har vuxit oproportionerligt. Vi får ett krångelsamhälle. En helhetsöversyn av förvaltningen måste leda till inbesparande rationaliseringar och förbättringar i den enskildes rättsskydd.

SFP ställer upp till försvar för människans frihet. Vi vänder oss mot den förbuds- och censurmentalitet som gripit omkring sig. Ett fritt informationsutbyte är ägnat att föra folken närmare varandra. Människorna har olika intressen som bör respekteras. Vi vill inte ha ett samhälle där alla stöps i samma form.

Sammanhållning som ger styrka

Detta program vill visa att ett tvåspråkigt Finland kan bestå endast om samhällsreformerna utformas så att den språkliga minoritetens särintressen tillgodoses.

Svenska folkpartiet är den finlandssvenska och tvåspråkiga befolkningens politiska redskap. SFPs huvuduppgift är att driva vår gemensamma sak där besluten fattas. Det finns inget annat parti för vilket denna uppgift är lika viktig, lika självklar.

Bakom SFP står många olika samhällsgrupper. Detta är en fördel. Den politiska linjen har en djup demokratisk förankring. I sin strävan att på ett rättmätigt sätt sammanväga olika samhällsgruppers intressen och finna därav betingade samförståndslösningar har SFP vunnit anhängare också bland ett växande antal finskspråkiga medborgare.

SFP har en dubbel uppgit. SFP för fram ett eget rikspolitiskt program. Och SFP slår speciellt vakt om de svenska särintressen, som är grunden för ett tvåspråkigt Finland.

En bred uppslutning kring Svenska folkpartiet ger tyngd åt den svenska rösten i rikspolitiken. Att välja SFP är att välja saklighet och ansvar - också i politiken.