Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/VAS/786

Vasemmistoliitto

Vårt Europa


  • Puolue: Vasemmistoliitto
  • Otsikko: Vårt Europa
  • Vuosi: 2004
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

Vårt Europa

Ett Europa för fred och samarbete

Europeiska unionen med sina föregångare har lyckats i det som unionen ursprungligen eftersträvade: att uppnå fred mellan medlemsstaterna. Det är svårt att föreställa sig att EU-länderna skulle hamna i krig med varandra. Den okontrollerade strävan efter makt som förut ledde till upprepade krig har fåtts under kontroll genom att öka samarbetet och komma överens om gemensamma spelregler. EU är ett exempel på att den bästa vägen till varaktig fred går genom samarbete.

I världspolitiken är Europeiska unionen redan nu en maktfaktor inom politik och ekonomi, och unionen kommer att bli ännu mäktigare om den lyckas uppnå ett djupare samförstånd än vad som är fallet i dag. EU:s styrka måste utnyttjas för att skapa varaktig fred i hela världen genom multilateralt samarbete och en jämnare fördelning av välfärden. Det är särskilt viktigt att sträva efter att relationerna mellan det rika nord och det fattiga syd utvecklas mot en större jämlikhet än vad som är fallet i dag.

EU får inte bli en militär stormakt. I stället för upprustning skall EU satsa på att förebygga kriser och på icke-militära metoder att lösa kriser. I extrema situationer, till exempel för att förhindra humanitära katastrofer, kan även militära kraftåtgärder komma i fråga. Dylika åtgärder skall dock inte vidtas utan FN:s eller OSSE:s godkännande. Beträffande de enskilda medlemsländerna skall den beslutande makten i frågor om att sända trupper till andra länder innehas av de nationella parlamenten.

Ett socialt Europa

Under de senaste åren har det blivit uppenbart vart en internationell ekonomisk konkurrens baserad på obegränsad kapitalism leder. Fria kapitalströmmar tar sig uttryck i arbetslöshet i områden med bättre arbetsvillkor än i genomsnitt och i dumpning av arbetsvillkoren i områden där man lockar in kapital utan att bry sig om arbetstagarnas rättigheter. Det tar sig också uttryck i en skattekonkurrens som försvagar basservicen och socialskyddet och som uppstår då de multinationella företagens placeringsbeslut och hot störtar ner staterna i en skattesänkningsspiral.

Denna utveckling bör man inte underkasta sig. Europeiska unionen skall vara en föregångare i hur den ekonomiska globaliseringen hanteras demokratiskt. EU skall förhindra en konkurrens mellan unionens medlemsländer som försämrar medborgarnas välfärd. För att förhindra att ett enskilt EU-land använder nedtryckandet av arbetstagarnas rättigheter som en konkurrensfaktor för att därmed locka företag till landet, skall minimiarbetsvillkor, som är bindande för alla EU-länder, definieras genom EU:s bestämmelser och avtal mellan de europeiska arbetsmarknadsorganisationerna. Skattekonkurrensen skall bemötas genom bestämmelser om tillräckligt höga miniminivåer för de skatter som riktar sig mot företagens vinster.

De ekonomiska förutsättningarna för välfärdssamhället bör tryggas på europeisk nivå, men varje land måste själv kunna besluta om sättet att anordna servicen och socialskyddet. EU får inte kräva privatisering eller konkurrensutsättning av offentlig service i medlemsländerna. EU skall inte heller godkänna dylika krav vid Världshandelsorganisationens GATS-förhandlingar om handel med tjänster. Av varje medlemsland måste man dock förutsätta att basservicen och grundtryggheten ligger på en skälig nivå: EU bör bli ett område där inte en enda människa faller genom skyddsnäten. Även i fråga om jämlikhet mellan könen samt förbudet mot etnisk och annan diskriminering måste man vara oeftergivlig.

Ett Europa för hållbar utveckling

Globalt sett är Europa en välmående kontinent, men även inom EU finns en hel del fattigdom, arbetslöshet och ojämlikhet. Därför skall länderna i Europeiska unionen tillsammans söka efter medel för att främja både de nya och de gamla medlemsländernas ekonomiska utveckling. Ekonomisk tillväxt är dock inte eftersträvansvärt till vilket pris som helst: Med tanke på de kommande generationerna ansvarar vi för att den utveckling vi strävar efter är socialt och ekologiskt hållbar.

Ekonomisk tillväxt är socialt hållbar endast då dess för- och nackdelar fördelas jämnt. EU:s mål skall vara att minska skillnaderna i levnadsstandard både inom och mellan medlemsländerna. Social jämlikhet är också den europeiska ekonomins styrka: Vi kan inte konkurrera med priset på arbetskraft, utan vårt trumfkort är vårt omfattande kunnande samt våra stabila och trygga förhållanden.

I fråga om ekologiskt hållbar utveckling är Europeiska unionen redan nu en föregångare, men det finns också mycket att förbättra. Arbetet för att bevara naturens artrikedom, förebygga klimatförändringen och stoppa nedsmutsningen av vattendragen skall fortsätta och effektiveras. Jordbruket bör utvecklas så att det står på en stabilare grund, vilket också resulterar i högklassiga och säkra livsmedel. I sina handelsrelationer med den övriga världen skall EU verka för att möjligheter till ekologiskt hållbar utveckling också erbjuds andra kontinenter.

Ett demokratiskt Europa

Den enskilda medborgarens påverkningsmöjligheter är störst då besluten fattas så nära som möjligt. I en global ekonomi räcker det emellertid inte endast med lokal och nationell demokrati: allt fler problem, som till exempel att få ett slut på den skadliga skattekonkurrensen, kan bara lösas genom övernationella beslut. De strukturer för välfärdssamhället som i Finland skapats genom parlamentariskt beslutsfattande, facklig organisering och medborgarverksamhet kan utvecklas och främjas endast genom att motsvarande verksamhetsformer införs på övernationell nivå.

Europeiska unionens nuvarande verksamhetsformer är inte tillräckligt demokratiska och öppna. Medborgarna skall i högre grad än i dag ha en möjlighet att följa var besluten fattas och vem som svarar för dem. Medborgarna skall också ges större möjligheter att direkt påverka den politik som förs i EU. Därför skall Europeiska parlamentets makt i förhållande till andra EU-organ ökas och EU:s beslutsfattande bli mer öppet. I Finland skall Riksdagens roll förbli stark. I grundläggande [samhälleliga] vändpunkter skall medborgarnas stöd för den valda riktningen säkras genom folkomröstningar. En dylik fråga är till exempel beredningen av EU:s grundlag.

En demokratisering av Europeiska unionen är nödvändig men inte nog i sig. En av EU:s viktigaste uppgifter är att verka för en mer demokratisk värld. Till exempel Världshandelsorganisationen (WTO), Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) skall demokratiseras eller ersättas av nya internationella arrangemang. Även FN:s verksamhet skall utvecklas i en mer demokratisk riktning, och dess resurser och oberoende skall stärkas. Ett gott alternativ som en direkt finansieringskälla för att stärka FN:s oberoende är en valutaväxlingsskatt av samma typ som Tobinskatten.