Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/VAS/790

Vasemmistoliitto

Förändringen görs i kommunerna 2008-2012


  • Puolue: Vasemmistoliitto
  • Otsikko: Förändringen görs i kommunerna 2008-2012
  • Vuosi: 2008
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

Vänsterförbundets kommunalvalsteser

Förändringen görs i kommunerna 2008-2012

- Målet är en god vardag och ett meningsfullt liv

I Vänsterförbundets drömkommun råder frihet, jämlikhet och hållbar utveckling. Varje människa har rätt till en god vardag. Var och en bör ha en möjlighet till ett meningsfullt liv, som omfattar hem, arbete och utkomst, möjlighet till nära kontakter med människor och vänner samt ren miljö och en trivsamt bebyggd omgivning.

Vänsterförbundet förbinder sig med hela sin politiska kraft att främja förverkligandet av en god vardag för invånarna i hela landet. Vänsterförbundet vill skapa gemenskap tillsammans med människorna.

Vänsterförbundet vill inte utlämna invånarna och tjänsterna samt miljöförbättringarna åt marknadskrafterna. Kommunerna och städerna bör ha ett starkt grepp om förbättrandet av tjänsterna och människornas välfärd samt förebyggandet av miljörisker. Kommunerna bör förbinda sig att förebygga fattigdom och utslagning.

Makt och jämlikhet för kommuninvånarna

Fullmäktige är det högsta beslutsfattande organet i kommunen. Invånarna bör ha goda möjligheter att påverka sitt liv och sin omgivning i sin kommun. Närdemokratin bör fungera. Kontakterna med kommunens beslutsfattare bör vara öppna och direkta. Kommunikationen i fråga om kommunens ärenden bör vara öppen och tillgänglig för alla kommuninvånare.

De av medborgarna valda kommunfullmäktige bör få en starkare roll i kommunerna. Kommunens beslutsfattare har en nyckelroll i främjandet av kommunernas livskraft och välfärd. Beslutsfattandet bör vara mer öppet, och kommuninvånarna bör få en möjlighet att bedöma besluten redan under beredningen. Kommuninvånarnas egna påverkningskanaler bör göras mångsidigare. Invånarna bör kunna påverka sin livsmiljö och anordnandet av tjänster. De elektroniska påverkningskanalerna bör utökas och göras mångsidigare. Kommun- och stadsdelsverksamheten bör stödas. Även folkomröstningar bör anordnas i kommunerna oftare än vad som är fallet i dag.

Närtjänsterna bör äntligen sättas i skick

Enligt Vänsterförbundet bör kommunernas tjänster i regel produceras som kommunens eget arbete. Finansieringen bör garanteras genom skatteintäkter. I produktionen av tjänster bör det förebyggande perspektivet inneha en stark roll.

Kommunernas tjänste- och strukturreformer bör påverkas aktivt. Kommunreformen får inte hota demokratin, närtjänsterna eller kommunernas egen tjänsteproduktion. Närtjänsterna bör tryggas även i kommunsammanslagningar.

De kommunala tjänsterna bör vara högklassiga och avgiftsfria eller tillgängliga mot en skälig ersättning. Kommunernas serviceavgifter inom hälso- och socialsektorn bör inte höjas. Utvecklingen av den grundläggande hälsovården innehar en nyckelställning i minskandet av hälsoskillnaderna.

Förbättrandet av kommunernas tjänster förutsätter tillräcklig finansiering och politisk vilja. Kommunerna bör vara attraktiva arbetsgivare. Kommunerna bör förstärka ett gott ledarskap, anställa tillräckligt med personal med stadigvarande arbetsförhållanden och stöda personalens ork samt utveckla arbetsförhållandena. Kommunerna är viktiga arbetsgivare även i framtiden.

Vänsterförbundet förbinder sig att lyssna på och beakta invånarnas synpunkter. Handikapptjänsterna, rådgivningarna, dagvården, grundutbildningen, skolhälsovården, hälsovården, tandvården, åldringsvården, barnskyddet, missbrukarvården, den mentala rehabiliteringen, tjänsterna för bostadslösa, motions-, biblioteks- och kulturtjänsterna samt flera andra kommunala tjänster bör uppfylla invånarnas önskemål.

Regeringen bör förbinda sig att genom statsandelar finansiera kommunernas tjänster mer heltäckande än i dag. Även regionala skillnader och ekonomisk ojämlikhet mellan kommunerna bör jämnas ut med statsandelar. Kommunerna bör också budgetera tillräckligt med medel för välfärdstjänster.

Barn och unga bör garanteras en god uppväxt- och inlärningsmiljö

Kommunernas beslutsfattare bör beakta barnens och de ungas behov i beslutsfattandet. Deras synpunkter bör beaktas i stadsplaneringen, planeringen av kollektivtrafik, boende, undervisning, motion, ungdoms- och kulturtjänster samt i förverkligandet av andra kommunala tjänster som inverkar på barns och ungas liv. Beslutsfattarna bör lyssna till de unga och deras deltagande bör möjliggöras.

Skolan bör vara en trygg, hälsosam och kreativ inlärningsmiljö. Studiehandledningen i skolorna bör utökas och gruppstorlekarna göras mänskligare. Skolhälsovården skall ha tillräckligt med hälsovårdare, skolpsykologer och läkare. Metoder för uppföljning av och ingripande i mobbning bör vara tillgängliga. Ramar för ungdomars fritidsverksamhet bör skapas.

Utbildningen efter grundskolan bör även i framtiden vara avgiftsfri och högklassig. Det skall finnas tillräckligt med resurser för att täcka kostnaderna för professionell undervisning, kurator- och studiehandledningstjänster samt andra stödfunktioner. Studerande skall få hälsotjänster i den kommun där de studerar. De kommunala tjänsterna bör stödja föräldraskap och hjälpa familjerna att orka. Mödra- och barnrådgivningarna, socialförvaltningens familjetjänster samt daghemmen, skolorna, ungdomsverksamheten och de andra tjänsterna bör motsvara de behov som olika slags familjer har mer heltäckande än vad som är fallet i dag. Kraftiga satsningar bör göras inom förebyggande barnskydd. Man bör ingripa i barns och ungdomars utslagning redan på rådgivningen, i dagvården, skolan och det övriga servicenätverket. Eftermiddagsvården för små skolelever bör vara heltäckande.

De behov som invandrarbarn och -ungdomar samt deras familjer har bör beaktas i de kommunala tjänsterna.

Ansvaret för en god ålderdom är gemensamt

Måttstocken för ett mänskligt åldringsarbete är hur pass väl samhället tar hand om dem som behöver fortlöpande vård i livets slutskede. När åldringsarbetet utvecklas skall beslutsfattarna lyssna till åldringarnas egna önskemål, behov och planer. Åldringar utgör en mycket brokig befolkningsgrupp beträffande både ålder, kondition och servicebehov. Förebyggande arbete är det viktigaste, och kommunerna bör betrakta det såväl ur den fysiska och psykiska välfärdens som ur den sociala och fysiska omgivningens perspektiv. Det är viktigt att stödja och uppmuntra åldringars kultur- och motionsverksamhet, utveckla förebyggande hälsovård och skapa en omgivning utan rörelsehinder. Utvidgningen av hemtjänsterna är det bästa sättet att stöda egenhändigt hemmaboende som ett alternativ för allt fler åldringar.

Varje kommuninvånare har rätt till bostad

Kommunerna bör se till att det erbjuds olika boendeformer. Vänsterförbundet kräver också att bostadslösheten avskaffas.

Kommunerna bär ett särskilt ansvar för tillgången till skäligt prissatta hyresbostäder. För att kunna inverka på regionens utbud av bostäder måste kommunen vara en aktiv aktör både som ägare av hyresbostäder och som byggherre. Invånardemokratin bör förstärkas.

Kommunerna bör främja en hållbar utveckling i boendet. Nya och gamla bostadsområden bör omfattas av en fungerande kollektivtrafik. Fungerande kollektivtrafikförbindelser bör garanteras redan i anslutning till planläggningen av bostadsområden. Kommunerna skall främja byggandet av energieffektiva byggnader. Människor i alla åldrar bör ha en möjlighet att bo i hemmet. Hemmaboende bör stödas genom att bygga och renovera bostäder för handikappade och åldringar så att de inte har några hinder samt genom olika hem- och stödtjänster.

Framtida generationer bör garanteras en livsduglig miljö

En ren miljö förbättrar livskvaliteten. I människors verksamhet och näringsutövning bör man alltid beakta en hållbar användning av naturresurser och förebyggandet av klimatförändringen. Splittringen av samhällsstrukturen och miljöförstörelsen bör stoppas.

Boendet i centrum bör planläggas tätt, funktionellt och trivsamt. Boendet i förorterna bör utvecklas så att det blir trivsamt och miljövänligt. Stadsskogar bör reserveras för rekreation, motion och fritid.

Målsättningen för stadsplaneringens trafiklösningar bör vara en stad med noll utsläpp. Byggandet, boendet, tjänsterna och näringsverksamheten bör anpassas till kollektivtrafiken samt ligga på promenad- och cykelavstånd. Även tjänsterna och kollektivtrafiken på landsbygden och i närcentra bör förbättras.

Användningen av kollektivtrafiktjänster bör utökas genom sänkta avgifter. Kollektivttrafikstödet i stora städer bör höjas.

Kommunernas energispartalkon bör bli ett fortlöpande projekt. Alla kommuner bör göra upp ett kommunspecifikt energisparprogram och skapa bättre möjligheter för kommuninvånarna att motverka klimatförändringen och utarmningen av miljön i vardagen. Energisparande bör vara en målsättning i planläggningen och byggandet.

Kommunerna bör använda miljövänlig teknologi och göra ekologiskt effektiva och etiska upphandlingar. Som energiproducenter bör kommunerna komma med klimatvänliga lösningar.

Alla stora kommuner bör göra upp en egen klimatstrategi eller också bör kommunen delta i en regional miljöstrategi.

Invandrare och etniska minoriteter bör tas med i det kommunala beslutsfattandet

Invandrare har rätt till jämställda levnads- och utkomstmöjligheter. Kommunerna bör på ett mångsidigt sätt stöda invandrares integration, sysselsättning och förbättra deras påverkningsmöjligheter.

Undervisning i finska eller svenska bör anordnas enligt behov från dagvården ända till vuxenåldern. Invandrarna bör uppmuntras och stödas i att delta i det kommunala beslutsfattandet och i att utnyttja andra påverkningskanaler.

Invandrarkvinnor har ofta sämre möjligheter till ett liv utanför hemmet än männen.

Kvinnornas integration, språkstudier och sysselsättningsmöjligheter bör stödas med beaktande av kvinnornas behov.

Utöver invandrare bör kommunerna ta hand om andra etniska minoriteters och samernas behov. Aktiva åtgärder bör vidtas för romernas utbildning och sysselsättning.

Jämlikheten och jämställdheten mellan könen bör främjas i kommunerna

Kommunernas uppgift är att i all sin verksamhet främja jämställdheten mellan könen. Kommunerna bör skapa och etablera sådana förvaltnings- och verksamhetsrutiner genom vilka kvinnornas och männens, flickornas och pojkarnas deltagande i beredningen av ärenden och beslutsfattandet garanteras. Beslutens verkningar och budgeten bör bedömas utifrån jämställdheten mellan könen.

Varje kommun bör göra upp en lagstadgad jämställdhetsplan och en omfattande jämlikhetsplan. Att förverkliga jämlikheten på ett generellt plan kräver också utbildning av förtroende- och tjänstemännen.

Utöver kön kan ålder, hälsa, rörelsehandikapp, etnisk bakgrund, sexuell inriktning eller någon annan orsak utgöra en grund för diskriminering av kommuninvånare. Alla kommuninvånare bör garanteras en möjlighet att påverka beredningen av ärenden och beslutsfattandet. Tyvärr finns det också en hel diskriminering i kommunerna som beror på likgiltighet, underdimensionerade budgeter eller sparåtgärder.

Personer i olika livssituationer och specialgrupper har särskilda behov. Förebyggandet av diskriminering förutsätter en öppen diskussion om människornas mångfald. Principen för jämlikhet och icke-diskriminering bör styra planeringen och beslutsfattandet.