Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.uta.fi/pohtiva/ohjelmalistat/VAS/824

Vasemmistoliitto

Riksdagsvalprogram 2007


  • Puolue: Vasemmistoliitto
  • Otsikko: Riksdagsvalprogram 2007
  • Vuosi: 2006
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

Riksdagsvalprogram 2007

Vänsterförbundet vill som parti främja en människonära solidaritet och jämlikhet samt bygga upp en rättvisare och tryggare framtid. Varje människa skall ha möjlighet till ett människo-värdigt liv, till arbete och tillräcklig utkomst. Det är vars och ens rätt att påverka, vara fri att bestämma över sina egna angelägenheter och att använda sin förmåga till att förkovra sig. Varje människa har rätt till utbildning, bildning och kultur.

Vänsterförbundet strävar efter en utjämning av skillnaderna i inkomst och levnadsstandard samt ökad respekt människor emellan. Förmögenhet eller egendom skall inte orsaka några privilegier. Jämlikhet mellan könen skall främjas och politiska beslut skall också bedömas ur ett könsperspektiv. Vänsterförbundet vill se ett Finland utan diskriminering på grund av härkomst, hudfärg eller personliga egenskaper.

Vänsterförbundet står på de fattigas och förtrycktas sida. Fattigdomen i Finland kan elimineras under den kommande valperioden. För att förbättra läget i de fattiga länderna bör Finland och Europeiska unionen sträva efter en mer rättvis global ekonomi. Man måste öka satsningarna på biståndssamarbetet och konsekvent främja målsättningarna i FN:s millenniedeklaration.

Vänsterförbundet anser att klimatförändringen är ett av de största hoten i framtiden som måste avvärjas. Klimatförändringen, sinande naturtillgångar och ökad miljöförstöring förut-sätter reglering och avtal på internationell nivå. Varje människa skall också göra sina egna val i enlighet med naturens och miljöns bästa. Finland skall vara en föregångare i det talkoarbetet.

Det ligger i våra händer att uppfylla de gemensamma målen. Vi tillsammans fattar beslut om hur samhället tar hand om sina medborgare och sin miljö. Samhället måste ha resurser för att tillhandahålla välfärdstjänster och för att kunna agera ansvarsfullt med tanke på miljön.

Vänsterförbundet vill återinföra begrepp som gemensamt ansvar och omtanke i politiken och i beslutsfattandet. Detta är ett uppdrag till vilket vi söker ert förtroende. Resultatet kommer an på väljarna. De senaste åren har visat ett stort glapp mellan regeringspartiernas löften och handlingar. Det är dags att sätta kurs mot ett socialt rättvist Finland.

Människovärdigt liv åt alla - fattigdomen måste elimineras

Alla har rätt till ett människovärdigt liv. Ingen behöver leva i fattigdom i det rika Finland, ändå finns det över 600 000 fattiga i vårt land. Den största orsaken är massarbetslösheten vi haft i 15 år samt den ökande långtidsarbetslösheten. De fattiga omfattar även många arbetstagare, ensamstående föräldrar, pensionärer, studerande och personer som lever på utkomststöd. I Finland finns det över 100 000 barn som lever i fattiga förhållanden.

Det bästa sättet att eliminera fattigdomen är att garantera alla arbete. Ersättningen för arbetet måste vara så stor att man kan försörja sig på den. Det är samhällets sak att säkerställa ett människovärdigt liv också åt alla som måste förlita sig på socialbidrag eller andra stödformer.

Vänsterförbundet föreslår ett omfattande program för eliminering av fattigdomen som den nya regeringens huvuduppgift. Programmet skall utöver tryggad utkomst garantera den offentliga servicens finansiering och kvalitet samt en rättvis skattereform. För finansieringen av den gemensamma offentliga servicen och den sociala tryggheten måste vi uppbära skatt efter betalningsförmåga. För dem som tjänar minst skall inkomstskatten slopas helt.

Vänsterförbundets mål för en rättvisare social trygghet

  • höjda grundtrygghetsförmåner med särskild fokus på miniminivåerna för en klar och enhetlig ekonomisk grundtrygghet
  • utveckling av den inkomstrelaterade socialförsäkringen parallellt med utvecklingen av grundskyddet
  • avvecklad behovsprövning för arbetsmarknadsstödet och höjd uppehälles-ersättning för dem som deltar i arbetskraftsutbildning
  • höjt underhållsbidrag för ensamstående föräldrar
  • nivåhöjning av studiestödet och ändring av studiestödets bostadsbidrag så att det gäller året om samt ett enhetligt studiepenningssystem
  • bättre och enklare allmänt bostadsbidrag så att låg- och medelinkomst-tagare har möjlighet till en hygglig boendestandard till rimliga kostnader
  • högre statligt stöd för hyres- och bostadsrättsboende till rimligt pris
  • förkortad startkarens för sjukförsäkringens minimidagpenning
  • förbättrat pensionsskydd för folk med låg pension och justering av det orättvisa pensionsindexet
  • höjda läkemedelsersättningar för sjukliga personer samt långtidssjuka

Allmän service - välfärdens kärna

Allmän service av god kvalitet för hela befolkningen utgör en grundpelare för social rättvisa. Fördelningen av tjänsterna måste förbättras för att vi skall kunna eliminera fattigdom och social utslagenhet.

Den offentliga sektorn skyddar alla människor i olika livssituationer och utgör grunden för ett harmoniskt samhälle. En förbättrad hälsovård och äldreomsorg medför stora utma-ningar för välfärdstjänsterna under de kommande åren.

Välfärdstjänsterna ger också konkurrensfördelar. Globaliseringens ökade krav på reformer förutsätter en stark satsning på välfärdstjänsterna som stödjer folks förutsättningar till ett gott liv. Utbildning, hälsovård och socialtjänster för alla främjar framgång även i framtiden.

Vänsterförbundets mål för bättre allmän service och en bättre välfärdsstat

  • tillräckligt med personal och resurser till de allmänna hälsovårds- och socialtjänsterna, bildnings- och kultursektorn samt arbetskraftsförvaltningen
  • bättre välfärdstjänster så att människor i alla åldrar får sina grundläggande behov tillfredsställda och sin rätt till personliga val tryggad
  • större satsning på förebyggande arbete inom den allmänna servicen
  • mindre gruppstorlekar inom dagvård och skola
  • avgiftsfritt undervisningsmaterial och avgiftsfria examina vid gymnasier och yrkeshögskolor
  • höjd grundfinansiering för högskolorna
  • jämlika lärande- och utbildningslösningar för hela befolkningen utgående från livslångt lärande
  • ökade förutsättningar för närståendevård genom ökat och skattefritt samhälleligt stöd till närståendevårdarna samt genom en särskild omsorgsfond i anslutning till FPA

Det behövs en rättvis reform av skattesystemet

Staten och kommunerna skall tillsammans bära ansvaret av finansiering av offentlig service. Staten måste garantera att kommunerna har tillräckligt med resurser för att kunna upprätthålla de tjänster som lagen beskriver. Vänsterförbundet är av den meningen att offentliga sektorn själv bör vara den som levererar största delen av dessa tjänster.

Skatteintäkter behövs för att finansiera den offentliga servicen. Skattesystemet skall vara rättvist. Varje vuxen människa måste ha rätt till egen inkomst som man klarar sig på. Inkomster som är avsedda att täcka de mest grundläggande behoven, skall inte beskattas. Små inkomster och minimiförmåner måste bli skattefria.

Favoriseringen av kapitalinkomst på bekostnad av förvärvsinkomst och socialersättningar måste motverkas både i Finland och inom EU. Skattetävlingen mellan EU-länderna måste avslutas. All personlig inkomst borde beskattas enligt en progressiv skala. Detta bidrar till en mer rättvis skatteinsamling och dessutom motverkar det skattefusk och grå ekonomi.

Vänsterförbundets mål för ett rättvist skattesystem

  • ett avdrag i kommunalbeskattningen i stil med pensionsinkomstavdraget för personer som lever på sjukdagpenning, studiestöd eller arbetslöshetsunderstöd
  • Finland skall främja en enhetlig minimibeskattning inom EU för att motverka den osunda skattekonkurrensen och EU skall sluta favorisera kapitalinkomster på bekostnad av förvärvsinkomst och socialersättningar
  • återinförd förmögenhetsskatt
  • minskad mervärdesskatt på mat och höjda skatter på produkter som är skadliga för hälsan
  • förnyad arvs- och gåvobeskattning genom höjda minimivärden för att trygga boendet för barn och änka/änkling vid makens/makans eller sambons frånfälle
  • staten skall bära sin andel av kommunernas utgiftsbörda och jämlikt kompensera kommunerna bl.a. för den sänkta samfundskattesatsen.

Arbete åt alla

Ekonomisk utveckling och sysselsättning säkerställs med fungerande offentlig service och sociala skyddsnät. De minskar osäkerheten när ekonomin ständigt förändras och arbetsplatser flyttar från den ena branschen till den andra. Med ekonomisk tillväxt och bättre sysselsättning ökar även tillgångarna. Denna marginal skall också användas till att jämna ut inkomstfördelningen och till att stärka den socialpolitiska finansieringsbasen.

Målet med politiken för näringslivet och ekonomin måste vara full sysselsättning. För att nå detta mål måste myndigheterna ordna arbete för alla arbetslösa och därför måste både sysselsättnings- och arbetskraftspolitiken förnyas. Resurserna måste stärkas och åtgärdernas kvalitet och effektivitet förbättras.

Arbetslöshet skall kvävas i sin linda. För dem som hotas av uppsägning måste vi bygga en bro från ett jobb till ett annat genom ett effektivare omställningsskydd. Insatser för kortvarig arbetslöshet får inte gå ut över åtgärderna mot långtidsarbetslösheten så som skett under de senaste åren.

Vi ska minska arbetslösheten genom rehabilitering och utbildning för att öka de långtids-arbetslösas arbetsmarknadskompetens. Endast en kvantitativ ökning av åtgärderna räcker inte till utan de måste leda till en varaktig sysselsättning.

Vi måste utveckla en så kallad mellanarbetsmarknad och tredje sektorns arbetsplatser för de arbetslösa som har svårt att sysselsätta sig på den öppna marknaden. Långtidsarbetslösa som har förlorat arbetsförmågan och är till åren komna måste få pensionera sig.

Vänsterförbundets mål för en varaktig minskning av arbetslösheten och för full sysselsättning

  • höjda resurser för arbetskraftspolitiken under valperioden så att vi kommer upp till nordisk nivå samt fokusering på prevention av utslagenhet inom arbetslivet
  • nytt innehåll i arbetskraftspolitiken med sikte på en verklig och hållbar sysselsättning
  • kursbaserad utbildning som leder till sysselsättning i samverkan med företagen
  • bättre övervakning av de olika arbets-, utbildnings- och praktikantplatser som åtnjuter samhälleligt stöd för att främja verklig sysselsättning
  • varje arbetslös skall utan dröjsmål ges en realistisk och motiverande jobbsökningsplan som inom ett halvt år skall leda till sysselsättning eller till läroavtal, fortbildning eller omskolning som skapar hållbar sysselsättning
  • rätt att efter ett års arbetslöshet av arbetskraftsmyndigheterna få en konkret sysselsättningsplan som vid sidan av arbetskraftspolitiska åtgärder omfattar förbättring av arbetsförmågan, utbildning eller andra sysselsättningsfrämjande åtgärder
  • lag om arbetsförvaltningsklienters rättigheter bl.a. för att öka arbetslösas möjligheter att själva påverka sin sysselsättning
  • underlättade pensionsbidragsvillkor för långtidsarbetslösa.

Hyggligt jobb i ett tryggt arbetsliv

Arbetslivet präglas av växande otrygghet på grund av hårdare av arbetstakt, obetalt över-tidsarbete och hot om uppsägning samt krav på att bli företagare mot sin vilja. Detta resulterar i ångest, ojämlikhet och arbetsrelaterade sjukdomar. Utvecklingen står i skarp kontrast till önskan om att hålla människor kvar längre på arbetsmarknaden.

Svårigheten att få en fast anställning bidrar till otryggheten. Finland ligger över EU-genom-snittet i antal visstidsanställningar fastän uppsägningsskyddet i Finland är svagare än i de flesta andra EU-länder. Kort- och snuttjobb koncentreras oftast till unga kvinnor inom både den privata och offentliga tjänstesektorn. Inhyrd personal står för en växande del av arbetskraften. Arbetsgivarna överför i allt högre grad även ordinarie och fasta anställningar till personaluthyrningsföretag.

EU-utvidgningen har inneburit en friare användning av utländskt arbetskraft, i synnerhet av så kallade utkommenderade arbetare och hyresanställda. Även om finländska arbetsvillkor skall gälla också dem så förekommer det mycket underlåtelser och missbruk som ohederliga arbetsgivare gör sig skyldiga till.

Massuppsägningar blir vanligare. De vållar allvarliga problem, inte endast för de uppsagda utan även för hela orter där produktionsanläggningar stängs. Uppsägningar i storföretag ger återverkningar inom hela branschen samt för flera underleverantörer och samarbetspart-ners.

Arbetstagarnas ställning måste förstärkas genom bättre lagstiftning och fördjupat treparts-samarbete mellan arbetsmarknadsparterna och staten.

Vänsterförbundets mål för ett tryggare arbetsliv

  • minskat antal visstidsanställningar genom skärpta förpliktelser att ordinarieanställa samt bättre övervakning att så sker
  • höjda socialskyddsavgifter för arbetsgivare i företag med stort antal visstids- och deltidsanställda
  • minskade skadeverkningar av kort- och snuttarbete genom bättre anställningskydd
  • spelregler för hyrd arbetskraft som ger den anställda trygghet oberoende av vem man jobbar för
  • garantilön som trygghet för hyrd arbetskraft
  • bättre övervakning av företag som använder utländsk arbetskraft för att utländska arbetstagare skall få samma arbetsvillkor som de inhemska
  • rätt för fackföreningsrörelsen och dess representanter att väcka talan vid klara fall av brott mot arbetslagar och avtal som gäller arbetslivet
  • starkare ställning för de anställda vid massuppsägningar
  • färre massuppsägningar genom sysselsättningsplikt eller kännbara uppsägningsböter för vinstbringande storföretag med aktieutdelningar

Den finländska välfärdsmodellen som skydd för utvecklingen

Hörnstenarna i den nordiska välfärdsmodellen är en offentlig tjänstesektor som upprätthålls med skattemedel och en arbetsmarknad som baserar på trepartssamarbete. Den finländska modellen har gjort Finland till ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. Vänsterförbundet vill också i fortsättningen utveckla vårt samhälle utgående från den finländska välfärdsmodellen. För att kunna möta utmaningarna även i framtiden måste vi trygga den offentliga sektorns förmåga att bevara välfärden men också att sporra medborgarnas nyutvecklande innovationsförmåga och aktivitet.

Arbetskraft och kunnande

Vi måste satsa på arbetskraften, framför allt för att nå sysselsättningsmålen. Den aktiva arbetskraftspolitiken kan förbättras med större resurser för arbetskraftsförvaltningen. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft måste balanseras i samarbete mellan arbetskrafts-myndigheter, skolor och företag. Svårforcerade regionala eller branschrelaterade arbets-kraftsproblem kan motverkas genom att främja rörlighet, invandrarnas sysselsättning och genom att hålla fast vid statligt subventionerad bostadsproduktion.

Utbildningssystemet skall främja skapandet av nya inhemska arbetstillfällen. Utbildnings-möjligheterna för vuxna i arbetsför ålder måste ökas i enlighet med principen om livslångt lärande. Enligt internationella utvärderingar producerar det finländska skolsystemet kunniga ungdomar till arbetsmarknaden. Den kompetens och bildning som högklassig utbildning ger alstrar också självständiga människor som aktivt deltar i samhället.

För att säkerställa arbetsförmågan inom den åldrande befolkningen krävs det förebyggande hälsovårds- och omsorgstjänster. Kompetent och lärovillig arbetskraft som är aktiv även som äldre är vår bästa försäkring för att kunna tackla de utmaningar som följer av den demografiska utvecklingen.

Yrkesskicklighet är nyckeln till hållbar sysselsättning. Utbildningen måste utgå från att hela årskullen efter den grundläggande utbildningen avlägger antingen student- eller yrkesinriktad examen. Det nuvarande systemet på andra stadiet med gymnasier och yrkesskolor borde utvecklas till en ny enhetlig skolform på ungdomsstadiet.

Högskoleutbildning och forskning är hörnstenar för vår framtida utveckling. Högskole-systemet måste följa förändringarna i demografin samt inom näringslivet. Arbetsfördelningen mellan universiteten och yrkeshögskolorna borde göras klarare så att undervisningen i institutionerna kompletterar varandra.

Vänsterförbundets mål för att främja sysselsättning och kompetens

  • ökade resurser i arbetskraftsförvaltningen och bättre samarbete mellan arbetskrafts- och utbildningssektorn samt företagen
  • bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft genom att främja mobilitet och stödja invandrarnas sysselsättning
  • ökade statsbidrag för att garantera boende till rimligt pris i tillväxtcentra samt aktiv markpolitik för att stävja stegringen i boendekostnader där
  • satsning på människoinriktade innovationer vid sidan av de tekniska
  • förnyad yrkesutbildning för vuxna att svara mot förändrade behov, också som tyngdpunktsområde för utbildningspolitiken
  • klarare arbetsfördelning mellan universitetens och yrkeshögskolornas utbildning och forskning som en del av högskoleväsendet
  • bättre studiehandledning och yrkesvägledning inom utbildningen
  • ökat stöd till dem med svagt avgångsresultat från grundskolan genom höjda resurser till elevvården

Näringspolitik, investeringar och statligt ägande

Arbetskraften är den viktigaste produktionsfaktorn men vi måste också se efter de andra produktionsfaktorerna. Inom branscher som är utsatta för hård internationell konkurrens måste staten trygga konkurrensställningen. Europeiska Unionen och Världshandelsorgani-sationen måste få till stånd lagstiftning och avtal som hindrar dumpning av arbetsvillkor och orättvis konkurrens i form av statsbidrag och skatteförmåner.

Näringspolitiken i Finland måste ledas och planeras effektivare. Företagens konkurrenskraft och omvärld skall vid behov stödjas av sysselsättningsskäl och för att få investeringar till Finland. Den bästa politiken även i det här hänseendet är att säkra tillräckliga resurser för de sektorer inom den offentliga sektorn som har hand om arbetskraft och utbildning.

Satsning på forskning och utveckling har varit ett viktigt strategiskt val för Finland. Den offentliga finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamheten måste fortgå. Vid sidan av industrin är det av vikt att se de stora utvecklingsmöjligheterna även inom servicebranschen. Finland måste satsa även på mänskliga innovationer samt på samhälleligt och kulturellt kunnande.

Mångfald i ägandet är bra för nationalekonomin. I Finland behöver vi familje- och privatföretag med tillväxtpotential men också betydande andelsföretag. Mångfacetterad företagsamhet på landsbygden skall också främjas.

Staten skall fortsättningsvis vara en aktiv och stark ägare i det finländska näringslivet. Inom strategiskt viktiga områden såsom energi, järnvägar och post får staten inte avstå från sitt ägande. Statens ägande och ägarpolitik måste utvecklas aktivt också i andra bolag när det har en sysselsättningsfrämjande effekt och förbättrar levnadsförutsättningarna på landsbygden.

Vänsterförbundets mål för en effektivare näringspolitik, inhemska investeringar samt bättre sysselsättning

  • EU skall arbeta för rättvisa regler inom handel, investeringar och arbetsliv som är internationellt bindande för stater och företag
  • Finland skall tillsammans med EU bekämpa grå ekonomi samt förebygga konkurrens som bygger skattepolitik och på social dumpning
  • ökad fokus på sysselsättningen i näringspolitiken och bättre samarbete särskilt mellan arbetskrafts- och näringsmyndigheterna
  • fortsatta investeringar i mångsidig forskning och produktutveckling samt bättre allokering av satsningarna med större hänsyn till servicebranschen
  • stöd för företagsamhet och nya företagare bl.a. med bättre socialskydd för nya företagare och yrkesutövare
  • fortsatt statligt ägande i centrala branscher och bättre ägarstyrning i statsbolag och statliga delägarbolag

Regioner, kommuner och statsförvaltning

Tillväxt och förnyelse av den regionala ekonomin skall stödjas genom regional utveckling. Utvecklingen måste rikta in sig på starkare regionala enheter för att främja landsbygdens livskraft. Man måste investera i starka stadsregioner för att puffa på utvecklingen. Så kan också den offentliga servicestrukturen samt medborgarnas likvärdiga möjligheter till service säkras på bästa möjliga sätt.

Kommungränserna får inte utgöra ett hinder för vettig serviceproduktion. Kvaliteten på servicen får inte heller hänga på enskilda kommuninvånares klagomål eller respons utan tjänsteproduktion av god kvalitet skall säkras genom kommun- och servicestrukturreformen.

För att välfärdstjänsterna skall kunna tryggas krävs det utöver strukturreformen att även finansieringen av servicesystemet förändras. En fungerande kommunstruktur främjar ett finansieringssystem med en tydligare ansvarsfördelning mellan stat och kommun.

Kommun- och servicestrukturreformen kommer att påverka den kommunala personalens antal, arbetsinnehåll och behörighetsvillkor samt arbetsplatsens geografiska placering. Det är viktigt att personalen är med i beredningen på såväl statlig, regional som kommunal nivå.

I de organisationsförändringar och utvecklingsåtgärder som är på gång inom statsförvaltningen måste man också beakta personalens intressen. Staten skall föredömligt följa arbetsgivar-politiken. Både inom statsförvaltningen och inom övrig offentlig förvaltning skall man avhålla sig från tendensiös privatisering av tjänsteproduktionen.

Vänsterförbundets mål för regional och kommunal utveckling samt förnyelse av statsförvaltningen

  • regionpolitik grundad på starka regionala enheter
  • högklassig tjänsteproduktion centralt mål för de kommunala reformerna
  • en jämlik och tillräcklig offentlig servicefinansiering i kommunreformen
  • en fungerande regional kollektivtrafik, vid behov med statligt stöd
  • fortsatt regionalisering av statliga verk och institutioner
  • löne- och skattepolitiska incitament för anställda att söka sig till befattningar i glesbygden inom bl.a. service och utbildning
  • tryggad ställning för personalen med möjlighet att påverka i de regionala, kommunala och statliga reformerna

Energihushållning och självförsörjning

Elenergi spelar en central roll för den tunga industrin i Finland. Finland är beroende av energi också på grund av det kalla klimatet samt de långa avstånden. Energiproduktion har emellertid skadliga klimat- och miljöpolitiska effekter och därför måste man minska energikonsumtionen och styra in produktionen i mindre miljöskadliga former.

Energipolitiken i Finland får inte göras helt beroende av import utan det måste finnas inhemsk produktionskapacitet för en tillräcklig mängd grundkraft. Klimatet för investeringar inom energipolitiken måste förbättras och man måste inom den inhemska energiproduktionen prioritera utsläppsfria och utsläppssnåla produktionsformer.

Under den kommande valperioden skall man inte börja bygga ut kärnkraften eller Vuotosbassängen utan eftersträva balans mellan utbud och efterfrågan på energi främst med ett effektivt energisparande. Produktionen av värme och annan energi som är nödvändigt för ett tryggt liv skall utvecklas genom investeringar i lokala produktionsanläggningar som utnyttjar förnybara energikällor.

Elmarknaden måste fortsättningsvis utvecklas. Vi måste försöka finna samnordiska lösningar för att tillfredsställa behovet av el. De grundläggande strukturella svagheterna i elleverans och -produktion måste elimineras.

Vänsterförbundet vill ytterligare

  • ha en stark satsning på nya och förnybara energiformer i Finland
  • att energikrävande industri också med skatteåtgärder uppmuntras och styrs till att investera i energisparande teknologi och innovationer
  • utveckla vattenkraften genom investeringar i ny och effektivare teknik på ett för natur och miljö hållbart sätt
  • att elbranschens marknadskrafter som verkar i strid med inhemsk produktion och de finländska konsumenterna hålls i styr och att Fortums produktion av vattenkraft återtas till staten
  • att Finland aktivt efterlyser en gemensam energistrategi också tillsammans med Ryssland

Hejda klimatförändringen, bevara naturvärdena

Vänsterförbundet kräver att klimatförändringen hejdas och naturvärdena bevaras samt att miljövården skall få en central roll inom allt samhälleligt beslutsfattande. En livsduglig miljö och naturens mångfald måste bevaras åt kommande generationer. Det innebär framför allt att utsläppen och energikonsumtionen måste minskas radikalt samt att man inför hållbar drift och produktion.

Huvudorsaken till miljöproblemen ligger i den ekonomiska tillväxten som kontinuerligt förbrukar energi och naturtillgångar samt i den västerländska materialistiska livsstilen som spridit sig globalt. Det förbrukas allt mer olja, gas, ved, vattenkraft och odlingsbar mark. Den ohållbara konsumtionstakten bara accelererar, fastän det inte finns några alternativ att ta till den dag naturresurserna tar slut.

Det största hotet med tanke på framtiden är den snabbt accelererande klimatförändringen som mestadels orsakas av fossilt bränsle. Ett särskilt stort problem utgörs av trafikens och särskilt av flygtrafikens ständigt växande utsläpp.

De världsomfattande miljöproblemen är också förknippade med global orättvisa. De fattigaste drabbas hårdast av storm, översvämningar och torka som följs av svält och sjukdomar. De allra fattigaste människorna har också rätt till ett människovärdigt liv, vilket förutsätter ekonomiskt tillväxt i de fattigaste länderna samt en omfördelning av resurserna.

För att kunna lösa dessa problem behöver vi omfattande internationella avtal i likhet med FN:s konvention om klimat, biodiversitet och ökenspridning. Europeiska unionens mål att hålla jordens temperaturökning under två grader är viktig. Förenta Staterna och de stora länderna som håller på att industrialiseras såsom Kina, Indien och Brasilien måste fås med i de bindande avtalen om restriktion av koldioxidutsläpp.

Vänsterförbundet förutsätter att Finland tillsammans med de andra EU-länderna i all verksamhet skall prioritera en hållbar utveckling. Inom EU:s handelspolitik, biståndssamarbete och andra internationella ekonomiska förbindelser måste vi konsekvent kräva val som är gynnsamma för miljö och natur.

Vi måste redan i dag i våra beslut ta hänsyn till de krav som klimatförändringen, sinande naturresurser och biologisk mångfald ställer. Det tar tid att ändra på de produktions-strukturer och konsumtionsvanor som skapar miljöproblemen. Framtiden börjar idag.

Vänsterförbundet vill se ett Finland

  • som strävar efter att bli ett lågenergisamhälle genom rätt planering av samhällsstrukturen och stödjande byggnadsbestämmelser, miljö-beskattning och övergång till väteekonomi
  • med bättre förutsättningar för kollektivtrafiken, särskilt för spår- och lättrafiken, och att man tar i bruk andra generationens biobränsle utan att bränsleproduktionen äventyrar den biologiska mångfalden
  • med flera decentraliserade lösningar som grundar sig på förnybar energi genom ökad energieffektivitet och utbyggda bioenergireserver
  • som effektivt skyddar sin natur och sina vattendrag, bl.a. genom att minska övergödningen av Östersjön och förbättra dess tillstånd
  • med ökad miljöinformation om ekologiskt hållbara beslut och onödig konsumtion

Mot en solidarisk värld

Det finns andra stora samhälleliga problem utöver de globala miljöfrågorna. Tusentals människor dör varje dag till följd av fattigdom, torka, sjukdom, krig och konflikter. I de välmående västerländerna kommer orsakerna till samhälleliga problem sällan till synes. Möjligheten att se orsakerna till problemen höljs för människorna i dunkel och ännu mindre har de möjlighet att ingripa. Det gemensamma ansvaret inskränker sig ofta till att man blir en utomstående betraktare.

Fattigdom, krig och kränkningar av de mänskliga rättigheterna är allt resultat av beslut som någon har fattat, dvs. av politisk eller ekonomisk verksamhet. På global nivå är sådana aktörer bl.a. internationella finansinstitutioner (Världsbanken, Internationella valutafonden), multi-nationella storföretag och supermakter och koalitioner av stater. Vi kan förändra världen genom att påverka dessa beslut och dessa institutioners verksamhet.

I världspolitiska konflikter måste Finland klart ta ställning för fred. Inom krishanteringen skall Finlands och Europeiska unionens krishanteringsförmåga utvecklas med särskild tyngdpunkt på civil krishantering. Inom den militära krishanteringen skall EU agera som stöd för FN i enlighet med FN:s stadga.

Vänsterförbundet stödjer inte ett finländskt medlemskap i militäralliansen Nato. Det finns inga sådana hot mot Finlands säkerhet som vi kunde värna oss mot genom ett medlemskap i Nato.

Vänsterförbundet vill att Finlands skall verka så att

  • FN:s roll inom politiken för världens säkerhet och framtid stärks
  • vi går från en värld av krig och väpnat hot mot en värld av nedrustning
  • världshandeln och -ekonomin grundar sig på spelregler som skyddar människornas rättigheter
  • storföretags verksamhet begränsas av internationella bestämmelser till skydd för miljön och för att trygga arbetstagarnas grundläggande rättigheter överallt i världen
  • fattiga länder får ökade möjligheter att delta i den internationella arbets-fördelningen
  • en konsekvent biståndspolitik främjas och att Finland höjer sina biståndsanslag till 0,7 procent av BNP under den kommande valperioden

Ett socialt Europa bör bli en realitet

Globaliseringen som sker på marknadskrafternas villkor påverkar kraftigt utvecklingen både i Finland och i EU. Styrd av högern har EU koncentrerat sig på att öppna marknaden, sänka skatterna, avreglera och reducera statliga stödinsatser samt öka flexibiliteten på arbets-marknaden. Beslut har fattats och politiska linjer dragits av tjänstemän utan att höra folket. EU har varken fått eller förtjänat de europeiska medborgarnas förtroende med en sådan politik.

Social grundtrygghet och rättigheter i arbetslivet har ändå förverkligats bättre inom EU än i de andra ekonomiska gemenskaperna eller supermakterna. I arbetslivsfrågor ger EU arbetsmarknadsparterna en möjlighet att påverka utvecklingen. De aspekterna av unionen måste vi kunna stärka.

Vänsterförbundet vill inom EU verka för att

  • arbetet mot social utslagenhet och bygget av ett socialt Europa får samma prioritet på EU-agendan som den ursprungliga Lissabonstrategin
  • EU-parlamentet får ökad makt i relation till andra EU-organ
  • innovationer, hög kompetens och yrkeskunskap, livslångt lärande och jämlika utbildningsmöjligheter tas till tyngdpunkter för den ekonomiska utvecklingen inom EU
  • det skapas social- och arbetsmarknadspolitiska miniminormer med ett alleuropeiskt skyddsnät som grund för EU:s konkurrensstrategi
  • marknadsparterna inom EU får bättre möjligheter att påverka i frågor som gäller arbetslivet
  • EU tar initiativ i frågor om miljöskydd och bevarande av naturen och kraftigt försöker få till stånd bindande global klimatöverenskommelse
  • EU i internationella konflikter tydligt tar ställning för fred
  • EU:s krishantering särskilt fokuserar på civil krishantering och att EU i den militära krishanteringen agerar som stöd för FN och i enlighet med FN-konventionen
  • EU i biståndspolitiken utom på kvantitet även satsar på kvalitet, förbättrar biståndets effekt och ser till att biståndspolitiken tillämpas konsekvent i all verksamhet

Välfärdsstaten garanterar delaktighet

Det finns en rädsla för att globaliseringen och EU för beslutsfattandet bort från Finland, bort från folket. Om man finner sig i den tanken leder det till passivitet och isolering. Då ger man upp sina möjligheter att påverka och överlåter makten till marknadskrafterna, multinationella företag eller kabinetten i Bryssel.

Vänsterförbundet vill att människorna aktiverar sig, känner sitt ansvar och sina möjligheter och också använder dem. Exempelvis lagen om offentlighet, kommunlagen samt lagen om markanvändning och -byggande ger många möjligheter att uttrycka sina åsikter och att påverka. Vänsterförbundet anser att medborgarna skall ha rätt att utrycka sin åsikt i form av en folkomröstning i frågor som är centrala med tanke på nationen eller kommunen. Besluts-fattarna måste också respektera folkets vilja.

Demokratin förstärks av aktivt handlande som att t.ex. driva miljöfrågor, kräva en mer rättvis globalisering eller försvara sitt lokala bibliotek. Också arbetslösas organisationsverksamhet, traditionellt fredsarbete och människorättsaktivism är sådan verksamhet.

Utbildningen fostrar ungdomen till ett aktivt medborgarskap. Betydelsen av utbildningen i ungdomstiden kommer fram i vid övergången till livslångt lärande. Det blir allt vanligare att utbildning och arbete går in i och om varandra i alla åldrar. Därför är det viktigt med ett socialt skydd för boende och studiestöd som garanterar alla studerande förutsättningar att känna sig som självständiga medborgare oberoende av ålder, handikapp eller språk.

Välfärdsstaten skall stödja aktivt medborgarskap även bland äldre. Betydelsen av åtgärder som upprätthåller arbetsförmågan och som gör att man är med i arbetslivet en längre tid blir allt större på grund av de utmaningar som den åldrande befolkningen ställer på utbudet av arbetskraft.

Samhället ska se till att de grundläggande rättigheterna förverkligas för alla. Exempelvis gravt handikappade skall garanteras subjektiv rätt till en personlig assistent. Tillräcklig social service och möjligheter till delaktighet skall tryggas för dem som behöver vård och omsorg medan de anhöriga som ställer upp skall få det bättre ställt ekonomiskt och socialt.

Vänsterförbundet vill främja aktivt medborgarskap

  • samhället skall garantera sina medborgare rättigheten att fritt framföra sina åsikter
  • ökat antal folkomröstningar i frågor av stor vikt för samhället såsom frågan om EU:s grundlag eller om medlemskap i Nato
  • civiltjänstgöringen skall vara lika kort som genomsnittstiden för militär-tjänstgöring och staten skall svara för kostnaderna för inkvartering, måltider och hälsovård
  • utbildningens avgiftsfrihet och samhällets huvudansvar för skolundervis-ningen skall bevaras
  • ett utbildningsskydd som omfattar ett boende- och studiestödspaket skall byggas upp för att främja livslångt lärande och förändringsanpassning
  • tillräckligt med skattefinansierad allmän service för att trygga omvårdnaden om äldre människor och gravt handikappade och deras delaktighet i samhället

Kultur och motion höjer livskvaliteten

Kultur och konst spelar en stor roll för människors välmående och för en levande demokrati. Oberoende, kritisk och ifrågasättande konst behöver finansiering för att kunna utmana makten. Konsten måste vara oberoende av politiska och religiösa begränsningar och censur samt av ekonomiska produktionskrav. Oberoende av konjunkturerna måste staten se till att det finns rum för icke-kommersiell och experimentell konst och kultur.

Ett bra sätt att sänka sjukvårdskostnaderna men framför allt att höja människors livskvalitet och aktivitet är att främja folkhälsan och stödja olika motionsformer. Brist på motion är världens femte vanligaste dödsorsak. Mera motion är effektivt vid viktkontroll. Motionen spelar också en viktig roll i kampen mot de finländska folksjukdomarna såsom depression, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Kulturen, motionen medräknad, måste beaktas i samhällets alla planer och beslut. Det innebär att resurserna som stöder och producerar kultur borde flerdubblas jämfört med idag. Satsningar på kultur och konst samt motion och idrott kan uppfattas som förebyggande social- och hälsovård. Konst, kultur och motion får inte bli de välbärgades privilegium utan ett offentligt kulturutbud av god kvalitet, konstundervisning samt möjligheter till motion och idrott skall vara tillgängliga för alla, för såväl barn, unga som gamla.

Det skall vara möjligt för Rundradion att producera och sprida kulturprogram och högklassiga filmer. Programpolitiken måste grunda sig på ett mångsidigt programutbud av hög kvalitet som motvikt till de kommersiella kanalernas ensidiga utbud.

Vänsterförbundet vill ge medborgarna bättre livskvalitet

  • en stark motions- och idrottsförvaltning och bättre förutsättningar för medborgaraktiviteter inom motion och idrott
  • också barnfamiljer och pensionärer skall ha tillgång till idrottsanläggningar som upprätthålls med samhälleliga medel
  • skolornas gymnastikundervisning skall motivera till vardagsmotion och andelen kultur och fysisk fostran skall ökas i läroplanen
  • donationer och privat sponsring till förmån för kultur skall befrias från skatt för att förbättra de ekonomiska resurserna inom den kulturella sektorn
  • ökat antal stipendier och konstnärspensioner samt ackumulering av pension och annat socialskydd även av konst- och vetenskapsstipendier
  • en kultursedel för att främja kulturintresset på arbetsplatserna
  • bättre finansiering för konstinstitutionerna så att de kan fastanställa konstnärer och annan personal

Aktning för mångfald och bekämpning av diskriminering

Få flyttar från sin hemort om man inte blir tvingad till det. Det är fattigdom, miljökatastrofer, krig och konflikter som tvingar folk att flytta bort. Flyttningsrörelsen sker oftast från ett utvecklingsland till ett annat, men man flyttar också från en världsdel till en annan. Bristen på lagliga möjligheter att emigrera medför ett enormt mänskligt lidande för enskilda individer och skapar också potential för brottslig verksamhet, människohandel och -smuggling.

Det är viktigt att man tryggar flyttarnas rättigheter på ett humant sätt under alla omständigheter. Finland måste verka för en humanare utlänningspolitik och skilja emigrationen från sambandet med säkerhetsrisker som nuförtiden betonas. Mänskliga rättigheter får inte bero på nationalitet.

För Finland som framhäver arbete och kunnande är det särskilt viktigt att diskrimineringen i arbetslivet gallras bort. I fråga om diskriminering måste lagstiftningen, laganvändningen och lagövervakningen effektiviseras. Även utanför arbetslivet måste diskrimineringen motarbetas mycket hårdare än hittills. Invandrarnas ställning på arbetsmarknaden måste förbättras genom att informera dem mera om hur de kan bevaka sina rättigheter. Samhället skall tillsammans med arbetsgivarna ta ansvar för bättre språkkunskaper och yrkeskunskap bland invandrarna.

Invandrarna är inte de enda som diskrimineras i Finland. Även andra etniska minoriteter såsom romer och exempelvis handikappade eller personer som hör till en sexuell minoritet eller en könsminoritet möter fördomar, trakasserier eller rentav öppen diskriminering. Många som hör till någon minoritet har svårt att få hjälp vid olika problem, eftersom de amsvariga myndigheterna såsom minoritetsombudsmannen, jämställdhetsombudsmannen eller arbetarskyddsdistrikten är överbelastade i förhållande till sina resurser.

Alla offentliga beslut skall bedömas också ur ett minoritetsperspektiv. Alla diskriminerande strukturer i befintlig praktik, i avtal, lagstiftning och service bör rivas ned för att människornas likställdhet skall kunna garanteras. Alla offentliga utrymmen, all infrastruktur samt anordningar och service skall vara tillgängliga för alla utan hinder.

Vänsterförbundets mål

  • bättre skydd för flyktingar och asylsökande i Finland och inom EU genom att säkra individuell handläggning vid asylansökningarna, avstå från snabbavvisningar och genom ökad rättslig övervakning av behandlingen
  • invandrare och utländsk arbetskraft skall behandlas likvärdigt i arbetslivet och man måste fästa uppmärksamhet vid att allt arbete som utförs i Finland följer finländska arbetsvillkor
  • integreringsåtgärderna måste förbättras och också arbetsgivarna måste avkrävas ansvar för invandrarnas introduktion och utbildning i arbetet
  • mångfaldsfostran i samhället skall ökas
  • mera resurser i den grundläggande undervisningen för invandrarnas modersmålsundervisning samt i finska eller svenska som andraspråk

Ett gott samhälle är jämlikt för alla

Jämlikhet mellan könen måste främjas inom alla verksamhetsområden. Lönen i de kvinnodominerade branscherna måste höjas och lagen om jämställdhet måste tillämpas mycket effektivare. Utvärderingsmetoderna för lönesättning och arbetets kravnivå i trepartsprogrammet för lika lön som påbörjats under den pågående valperioden måste snabbas upp.

Faktorer i anslutning till barnafödande och vård av barn har traditionellt medfört skillnader i lön mellan kvinnor och män. Samhället och arbetsgivarna skall stödja föräldrarnas delaktighet i vården av barnen oberoende av familjeformen och utjämna därav följande effekter på karriär, inkomst och pension.

Det skall vara lättare att kombinera arbete och familjeliv. Samhällets attityd till faderskap skall luckras upp och männens delaktighet i föräldraledigheterna främjas. Familjer med föräldrar av samma kön skall garanteras samma rättigheter och skyldigheter som andra familjer.

Det behövs flexibla arbetstidsarrangemang och välfärdstjänster utöver täckande och fungerande samhälleliga förmåner för att arbete och familjeliv skall kunna kombineras.

Välfärdsstaten och dess service är en grundförutsättning för jämlikhet mellan könen. Offentlig service gör det möjligt för kvinnorna att övergå från hemarbete till lönearbete samtidigt som den också sysselsätter kvinnor. Nedkörning av välfärdssamhället och avveckling av den offentliga servicen minskar kvinnornas valmöjligheter både i arbete och i privatliv.

Vänsterförbundet vill för att främja jämställdhet

  • öka resurserna för att bekämpa diskriminering, för tillämpning av lagen om jämställdhet och lagen om likabehandling samt för att bekämpa könsrelaterat våld och förbättra samarbetet mellan de ansvariga myndigheterna
  • att jämställdhetslagen utvärderas och nödvändiga ändringar görs för att jämställdhet skall bli verklighet
  • att den samhälleliga beslutsberedningen beaktar könseffekterna av de planerade åtgärderna
  • att den nya regeringen förbinder sig att finansiera och genomföra programmet om lika lön för likvärdigt arbete och som arbetsgivare på den offentliga sektorn verkar i enlighet med programmet
  • att könssegregeringen på arbetsmarknaden minskas genom att sprida information, förbättra yrkesvägledningen samt samarbetet mellan arbetsplatserna och skolorna
  • att männen skall använda familjeledigheter i högre grad genom en för fadern kvoterad förlängd föräldraledighet på två månader
  • att kostnaderna för föräldraskap delas mellan alla arbetsgivare
  • att arbetslivet skall ge vika för familjelivet, vilket kräver nya flexibla arbetstidsarrangemang och tillräckligt med alternativa tjänster för vården av småbarn erbjudna av samhället eller av arbetsgivarna.