Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SKDL/629

Suomen kansan demokraattinen liitto

Demokratiska förbundet för Finlands folk: Principprogram


  • Puolue: Suomen kansan demokraattinen liitto
  • Otsikko: Demokratiska förbundet för Finlands folk: Principprogram
  • Vuosi: 1967
  • Ohjelmatyyppi: yleisohjelma

demokratiska förbundet för finlands folk

PRINCIPPROGRAM

Programmet antaget av DFFF:s 8. kongress i Kulturhuset i Helsingfors 13.-15.5.1967

DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET IDAG

strukturell omdaning och andlig brytningstid

Under de två årtiondena efter andra världskriget har det finländska samhället genomlevt en stark strukturell omdaning och en andlig brytningstid.

Den nuvarande utvecklingen präglas av industrialisering och urbanisering med påföljande förändringar i befolkningsstrukturen. Jordbrukare flyttar in till städer och tätorter och blir löntagare. Antalet löntagare ökar, speciellt i serviceyrkena. Det egentliga industriproletariatets tillväxt saktar av och dess relativa andel av hela befolkningen är på nedgång. Ett samhälle i teknisk utveckling är i växande behov av skolad arbetskraft och därmed stiger befolkningens bildningsnivå. Vi är på väg mot ett utbildningssamhälle.

Andens och medvetandets brytningstid innebär att det tidigare stela och stagnerade samhället blir rörligt och differentierat. Detta förutsätter större tolerans och andlig frihet.

Samtidigt har en utveckling ägt rum i samhällsförhållandena i vårt land. Vår internationella ställning har stärkts. Vår officiella neutralitetspolitiska linje, som bygger på vänskapliga östrelationer, har rönt internationellt erkännande. Den politiska demokratin har vidgats och stadgats. Den ekonomiska och sociala tryggheten har ökat. Även möjligheterna att få utbildning och undervisning har förbättrats.

Jämsides med den gynnsamma utvecklingen har våra nationalrikedomar och den makt, som bygger på dem, allt mer koncentrerats hos ett förmöget fåtal. Detta försvårar en demokratisering av samhället, förverkligande av en ekonomisk tillväxtpolitik på lång sikt, en rättvis fördelning av nationalinkomsten och en kulturell helhetsutveckling. Det upprätthåller och stärker de faktorer, som hos den enskilda människan framkallar en känsla av främlingskap inför samhället och dess apparat och maktlöshet att påverka det. Individen alieneras från sitt samhälle.

dfff och det finländska samhället

DFFF har på många sätt deltagit i utvecklingen av vårt samhälle. Det har i avgörande mån medverkat till att skapa och utveckla den nuvarande utrikespolitiska linjen. På inrikespolitikens område har det drivit på den demokratiska utvecklingen. Även dess verksamhet för att förbättra den eftersatta befolkningsdelens ekonomiska och sociala villkor har varit resultatrik.

För att ytterligare effektivera sin verksamhet och kunna beakta den starka samhällsutvecklingen och de nya problem den ställt har DFFF gjort upp detta principprogram, som gestaltar de huvudlinjer enligt vilka DFFF vill utveckla det finländska samhället.

HÄRIFRÅN FRAMÅT

utgångspunkt som den nuvarande finländska demokratin

demokratins vinningar

DFFF sätter värde på den finländska demokratins vinningar, statlig självständighet, enkammarriksdag, allmän och lika rösträtt, proportionellt valsätt, förenings-, församlings- och yttrandefrihet samt strejk och demonstrationsrätt. Väsentligen är de resultat just av arbetarrörelsens verksamhet. Och det är endast under vidsträckt frihet och demokrati som stora samhällsreformer är möjliga i vårt land.

och hur de kan utvecklas

Förutsättningen för att trygga de uppnådda resultaten och utvecklingen framöver är att utveckla den politiska demokratin. Medborgarnas möjligheter att direkt delta i statens verksamhet bör ytterligare ökas.

samhällsmedvetande

Samhället bör främja en ökande social medvetenhet och aktivitet, så att den politiska demokratin inte förblir rent formell. I skolorna och i de samhällsstyrda informationsmedia ökas den aktiverande samhällsupplysningen. Som motvikt till den politiskt ensidiga kommersiella pressen understödes de politiska partiernas informationsverksamhet.

riksdagen

Då samhället teknologiseras och differentieras föreligger fara för att riksdagens inflytande minskar, ty riksdagsmännens förutsättningar för att träffa meningsfulla val och avgöranden försvåras. Därför skapas ett system, som förbättrar riksdagsmännens möjligheter att utnyttja expertis och vetenskaplig forskning.

Riksdagens möjligheter att övervaka näringslivet och kapitalsströmningen utbygges. Likaså ökas riksdagens ansvar för handhavandet av vår utrikespolitik och dess inflytande på denna Maktfördelningen mellan president och riksdag justeras. Rösträtten och valbarheten vidgas genom att sänka åldersgränsen till aderton år.

förvaltningsapparaten

Statens ämbetsapparat har i sin organisation, i tjänstemannakårens struktur och attityder bevarat kvarlevor från gårdagen och sålunda blivit en utvecklingshämmande faktor. Detta är en följd av att förvaltningens kontinuitet och stabilitet blivit ett självändamål. Det hindrar också det praktiska förverkligandet av de politiska kursändringar, som statsförfattningen tillåter.

Som föreningslänk mellan statsråd och ämbetsapparat skapas ett system av förtroendeorgan och -tjänstemän, som smidigt anpassat till växlingarna i de politiska styrkeförhållandena praktiskt kanaliserar regeringens kurs i förvaltningen och samtidigt tryggar dennas kontinuitet och stabilitet.

I ämbetsapparaten skapas genom skolning och en demokratisk utnämningspolitik en demokratisk och utvecklingsvänlig inställning.

För att vidga demokratin ökas i statsförvaltningen kretsen av de ämbeten, som besättes genom val. De uppgifter, som nu skötes centralt, decentraliseras i ökande grad och överföres på organ, där förtroendemän, som känner medborgarnas förhållanden, deltar i utövandet av beslutanderätten.

rättsskyddet

Planering och förverkligande av den totalreform av rättsväsendet inledes. I detta sammanhang beaktas bl.a. följande principer. Valet av ledamöter av de högsta domstolarna överföres på riksdagen. Rannsakningsstadiet förnyas och utsträckes även till civilprocessen. Ett system upprättas, som erbjuder svaranden möjlighet att kostnadsfritt anlita kompetent advokat. Domstolsbehandlingen påskyndas och effektiveras. Domstolssystemet i städer och landskommuner förenhetligas.

Även den föråldrade rättslagstiftningen förnyas.

De nuvarande strafformema och de bestraffnings- och gottgörelseprinciper de bygger på är i många stycken föråldrade och strider mot det moderna samhällets ideal. I stället för isolering från samhället bör det betraktas angeläget att återföra dem, som hamnat utanför samhället, inom ramen för dess spelregler.

Skyddspolisens verksamhet ställes under riksdagens omedelbara övervakning.

språkfrågan

Den svenskspråkiga delen av landets folk skall tillförsäkras de nationella rättigheter, som stiftats för den i grund- och språklagarna samt i den åländska självstyrelselagen. Den svenskspråkiga befolkningens ekonomiska, sociala och kulturella behov skall tillfredsställas på enahanda grunder som den finskspråkiga folkdelens. I regional- och samhällsplanering skall jämväl språkförhållandena i olika områden beaktas.

ekonomisk demokrati

grundvalarna för samhällspolitiken

Den politiska maktutövningen är inte det enda området, där makt gentemot människan innehas och utövas. Ej heller är den politiska maktutövningen oberoende av andra sidor av maktutövningen.

Det ekonomiska livet utgör grundvalen för samhällspolitiken. Hös oss sträcker sig demokratin emellertid inte till näringslivets område. Där råder alltjämt oligarki. Folket kan inte välja dem, som fattar de viktiga ekonomiska besluten. Ej heller är de beslutfattande ansvariga inför dem, som besluten gäller.

Koncentrationen av den ekonomiska makten i händerna på ett fåtal innebär, att det inte är hela samhällets och alla dess medborgares intresse som den ekonomiska verksamheten grundar sig på. Detta inskränker även möjligheterna att fatta politiska beslut demokratiskt.

den ekonomiska demokratin

Förutsättningen för att utveckla vår demokrati är uttryckligen att den ekonomiska demokratin utvecklas.

på produktionsenheternas nivå

Demokratisk praxis bör omfatta även produktionsenheterna och arbetsplatserna. De anställda tillförsäkras i stöd av lag möjligheter att inverka på arbetsplatsens inre angelägenheter, på beslutfattandet rörande de anställdas tjänsteförhållanden och arbetsbetingelser. Likaså skapas ett system, som ger de anställda och samhället reell möjlighet att delta i företagets förvaltning och ledning.

Statlig, kommunalt och kooperativt ledda företag bör visa exempel vid utvecklingen av företagsdemokratin.

på hela folkhushållningens nivå

På vägen till ekonomisk demokrati är företagsdemokratin emellertid endast en dellösning. En demokratisk praxis bör genomföras på hela folkhushållningens nivå.

Vårt land har inträtt i ett skede, där samhällets utveckling förutsätter att strukturreformer sätts i verket. Verksamheten för sociala och ekonomiska reformer bör kombineras med verksamhet för att genomföra ekonomisk demokrati.

Detta förutsätter att den offentliga sektorn utbygges och att dess andel i vårt lands näringsliv ökas. Den får inte avgränsas till ett bihang eller redskap till det privata kapitalet utan utvecklas till ett självständigt alternativ till det nuvarande produktionssättet. Inom den offentliga sektorn förverkligas en demokratisk planering av ekonomin och företagens struktur demokratiseras. Samhällsekonomisk räntabilitet tas som rättesnöre för produktionen.

Konsumenterna beredes möjlighet att medverka i produktionens inriktning och i kvalitets- och priskontroll. Ett system upprättas, som övervakar formerna för konkurrens, reklam och prisbildning.

Den investerings- och kreditpolitik, som bedrives i vårt land, samt storbolagens och kartellernas verksamhet ställes under demokratiskt valda organs kontroll. Produktions- och affärsföretag övertages av samhället i den mån detta visar sig vara socialt rättvist och nationalekonomiskt ändamålsenligt. Då beredes medborgarna själva möjligheter att på det normala demokratiska beslutfattandets nivå inverka även på ekonomiska avgöranden.

Varje socialiseringsåtgärd förutsätter detaljerad förhandsundersökning. Ett centralt föremål för undersökning är förhållandet mellan effektivitet och rättvisa.

industrialisering

Industrialiseringen fortsättes och effektiveras planmässigt. Utvecklingen av samhällets egen företagsamhet bör ställas i förgrunden. Förutom samhällets andel uppmärksammas även det privata kapitalets möjligheter, bl.a. vid utbyggnad av småindustri. I samband med industriprogrammeringen innefattas även marknads-, sysselsättnings- och utbildningssynpunkter i generalplanerna för folkhushållningens utveckling.

lantbruket

Lantbruket bör utvecklas i harmoni med tillväxtbetingelserna för hela nationalhushållningen. Parallellt med dessa åtgärder dirigeras lantbruket att anpassa sig till den utveckling som handelns internationalisering oundvikligen innebär även för lantbruksproduktionen. Åtgärder som ökar produktiviteten och sänker kostnaderna avgör lantbruksnäringens lönsamhet och en standardhöjning som ställer odlarna på jämn fot med befolkningen i andra näringsgrenar. Men förutom effektiva lantbruksreformer förutsätter detta även en förstoring av lägenheterna och samhällstöd i en form som främjar en effektivering av produktionen, framförallt på de efterblivna småbruken. Spekulation i odlarnas jord bör hindras genom lag och deras jordägande bevaras. Skogsvård och skogshushållning samt yrkesutbildningen i branschen bör effektivt främjas och bringas på en vetenskaplig nivå, som motsvarar tidens krav. De nackdelar, som härrör av att jorden innehas av ett flertal småägare, kan här, liksom även då lantbruksreformer genomföres, minskas genom att utveckla kooperation av skilda grader på en bred demokratisk bas.

beskattning

Förverkligandet av ekonomisk demokrati innefattar också verkställande av en omfattande skattereform. Ett rättvisare beskattningssystem skapas, där för tillvaron nödvändig inkomst, arbetslöshetsunderstöd och pensioner befrias från skatt. Beskattningen av lantbruket förnyas, så att den verkställes efter de verkliga inkomsterna. Den ogrundade prövnings- och värderingsbeskattningen av småföretagare och utövare av fria yrken avskaffas. I bolagsbeskattningen elimineras möjligheterna till skatteflykt samt rättigheterna till orimliga skattelättnader.

planering och programmering

Statens ekonomiska politik bör tjäna hela samhällets och inte den ekonomiska oligarkins intressen och behov. Dess mål bör vara att främja en kontinuerlig tillväxt av vår folkhushållning, ett på denna bas harmoniskt utveckla olika produktionsgrenar samt trygga sysselsättningen och höjning av befolkningens levnadsstandard. Detta är möjligt endast genom en samhällsledd planering och programmering av hela folkhushållningen.

Genom planeringen avgöres hur produktionsresurserna fördelas på konsumtions- och investeringsändamål och mellan olika näringsgrenar. Likaså fastställes i huvuddrag produktionsanläggningarnas lokalisering. Planeringsfrågor offentliggöres och ställes under bred diskussion.

ett socialt rättssamhälle

individ och samhälle

Individens frihet betingas i avgörande mån av hans positioner och möjligheter i det sociala fält, där han lever. Den sociala demokratins princip förutsätter, att samhället garanterar envar av sina medlemmar tillräcklig trygghet och trivsel och jämbördiga möjligheter till mångsidigt samhälleligt engagemang och kommunikation.

sysselsättning

Arbetslösheten innebär en radikal försämring av utkomsten. Den utgör även en social och andlig börda, ty den inskränker individens möjligheter till delaktighet och isolerar honom från det normala samhällslivet. Till regeringsformen fogas principen, att staten är skyldig att bereda arbete åt alla, som är i behov därav. Riksdagen skall för detta ändamål anvisa medel i statsbudgeten. En planmässig industrialisering, som bedrives av samhället, ger den effektivaste lösningen på sysselsättningsproblemet. Tyngdpunkten i sysselsättningsarbetena överföres på objekt, som skapar nya arbetsplatser.

utbildning

Den ojämna och odemokratiska fördelning av utbildningen mellan samhällsklasser och orter, som varit rådande under de gångna årtiondena, har lett till att begåvningsresurser lämnats outnyttjade särskilt bland arbetarbefolkningen och på landsbygden.

Att öka och utjämna utbildningsmöjligheterna är viktigt inte endast för samhällets ekonomiska tillväxt utan även för individens välstånd. Inom det moderna i utveckling och differentiering stadda samhället försvårar skolningens bristfällighet på mångahanda sätt individens delaktighet i samhället och begränsar hans förutsättningar att utnyttja de möjligheter och tjänster som samhället erbjuder.

Alla unga bör oavsett förmögenhet och boplats ha jämbördiga möjligheter att studera så långt deras personliga förmåga förslår.

Vetenskapens och teknikens snabba utveckling och förändringarna i näringsstrukturen ökar behovet av kontinuerlig fortbildning och omskolning. Rätten att studera bör därför tillkomma människan i alla åldrar.

boende

Boendenivån är en av de viktigaste av de faktorer som betingar människans välstånd och trivsel. Samhället bör trygga varje medborgare en hygglig bostad. Barnfamiljernas trångboddhet bör lindras genom att ändra bostadstypen. Små bostäder, byggda i profitsyfte, bör ersättas med familjebostäder. Större uppmärksamhet bör fästas vid att förbättra bostädernas kvalitet, utrustning ocr trivsamhet.

Dessa mål kan uppnås endast genom att öka samhällets inflytande på bostadsproduktionen. Samhället bör hindra bostads- och tomtspekulation och samtidigt effektivera sin egen andel i planering, övervakning och finansiering av bostadsproduktionen samt i tomtpolitiken.

bostads- och arbetsmiljö

Den kraftiga urbaniseringen, en följd av industrialiseringen och människornas flyttningsrörelse från landsbygden till tätorterna, vållar talrika sociala problem i anslutning till boende, arbetsresor, möjligheter till fritidssysselsättning, hobbyverksamhet, allmän trivsel, mentalhygien o.s.v. Problemen kan lösas endast genom en effektiv, av samhället styrd samhällsplanering, vars syfte är ett trivsamt och harmoniskt samhälle, som erbjuder sina invånare mångsidiga möjligheter till arbete och rekreation. Samhällsplaneringen utvecklas så, att även invånarna beredes tillfälle att påverka planeringen av deras områden.

fritiden

Fritiden och möjligheterna att tillbringa den har en avgörande andel då det gäller att säkerställa alla medborgare förutsättningar att främja sin hälsa, sinnesfrid och fria personlighetsutveckling. Den uppskruvade arbetstakten i produktionen och den allt hetsigare rytmen i samhällslivet kräver en ständig ökning av fritiden och arbetets växande produktivitet gör detta möjligt.

Varje medborgare skall ha rätt att välja de former för fritidssysselsättning, som svarar mot hans egna intressen och böjelser. Samhället bör se till att områden, lokaler och anläggningar, som behövs för fritidssysselsättning, i tillräcklig mån står till medborgarnas fria förfogande. Samhället reserveras äganderätt till jordområden, som erfordras för fritidsarrangemang.

Folkidrotten, som är nödvändig för att befordra medborgarnas fysiska kondition och hälsa, stödes och främjas.

socialskydd

På sosiallagstiftningens område har viktiga framsteg gjorts under efterkrigsperioden, men det oaktat är det många stora socialpolitiska problem, som väntar på sin lösning. Stora befolkningsgrupper i vårt land nödgas alltjämt leva i bristfälliga förhållanden och under trycket av en ständig ovisshet. Särskild omsorg bör ägnas åt att förbättra villkoren för stora barnfamiljer, för ensamstående försörjare, för åldringar som är hänvisade till folkpensionen, för invalider och arbetsoförmögna. Reformuppgifter av största rang, som gäller alla arbetstagargrupper, är att utveckla hälsovården, förkorta arbetstiden, sänka pensionsåldersgränsen i tunga och påfrestande yrken samt att förbättra arbetsskyddet. Ett enhetligt socialskyddssystem skapas. Skyldigheten att återbära vårdhjälp slopas.

man och kvinna

Tanken om mannens och kvinnans jämlikhet är numera redan allmänt erkänd i princip, men dess praktiska förverkligande bromsas av samhällsförhållandena samt av gamla tankevanor och rollfordomar.

Kvinna och man bör ha enahanda rätt att ägna sig både åt sitt arbete och sin familj.

Samhället har att främja alla åtgärder, som innebär att jämlikheten mellan man och kvinna förverkligas i praktiken. Kvinnornas utbildning och arbetsmöjligheter ökas. Nätet av daghem och barnkrubbor utbygges och kommunala servicehus och betjäningscentra grundas. Stödet till barnfamiljer ökas.

Samlivet och familjebildningen har delvis fått nya former. Lagstiftningen anpassas till de förändrade förhållandena, varvid bl.a. principen om familjens huvudförsörjare upphäves.

Att bryta ner rollfördomarna och allmänt utbreda en förnuftig familjeplanering förutsätter att den offentliga upplysnings- och informationsverksamheten ökas. I detta syfte effektiveras särskilt skolväsendets och de samhällskontrollerade massmedias andel.

barnen

Samhällsdemokratin bör gälla varje individ ända från födelsen. Demokratin kan förverkligas även för barnet, då dess fysiska och psykiska behov beaktas och det får de bästa möjliga uppväxtförhållanden. Barnet behöver både faderns och moderns närhet för att växa upp till en harmonisk individ. Varje barn är en självständig personlighet. Förutsättningen för att trygga dess individuella utveckling är erkännande av uppfattningen, att inte ens föräldrarna har oinskränkt rätt att bestämma över sina barn.

Samhället bör effektivt sprida kunskap om barnets utveckling och bör i sin helhet bli barnvänligare. Detta kan uppnås med hjälp av de offentliga massmedia och framförallt genom att skolväsendet upptar uppfrostan av barnen i sin läroplan och betonar varje människas ansvar för de yngstas trivsel i samhället.

ungdomen

Sedan skolgången blivit allmän och masskommunikationsmedlen ökat har de ungas kunskapsnivå och sociala mogenhet höjts betydligt. Även fysiskt mognar de unga snabbare än förr. Deras möjligheter till delaktighet och inflytande i samhället har dock inte tilltagit i motsvarande mån.

Ungdomen bör i högre grad än vad nu är fallet ha möjlighet att påverka behandlingen och lösningen av samhällsproblemen. Myndighetsåldern sänkes till aderton år.

avvikande individer

Det moderna samhället bör även känna sitt ansvar för de s.k. avvikande individerna, som inte anpassar sig till rådande värderingar och beteendemönster. Dessa bör tillförsäkras tillräcklig utkomst och socialskydd. Den hjälp socialmyndigheterna erbjuder dem bör basera sig på frivillighet. Tvångsåtgärder och framförallt frihetsberövande kan komma ifråga endast i extrema fall. Att åtgärderna sorterar under socialmyndigheternas kompetens får inte försvaga de krav, som måste ställas på rättsskyddet.

Med en stigande kunskapsnivå och ökande pluralism i samhället ökar toleransen mot avvikande beteende. Det bör därför tillses, att lagstiftningen ständigt förnyas i överensstämmelse med rättsmedvetandet.

utvecklingsdugliga regionala enheter

utvecklingsfinland industrifinland

De genomgripande förändringar i landets närings- och samhällsstruktur, som ägt rum under de senaste årtiondena, har i brist på planmässighet och reglering vållat svåra balansstörningar i samhällsutvecklingen.

Den ekonomiska klyftan mellan landets industrialiserade delar, industri-Finland, och de underutvecklade delarna, utvecklings-Finland, har vuxit sig bred och den vidgas oavbrutet. I utvecklings-Finland står befolkningen ekonomiskt, socialt och kulturellt i sämre ställning än i industri-Finland. Utvecklings-Finland äger inte heller tillräckliga förutsättningar för att med egen kraft förbättra sin ställning.

Den oavbrutna koncentrationen av de ekonomiska funktionerna och därmed befolkningen särskilt i södra Finland vållar ökande problem, såsom växande trängsel, bostadsbrist och en betydande prisstegring på tomtmark, nedskräpnig av landskapet, vattendragen och luften samt en ensidig lokalisering av landets andliga resurser.

samhällsplanering

En total samhällsplanering, som jämbördigt beaktar landets olika delar och samhällets olika delområden, är nödvändig för att lösa landets utvecklingsproblem. Planeringen bör syfta till att jämna ut de inre utvecklingsskillnaderna, att skapa starka och utvecklingsdugliga centra även på utvecklins-Finlands område samt att lindra och eliminera skadeverkningarna av den inre flyttningsrörelsen.

hur planerna förverkligas

Ett näringsliv, behärskat av det privata kapitalet, är inte förmöget till en helhetsutveckling av landet. Därför bör samhället förbehålla sig de ekonomiska möjligheterna att förverkliga planerna. Utveckling av statsdominerad industri och grundande av nya företag i statens, landskapens eller kommunernas regi skapar grundvalen för en balanserad utveckling av landet.

regionalpolitiken

Samhällets förvaltningsapparat utvecklas så, att den blir i stånd att dra försorg om de regionalpolitiska planerings- och utvecklingsuppgifter som den moderna tiden ställer.

på riksnivå

För forsknings- och planeringsverksamhet på riksnivå utvecklas de forskningsanstalter, som för närvarande arbetar splittrat, till ett av riksdagen övervakat enhetligt system, som förses med tillräckliga anslag.

på landskapsnivå

Samhällsutvecklingen under de senaste årtiondena har medfört en betydlig ökning av den s.k. mellannivåförvaltningens betydelse och uppgifter. Samtidigt finner vi i vårt land en begynnande gestaltning av särpräglade ekonomisk-politiska enheter, s.k. ekonomiska regioner. Mellannivåförvaltningen utbygges så, att de ekonomiska regionerna växer till verksamma enheter, som har möjlighet att utveckla sina ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden.

Landskapen gives möjlighet att verka även som ekonomiska företagare. För företagens ledning svarar förtroendeorgan, som valts av landskapets invånare, och affärsvinsten förkovrar hela landskapets välstånd.

Även i övrigt bör självstyrelseprincipen iakttas i mellannivåförvaltningen: landskapets och länets förvaltningsorgan skall vara valda av landskapets befolkning. Detta innebär en vidgning av demokratin. Det ökar befolkningens möjligheter att delta i samhällslivet och inverka på det egna ekonomiska områdets utveckling.

på kommunalnivå

Kommunernas nuvarande förvaltningsapparat är i huvudsak en verkställande organisation. Den utvecklas så, att kommunerna även kan bedriva forskningsverksamhet och planering.

För att kommunerna i vårt land skall bli funktionsdugliga enheter företas ändamålsenliga kommunsammanslagningar i syfte att höja deras servicenivå. Kommunernas möjligheter till självständig ekonomisk verksamhet ökas.

Invånarnas möjligheter till inverkan och deltagande ökas genom att bilda valda stads-, stadsdels- eller områdesråd med uppgift att självständigt utveckla respektive områden.

en fri andlig atmosfär

samhällets andliga atmosfär

Den starka förvandling som under de senaste årtiondena ägt rum i samhällets grundvalar, näringslivet, har även förvandlat samhällets andliga atmosfär. De normer och värderingar, som uppkom i det agrardominerade ståndssamhället, svarar inte mot verkligheten i dagens industrisamhälle, som utvecklas och demokratiseras. Under de senaste åren har en märklig frigörelse och demokratisering ägt rum i vår andliga atmosfär.

Genom de samhällsinstitutioner den behärskar, såsom skolan, kyrkan och armén, samt genom sina massmedia upprätthåller högern en borgerlig medvetenhet som lägger hämsko på utbredningen av en aktiv och förnyelsevänlig atmosfär i vänsteranda. Högerns ideologiska makt bromsar sålunda inte endast en demokratisering av kulturen utan också en allmän förnyelse och förändring av samhället. Den bör därför inskränkas. Hela folkets möjligheter att inverka på samhällets andliga atmosfär måste ökas. Ändringarna i folkets tänkande bör omedelbart kunna återspegla sig även på det kulturella området. Det är nödvändigt att förverkliga åtminstone följande principer:

skolväsendet

Totalreformen av vårt skolväsende blir en halvmesyr, om den inte även omfattar en inre förnyelse av skolan.

Skolväsendets interna demokrati utvecklas. Nuvarande praxis i skolundervisningen bygger ännu på lärarens bestämmanderätt och elevens lydnadsplikt. Skolan bör i allt sitt arbete vänja eleverna vid samarbete mellan människor och ömsesidigt bistånd. I alla skolformer, från grundskolan till högskolan, beredes eleverna möjligheter att vara med då beslut fattas om deras studier och om skolans inre ordning.

Det demokratiska samhället tillåter olika ideella strömningar och därför får ej heller samhällets skolväsende begränsa sig till att företräda och upprätthålla en enda given riktning. Skolan skall avhålla sig från ideologiskt förmynderskap över eleverna och möjligast opartiskt förmedla dem mångsidig information om samhället och världen. Denna princip införes i lärarutbildningen och vid uppgörandet av skolornas läroplaner och läroböcker.

kyrkan

DFFF försvarar den grundlagsenliga trosfriheten. Religionen är varje människas ensak. Men förverkligandet av fullständig trosfrihet begränsas av kyrkans och statens enhet, som skänker kyrkan ett sort ekonomiskt och politiskt inflytande.

Staten får inte ensidigt stödja någon som helst vare sig religiös eller ateistisk övertygelse. Staten skall bereda alla idériktningar, vilkas verksamhet står i samklang med demokratins principer, enahanda förutsättningar att verka. Därför skiljes kyrkan från staten, dess beskattningsrätt slopas, befolkningsregistreringen överföres på staten och den konfessionella religionsundervisningen i skolorna ersättes med presentation av olika religioner och världsåskådningar.

armén

Så länge Finland ännu har en reguljär armé, drages försorg om dess demokratisering. Erkännande av vilken som helst i Finland tillåten ideell eller politisk riktning får inte utgöra hinder för inträde i officersskola eller för befordran.

I armén ökas samhällsundervisningen. Beväringarna informeras opartiskt om samhället och världen och fostras efter demokratiska principer till ett intemationalistiskt tänkesätt.

Beväringarnas rättsskydd utbygges och de beredes möjligheter att påverka ordnandet av deras förhållanden i förbandet.

De nuvarande alternativen till bevärad tjänstgöring, civil-, sjukhus- och arbetstjänst, jämställes såväl till tjänstgöringstidens längd som till allmänna värderingar med normal krigsmannatjänst.

massmedia

De samhällsägda massmedia utvecklas och det tillses, att de förvaltas i överensstämmelse med medborgarnas samhälleliga ställningstaganden.

En utveckling av den demokratiska yttrandefriheten förutsätter, att samhället understöder olika ideella och politiska riktningar i deras informationsverksamhet.

vetenskap och konst

Endast i en atmosfär av fullständig andlig frihet kan vetenskap och konst med framgång förverkliga sin uppgift i samhället. Villkoret för detta är att politiska och ekonomiska begränsningar elimineras och avvisas.

Det nuvarande slumpartade understödet för vetenskap och konst ersättes med en planmässig kulturpolitik, som leds av samhället och tar fasta på att utveckla vetenskapen och konsten, att trygga deras idkares ställning och att möjligast effektivt tillgodogöra sig deras resultat för att öka kunskapen, trivseln och välståndet.

I vårt land intas en betydande ställning av den kommersiella masskulturen, som går in för att passivera och likrikta människan och upprätthålla borgerliga värderingar. Som motvikt skall samhället stödja och främja en samhälleligt engagerad, ställningstagande populärkultur som stöder sig på folkets, särskilt arbetarklassens, andliga tradition.

engagerad internationalism

finlands utrikespolitiska huvudlinje

Principen om vänskapliga och förtroendefulla relationer mellan Finland och Sovjetunionen, som baserar sig på 1948 års avtal mellan våra länder om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd, är grunden för vårt lands utrikespolitiska linje. Vår neutralitetspolitik, som bygger på den aktiva fredliga samlevnadens princip och åtnjuter allmänt internationellt förtroende, bör alltfort utvecklas.

världsfreden

Frågan om krig och fred är det centrala problemet i vår tid. Finland bör därför nyttja den gynnsamma ställning det vunnit i internationell politik för att öka förutsättningarna för fred i hela världen.

Finland skall bemöda sig om att stärka FNs ställning och öka dess möjligheter att reglera internationella tvister och trygga världsfreden. I FN och dess underlydande organisationer bör Finland föra en aktiv fredspolitik.

Finland skall efter möjlighet gå in för att lindra den internationella spänningen. Det bör framträda med initiativ och stödja alla strävanden att upprätta kärnvapenfria zoner och genomföra nedrustning. Grundvalen för fred i Europa är att de rådande statsgränserna erkännes och att de nuvarande allianserna ersättes med ett säkerhetsfördrag, som alla europeiska stater kan ansluta sig till.

De små ländernas militära betydelse har i hög grad minskat. Däremot har möjligheterna att påverka världsopinionen ökat. Finland bör mer aktivt än hittills medverka i internationell freds- och konfliktforskning och sträva till att visa andra folk, att konflikter kan lösas med fredliga medel. Finland erbjuder även ett gott undersökningsobjekt för genomförande av ensidig nedrustning.

En ny faktor, som ökar den internationella spänningen, är den ständigt växande ekonomiska klyftan mellan de fattiga och undervecklade länderna i Asien, Afrika och Latinamerika och de rika och utvecklade europeiska och nordamerikanska länderna.

De fattiga folken har i långa tider levat under kolonial- och rasförtryck och utsugning. En bestående fred kan inte byggas på utsugning och förtryck, utan endast på jämbördighet mellan folken. Därför bör Finland i FN och andra internationella organ bekämpa ekonomisk utsugning av de fattiga länderna, politisk eller militär intervention i deras angelägenheter samt resande av rasmässiga, religiösa eller andra skrankor mellan folk och folkdelar. Det bör stödja de förtryckta folkens kamp för nationell oavhängighet och social frihet.

utvecklingsländerna

Den rika världen bör komma till insikt om sitt gemensamma ansvar för de fattiga länderna. Den hjälpverksamhet de utvecklade länderna hittills bedrivit löser inte utvecklingsländernas problem. För att utvecklingsländerna skall kunna skapa en egen tillväxtduglig ekonomi erfordras djuptgående förändringar i dessa länders ekonomiska och sociala struktur. Folken i utvecklingsländerna bör därför förhjälpas att i sina samhällsförhållanden genomföra de förändringar, som ger dem själva makt att bestämma, hur de nationella resurserna användes.

Stödet till utvecklingsländerna effektiveras bäst genom att ändra de nuvarande, för de rika länderna fördelaktiga handelsrelationerna på sådant sätt, att de gynnar de fattiga länderna. Desslikes bör den internationella valuta- och finansieringspolitiken utvecklas i överensstämmelse med utvecklingsländernas behov.

Den ekonomiska understödsverksamheten skall utvecklas och effektiveras. Samtidigt bör förmedlingen av kunskaper och expertis ökas. Den tekniska hjälpen skall koncentreras på objekt, som främjar produktionslivet.

Sovjetunionen

De statliga förhållandena mellan Finland och Sovjetunionen har hittills utvecklats närmast mot bakgrunden av säkerhetspolitiska orsaker. Nu är målet att utveckla umgänget mellan de båda grannländerna på basen av normala relationer. Att vidga växelverkan, så den rör alla nivåer och områden i samhället, är nödvändigt för den positiva utvecklingen av relationerna.

de nordiska länderna

Samhällsförhållandena i Finland och dess nordiska grannar är i hög grad likartade. Finlands av gammalt intima ekonomiska och kulturella kontakter med dess västra grannar bör alltfort utvecklas och hindren undanröjas för ett vidgat internationellt samarbete i Nordeuropa. Samtidigt bör den verksamhet effektiveras, som syftar till ett alliansfritt, kärnvapenfritt Norden.

internationellt ekonomiskt samarbete

Finländarna bör med större målmedvetenhet allt viktigare vid lösningen av de världsomfattande ekonomiska problem, som gäller alla folk. Samtidigt innebär det ökade förutsättningar för internationell trygghet och fred. Finland bör ställa sig positivt till internationellt ekonomiskt samarbete i den mån detta bedrives på basen av jämlikhet utan politiska förbindelser och tvångsmedel. En rättvis och planmässig arbetsfördelning och växelverkan mellan olika samhällssystem och kulturkretsar är att eftersträva framom handelsblock, som bygger på politisk diskriminering.

internationalistiskt tänkande

Finländerna bör med större målmedvetenhet än hittills sätta sig in i hela världens problem. Internationella frågor och vårt lands utrikespolitik bör underställas omfattande behandling" och diskussion. Människornas kunskap om internationell politik måste ökas. Att fördjupa kunskapen om de socialistiska länderna bör anses särskilt viktigt. Det är angeläget att bryta ner de nationella fordomar, som lägger hinder i vägen för en internationalistisk inställning och fredstänkande. Speciellt bör skolväsendets och informationsmedias andel effektiveras.

Finland kan inte bygga sin trygghet genom att isolera sig från den övriga världen, utan genom att aktivt påverka den internationella utvecklingen.

DET FINLÄNDSKA SAMHÄLLET I MORGON

målet

DFFFs mål för morgondagen är en självständig och demokratisk välfärds- och kulturstat på hög nivå. Däri har varje medborgare lika möjligheter att bli delaktig av den välfärd, trygghet, trivsel och säkerhet som samhället erbjuder. Varje medborgare har även lika rätt att medverka i samhället utveckling och i avgöranden, som gäller hans andliga och materiella välstånd.

vägen till målet

Att bygga det samhället är möjligt endast genom en vidsträckt demokrati, som omfattar alla områden av samhällslivet. DFFFs program är därför ett program för utveckling av demokratin.

Tack vare den samhälleliga kamp, som vänstern har fört, har en relativt vidsträckt politisk demokrati stadgat sig i Finland. Men samhället utgör en helhet, där begränsning eller frånvaro av demokrati i någon av dess sektorer innebär en begränsning av demokratisk praxis även i andra sektorer. Vår politiska demokrati förblir därför i många stycken formell så länge demokratin inte har utsträckts även till de områden, där den alltjämt är bristfällig eller helt saknas. Strävan till en helhetsutveckling av samhället har aktualiserat en fördjupning av demokratin särskilt på det ekonomiska, sociala och kulturella området.

Näringslivet är samhällspolitikens grundval. De centrala uppgifterna vid utvecklingen av demokratin står på näringslivets område. Socialismen är ett system, där även den ekonomiska makten tillkommer folket. Att förverkliga ekonomisk demokrati innebär därför också att förverkliga socialismen. Finland har nått fram till ett skede i utvecklingen, där en vidgning av demokratin, ett framskridande mot fullständigt folkvälde, förutsätter att lösningar av socialistisk natur förverkligas, vilket innebär en successiv övergång till ett socialistiskt samhällssystem.

Socialismen innebär inte ett språng ut i det okända, utan en fortskridande utveckling av demokratin och dess utsträckande från det politiska beslutfattandet att omfatta även det ekonomiska beslutfattandet. Att gå in för socialistiska lösningar innebär att bättre än för närvarande förverkliga friheten och demokratin, att skapa ett bättre samband mellan våra traditionella demokratiska ideal och samhällelig praxis.

DFFF - RESULTAT GENOM SAMVERKAN

samverkan mellan de demokratiska krafterna

Intet parti kan ensamt leda och genomföra de storslagna utvecklingsuppgifterna i vårt samhälle. Det behövs en bred samverkan mellan samhälleliga och politiska krafter och ett aktivt deltagande av medborgarna i samhällsverksamheten.

DFFFs mål är att stabilisera ett bestående samarbete mellan hela vänstern och de framstegsvänliga centerkrafterna på alla områden och nivåer av samhällelig verksamhet. Med förenade krafter skapas de bästa förutsättningarna att förverkliga den förnyelsepolitik på lång sikt, som svarar mot de breda arbetande folkskiktens intressen i vårt land.

Av primär betydelse är att utveckla förtroendefulla förhållanden inom vänstern. Vänstern har inte råd att slösa sina krafter på inbördes maktkamp. Vänstersamarbetet bör vara den grundläggande faktorn i den förnyelsepolitik, som skall bedrivas i vårt land. Förefintligheten av två starka vänstergrupperingar överensstämmer med demokratisk praxis och främjar en fri tävlan mellan ideérna.

Inom vänstern och centern råder divergerande åsikter i flera samhällsfrågor. DFFF betraktar det inte som ett villkor för samverkan, att dess egna åsikter och målsättningar accepteras. All samverkan skall bygga på förtroendefull och öppen diskussion, där de olika parternas uppfattningar beaktas och där man bemödar sig om att jämka dem demokratiskt.

samarbetet inom dfff

Förutom att DFFF söker ett omfattande samarbete med alla framstegsvänliga krafter i vårt land, är det också i och för sig en samarbetsrörelse. Inom dess ram har kommunister, socialister och andra progressivt tänkande medborgare inlett jämbördigt samarbete.

DFFF är en samarbetsorganisation för socialistiska och framstegsvänliga krafter, vilken under fri växelverkan mellan olika socialistiska, socialismen närstående eller rent allmändemokratiska tankeriktningar söker de lösningar på samhällets utvecklingsproblem, som vinner möjligast vidsträckt godkännande.

Ett fritt och intimt samarbete mellan olika socialistiska och demokratiska krafter skapar förutsättningar för vänsterns världsåskådningar att närma sig varandra och för gestaltningen av en ny stor vänster.

FÖR ATT BYGGA MORGONDAGENS FINLAND ÄR DFFF REDO ATT ÄNDRA ÄVEN DE RÅDANDE EKONOMISKA MAKTFÖRHÅLLANDENA, DÅ MÅLET ÄR ATT BYGGA ETT SAMHÄLLE, SOM ÄR MER DEMOKRATISKT ÄN DET NUVARANDE, ÄR DET KLART ATT ÄVEN ALLA FÖRÄNDRINGAR BÖR SKE DEMOKRTISKT.

DFFF LÄGGER FRAM ETT DEMOKRATISKT OCH SOCIALISTISKT ALTERNATIV FÖR LÖSNING AV VÅRT LANDS UTVECKLINGSPROBLEM.